Omvårdnadsåtgärders effekter påcytostatikarelaterade biverkningar

Syfte: Syftet var att utvärdera effekten av sjuksköterskans föreslagna omvårdnadsåtgärder på cytostatikarelaterade biverkningar hos cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken kvantitativa artiklar. För datainsamlingen användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsåtgärder som minskar patienters upplevelse av cytostatikarelaterade biverkningar. Effekterna som framkom av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder presenteras under rubrikerna; oral kryoterapi vid oral mukosit, personcentrerad patientutbildning med underrubriken utbildning utifrån ett teoretiskt perspektiv, automatiserad och sjuksköterske- assisterad symtombehandling samt musikterapi, bildspråk och avslappning. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom olika omvårdnadsåtgärder hjälpa patienter att lindra symtom från cytostatikarelaterade biverkningar.

Automatic spiral analysis for objective assessment of motor symptoms in Parkinson's disease

A challenge for the clinical management of advanced Parkinson’s disease (PD) patients is the emergence of fluctuations in motor performance, which represents a significant source of disability during activities of daily living of the patients. There is a lack of objective measurement of treatment effects for in-clinic and at-home use that can provide an overview of the treatment response. The objective of this paper was to develop a method for objective quantification of advanced PD motor symptoms related to off episodes and peak dose dyskinesia, using spiral data gathered by a touch screen telemetry device. More specifically, the aim was to objectively characterize motor symptoms (bradykinesia and dyskinesia), to help in automating the process of visual interpretation of movement anomalies in spirals as rated by movement disorder specialists. Digitized upper limb movement data of 65 advanced PD patients and 10 healthy (HE) subjects were recorded as they performed spiral drawing tasks on a touch screen device in their home environment settings. Several spatiotemporal features were extracted from the time series and used as inputs to machine learning methods. The methods were validated against ratings on animated spirals scored by four movement disorder specialists who visually assessed a set of kinematic features and the motor symptom. The ability of the method to discriminate between PD patients and HE subjects and the test-retest reliability of the computed scores were also evaluated. Computed scores correlated well with mean visual ratings of individual kinematic features. The best performing classifier (Multilayer Perceptron) classified the motor symptom (bradykinesia or dyskinesia) with an accuracy of 84% and area under the receiver operating characteristics curve of 0.86 in relation to visual classifications of the raters. In addition, the method provided high discriminating power when distinguishing between PD patients and HE subjects as well as had good test-retest reliability. This study demonstrated the potential of using digital spiral analysis for objective quantification of PD-specific and/or treatment-induced motor symptoms.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.