Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. : - En litteraturstudie

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien.

Development of an instrument measuring the quality of residential care facilities for older people

Aims. To validate the Swedish version of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). The instrument’s items measure environmental elements important for supporting the needs of older people, and conceptualized within eight domains. Methods. Item relevance was assessed by a group of experts and measured using content validity index (CVI). Test-retest and inter-rater reliability tests were performed.  The domain structure was assessed by the inter-rater agreement of a second group of experts, and measured using Fleiss kappa. Results. All items attained a CVI above 0.78, the suggested criteria for excellent content validity. Test-retest reliability showed high stability (96% and 95% for two independent raters respectively), and inter-rater reliability demonstrated high levels of agreement (95% and 94% on two separate rating occasions). Kappa values were very good for test-retest (κ = 0.903 and 0.869) and inter-rater reliability (κ = 0.851 and 0.832). Domain structure was good,  Fleiss’ kappa was 0.63 (range 0.45 to 0.75).    Conclusion. The S-SCEAM of 210 items and eight domains showed good content validity and construct validity. The instrument is suggested for use in measuring of the quality of the physical environment in residential care facilities for older persons.

The quality of the physical environment and its association with activities and well-being among older people in residential care facilities

The physical environment can influence older people’s health and well-being, and is often mentioned as being an important factor for person-centred care. Due to high levels of frail health, many older people spend a majority of their time within care facilities and depend on the physical environment for support in their daily life. However, the quality of the physical environment is rarely evaluated, and knowledge is sparse in terms of how well the environment meets the needs of older people. This is partly due to the lack of valid and reliable instruments that could provide important information on environmental quality. Aim: The aim of this thesis was to study the quality of the physical environment in Swedish care facilities for older people, and how it relates to residents’ activities and well-being. Methods: The thesis comprises four papers where both qualitative and quantitative methods were used. Study I involved the translation and adaptation of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) into a Swedish version (S-SCEAM). Several methods were used including forward and backward translation, test of validity via expert consultation and reliability tests. In Study II, S-SCEAM was used to assess the quality of the environment, and descriptive data were collected from 20 purposively sampled residential care facilities (RCFs). Study III was a comparative case study conducted at two RCFs using observations, interviews and S-SCEAM to examine how the physical environment relates to older people’s activities and interactions. In study IV, multilevel modeling was used to determine the association between the quality of the physical environment and the psychological and social well-being of older people living in RCFs. The data in the thesis were analysed using qualitative content analysis, and descriptive, bivariate and multilevel statistics. Results: A specific result was the production of the Swedish version of SCEAM. The instrument contains 210 items structured into eight domains reflecting the needs of older people. When using S-SCEAM, the results showed a substantial variation in the quality of the physical environment between and within RCFs. In general, private apartments and dining areas had high quality, whereas overall building layout and outdoor areas had lower quality. Also, older people’s safety was supported in the majority of facilities, whereas cognitive support and privacy had lower quality. Further, the results showed that environmental quality in terms of cognitive support was associated with residents’ social well-being. Specific environmental features, such as building design and space size, were also noted, through observation, as influencing residents’ activities, and several barriers were found that seemed to restrict residents’ full use of the environment. Conclusions: This thesis contributes to the growing evidence-based design field. The S-SCEAM can be used in future research on the association between the environment and people’s health and well-being. The instrument could also serve as a guide in the planning and design process of new RCFs.