20 resultados para preschool yard
Resumo:
This paper summarises the results of using image processing technique to get information about the load of timber trucks before their arrival using digital images or geo tagged images. Once the images are captured and sent to sawmill by drivers from forest, we can predict their arrival time using geo tagged coordinates, count the number of (timber) logs piled up in a truck, identify their type and calculate their diameter. With this information we can schedule and prioritise the inflow and unloading of trucks in the light of production schedules and raw material stocks available at the sawmill yard. It is important to keep all the actors in a supply chain integrated coordinated, so that optimal working routines can be reached in the sawmill yard.
Resumo:
Abstract Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation.
Resumo:
Syftet med uppgiften är att få kunskap om hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan. För att undersöka detta har jag formulerat följande övergripande frågeställningar: Hur resonerar, uppfattar och ser pedagoger på begreppet teknik?, samt Hur arbetar pedagogerna med teknik i förskolan? Som metod har jag valt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkas utifrån fenomenologisk teori och sex pedagoger vid sex olika verksamheter i en kommun har intervjuats. Pedagogerna i studien ser teknikämnet som något positivt och tycker det är kul, men framför att många i deras arbetslag finner en viss rädsla för ämnet. Teknik behöver inte vara svårt och går att fånga i vardagen på förskolan, men det svåra är att medvetandegöra för barnen att de arbetar med teknik. Av studiens resultat framkommer att teknik på förskolorna framför allt är bygg- och konstruktion med olika strukturerade och ostrukturerade material, och att aktiviteter sker främst spontant och äger rum året runt både inomhus och utomhus.
Resumo:
Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.
Resumo:
I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.