Kom ihåg att tvätta och sprita händerna! : Orsaker till bristande följsamhet samt stödåtgärder till hygienrutiner

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor ligger högst i följsamhet till hygienrutiner yrkeskategorier emellan. Stödåtgärder för bättre följsamhet kan vara att handsprit finns lättlillgänglig. Den kultur som råder på vårdavdelningen har betydelse, det är viktigt att flera yrkeskategorier är drivande i hygienfrågor. Handsprit i gelform har enligt undersökning visat sig vara mer hudvänlig än flytande handsprit och handtvätt. Personal som får utbildning i handhygien ökar sin följsamhet. En slutsats som uppsatsförfattarna kommit fram till av föreliggande litteraturstudie är att om följsamheten till hygienrutiner ska vara hög krävs flera typer av åtgärder som utförs och utvecklas kontinuerligt på arbetsplatserna. Dessa åtgärder skulle kunna vara utbildning i hygienens betydelse och hur den utförs korrekt, lättillgänglig handsprit och teamarbete där sjuksköterskor är drivande i hygienfrågor och att även patienterna kan vara en resurs.

Att omsätta vetenskap till handling : Försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer.

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt att undersöka vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna på engelska eller svenska, vara relevanta för ämnet samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår innebar en implementering av nya riktlinjer. För att höja kompetensnivån hos vårdpersonal har utbildning och information varit ett genomgående tillvägagångssätt i studierna. Ett starkt ledarskap sågs som en avgörande faktor för hur effektivt riktlinjerna efterföljdes av vårdpersonalen. I flera studier framgick att användandet av tryckavlastande madrass var det mest framgångsrika sättet att minska prevalens av trycksår. Studier som gjorts med syfte att beskriva vårdpersonals följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer visade att det förelåg en diskrepans mellan evidensbaserad vetenskap och vårdpersonalens agerande i den kliniska verksamheten samt att följsamheten till riktlinjerna var låg.

Ätsvårigheter efter stroke : Upplevelser och stöd

Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

Måltidssvårigheter hos patienter med demens : en litteraturstudie

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.

Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom : en fenomenologisk studie

Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång. För samspelet med den demenssjuke försöker personalen undvika konflikter och tilliten till varandra är av stor betydelse. Medbestämmandet innebär ofta att personalen påverkar personen i positiv riktning och att den öppna dialogen med dennes anhöriga är betydande.Sammanfattningsvis så visar resultatet i denna studie att deltagarna har en god personcentrerad omvårdnadssyn i sitt arbete även om de till viss del har för mycket fokus på fysiska behov hos patienten. Det krävs dock personer med speciella kompetenser för att klara detta samtidigt som verksamheten måste tillgodose en liten skara personer runt personen med demens.

Upplevd kunskap om diabetes i kommunal vård : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

Vårdpersonals attityder till munvårdshandlingar hos äldre patienter

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals attityder till utförandet av omvårdnadshandlingar i munhålan hos äldre patienter som var beroende av att få hjälp med munvårdshandlingar. Vidare var syftet att beskriva vilka åtgärder som gjorts för att skapa förändringar i personalens attityder, kunskaper och vårdhandlingar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL där både kvalitativa och kvantitativa studier söktes. Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning Resultat: De sökta studiernas resultat analyserades och utifrån detta skapades sex teman, Kunskap, Tidsbrist, Patientens motvillighet, Personalens motvilja, Utbildning och Rutiner. Dessa teman delades upp under de två frågeställningarna. Resultatet visade att bristande kunskap om munvårdshandlingar, brist på tid, motvilja från patienten och motvilja att utföra munvård var det som gjorde att munvården inte sköttes korrekt. Många patienter hade bristande munhygien i flertalet studier. Utbildning och nya rutiner var åtgärder som förbättrade munvården, personalens attityder och deras kunskap om munvård. Det visade sig även att patienternas munhygien förbättrades till stor del efter dessa interventioner. Slutsats: Munvård är ett ämne prioriteras ner i vårdarbetet och anses inte lika betydande som övrig vård. Interventioner som nya rutiner och utbildning påverkar personal att utföra munvårdshandlingar och därför borde utbildning prioriteras högt i förbättringsarbetet för god munvård. Samt att nya rutiner med munvårdskort och elektriska tandborstar är enkla medel för att skapa en bättre munhygien hos patienter.

Dagbok på IVA-patienters upplevelser : En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

Den preoperativa fasen:upplevelser, behov av information samt livsstilsförändringar ur ett patientperspektiv : En litteraturöversikt

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring. För att minska oron under den här tiden upplevdes stöd från närstående, vårdpersonal och andra patienter samt att få individanpassad information som viktigt. Patienter ville ha information om hela den perioperativa processen och inte bara om det ingrepp som skulle utföras. Informationen om preoperativa livsstilsförändringar upplevdes i många fall som bristfällig. De viktigaste faktorerna till att de bestämde sig för att förändra något i sin livsstil var motivation och information om konsekvenser. Slutsats: En god, individanpassad information, ett bra bemötande från vårdpersonal samt stöd från närstående kan förbättra patientens upplevelse av den preoperativa fasen. En operation är ett bra tillfälle för att reflektera kring sin livsstil och att genomföra en livsstilsförändring. För att öka motivationen till en preoperativ livsstilsförändring behöver patienten bra information och stöd.

Kommunala sjuksköterskors upplevelser av stress i sin arbetssituation : En kvalitativ studie

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration. Det förekom även att samarbetet med andra vårdverksamheter inte motsvarade sjuksköterskornas förväntningar. Däremot erhölls olika slags stöd från kollegor som underlättade i den stressande situationen. Vidare vidtog sjuksköterskorna även egna åtgärder för att hantera förekommande stress. Att arbeta under stress och tidspress är påfrestande, både psykiskt och fysiskt, och kan på lång sikt påverka sjuksköterskornas egna hälsa. Att arbetsgivaren arbetar stressförebyggande och erbjuder kunskap i stresshantering är därför av vikt. Vidare kan även omvårdnadens kvalitet och vårdtagarens säkerhet påverkas negativt vid stress. Detta gör det än mer angeläget att sträva efter en mindre stressande arbetsmiljö.

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer på särskilda boenden : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

Palliativ vård i hemmet - Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med cancer : En Litteraturöversikt

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité. Artiklar med medel till hög kvalité inkluderades i studiens resultat. Resultat: Resultatet byggde på fem huvudteman utifrån anhörigas upplevelser av palliativ vård, (1) anhörigas beslut att vårda en närstående i hemmet, beskriver anhörigas negativa syn på sjukhusmiljön och närståendes önskan om att avsluta sitt liv i hemmet. (2) positiva och negativa faktorer med vård i hemmet, beskriver trygghet i palliativa teamets tillgänglighet, negativ faktor var bland annat trötthet, isolering och brist på stöd. (3) ansvar för vården, att vara oförberedd på rollen som anhörigvårdare och 24 timmars ansvar för sin närstående. (4) relationen mellan anhörig och närstående, stöd i att kommunicera med sin närstående i existentiella frågor. (5) stöd från kvalificerad vårdpersonal, beskriver bristande information från kvalificerad vårdpersonal om sjukdomsförlopp och vårdarrollen. Psykiskt- socialt- och existentiellt stöd var bristfälligt och som anhöriga uttryckte behov av. Konklusion: De främsta faktorerna till valet att bli anhörigvårdare grundade sig i viljan att uppfylla närståendes önskan att få spendera sista tiden i hemmet och att sjukhusmiljön sågs som kall och opersonlig. Anhöriga önskade socialt- psykiskt- och existentiellt stöd.

Effekter av massage hos cancerpatienter med ångest : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar varav tre med kvalitativ ansats och tretton med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar och via manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fem kategorier för att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. De fem kategorierna var; lindring av ångest, lindring av fysiska och psykiska symtom, ökad livskvalitet, ökad inre ro och ingen lindring av ångest. Ångesten lindrades hos patienter genom närvaro av personal som gav massage. Massage upplevdes av patienten som ett sätt att finna en inre ro inte bara under massagen utan även tiden efter massagen. Nivåerna av ångest sjönk och livskvaliteten förbättrades generellt av massagen. Patienterna upplevde effekter av muskelavslappning, bättre sömn, mindre smärta, bättre cirkulation, reducerad ångest och stress. Slutsats: Massage kunde i de flesta fall lindra lidandet hos cancerpatienter genom att lindra patientens ångest, lindra fysiska och psykiska symtom, öka livskvaliteten och öka patientens inre ro. Vårdpersonal bör tänka på att mjuk massage kan förstärka effekten av den medicinska behandlingen mot ångest.

”Vi gör så gott vi kan” : Vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida ochnyblivna föräldrar

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen.