122 resultados para Sjuksköterskan
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar. Resultatet av studien visade att sjuksköterskan bör ha god kontakt med barnet för att kunna stödja det i sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan använde oftast farmakologiska medel för att lindra barnets smärta, men även icke-farmakologiska metoder för att stödja barnet vid smärta. Olika metoder användes, som till exempel att distrahera barnet. De olika copingstrategier barnen använde sig av vid smärta var att leka, kramas, måla, blunda, tänka på något annat och avslappning. När barnet kände att de kunde hantera sin smärta så upplevde de högre livskvalitet. Föräldrarnas närvaro påverkade barnets smärtupplevelse på ett positivt sätt. Föräldrarna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information om sina barns smärtupplevelse. Föräldrarnas samverkan var en naturlig del i smärtbehandlingen.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd. Sjuksköterskans uppgift var att uppmärksamma barnets smärta, se till att smärtbehandling gavs och sedan utvärderade effekten av smärtbehandlingen. För att sjuksköterskan skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt krävdes en god kunskap om smärta hos barn. Olika typer av copingstrategier som barn använde sig av vid smärttillstånd var att distansera sig, kämpa emot och göra det bättre. Resultaten visade att ju mer smärta barnen kände desto oftare användes dessa strategier. Dessa strategier gick under begreppen känslofokuserad och problemfokuserad coping.
Resumo:
Syftet var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskans uppgifter är att planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden kring hjärtsviktspatienten. En systematisk litteraturstudie gjordes för att belysa aktuell forskning inom ämnet. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, Blackwell Synergy och Cinahl. För att säkra studiens kvalitet användes kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde oro och stress kring sina symtom. Flertalet beskrev en inre turbulens och en förlorad självständighet. Upplevelserna skilde sig bland könen. De flesta kände sig fysiskt begränsade på grund av tröttheten, vilket ledde till en känsla av social isolering. Stödet från omgivningen varierade. Studierna visade att behovet av omvårdande insatser var stort. Flertalet av patienterna hade försämrad aptit och led av oöverkomlig törst. Många drabbades av andnöd och sömnstörningar som gav konsekvenser i det dagliga livet. Kommunikationsproblem mellan sjukvårdspersonal och patienter förekom. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdande insatser och sitt engagemang förbättra patientens situation. Litteraturstudien ger ökad förståelse för livssituationen hos patienter med hjärtsvikt.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem. I resultatet kom uppsatsförfattarna fram till att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden av palliativa patienter och stödjandet av närstående. Det som sjuksköterskor upplevde som positivt i omvårdnaden var att de hade ett tillfredställande och betydelsefullt arbete. Sjuksköterskorna upplevde att det underlättade om de hade ett bra samarbete inom teamen. Negativa upplevelser var att det samtidigt kunde vara stressigt och känslomässigt svårt. I flera artiklar framkom att sjuksköterskan upplevde att stöd och information var viktiga uppgifter.
Resumo:
Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.
Resumo:
Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ”tysta” och att ”dra sig undan” eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande. Resultat på studiens andra fråga, vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköteskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, gavs en variation av smärtbedömningsinstrument. Från analoga skalor där patienten i själv uppskattade smärta till skalinstrument där sjuksköterskan värderade patientens observerade smärta. Forskarna fann att smärtbedömningsinstrumenten ofta var ”trubbiga” och enbart kunde adekvat mäta smärta hos patienter med verbalförmåga helt eller delvis med fragmenterade ord, men ofta oanvändbar till svårt nedsatt kognitivförmåga.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.
Resumo:
Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående. Dessa komplikationer kunde leda till malnutrition. Många patienter med cancer kunde dö av malnutrition istället för själva sjukdomen. Malnutrierade patienter med cancer kunde även få fler komplikationer av cytostatikabehandlingen än de patienter med cancer som var normalviktiga. Att följa upp nutritionsstatusen tidigt visade sig vara mycket viktigt för att förebygga och lindra komplikationerna och hjälpa patienter med cancer att motarbeta malnutritionen. Samarbetet med andra vårdgivare visade sig vara nödvändigt för att patienten med cancer skulle få en så bra omvårdnad som möjligt.
Resumo:
Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.
Resumo:
Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som var användbara för sjuksköterskan i arbetet med äldre som led av dysfagi. Artiklar i fulltext söktes från högskolan Dalarnas biblioteks databaser och artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades utifrån modifierade mallar efter Forsbergs och Wengströms (2003) samt Willmans, Stoltzs och Bahtsevanis (2006) granskningsmallar. I resultatet framkom vikten av att identifiera och kartlägga äldre som led av dysfagi. Födans konsistens visade sig vara av avgörande betydelse för god sväljning. Individuellt anpassad konsistens samt mentol, kapsaicin och svartpepparolja utgjorde stimuli för sväljningsreflexen, vilka ledde till säkrare sväljning. Munvård var en lämplig omvårdnadsåtgärd då den stimulerade sväljningsreflexen samt minskade risken för aspirationspneumoni. Sjuksköterskans insikter och åtgärder var avgörande för informationen så att den äldre fick ökad kunskap om sin egenvård. Vårdpersonalen behöver mer kunskap om användbara individuella omvårdnadsåtgärder för den äldre med dysfagi.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen. Genom sitt förhållningssätt kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bibehålla kontrollen och därmed bevara patientens livskvalitet. Närståendes känslomässiga reaktioner är många då en person i deras närhet drabbats av en livshotande sjukdom. De upplevde en sorg som börjar dagen efter diagnosen och fortsätter till långt efter patientens död. Även strukturen i närståendes dagliga liv förändrades, vilket ofta ledde till ensamhet. Sjuksköterskan hade en viktig uppgift att bygga upp en fungerande relation till patienten samt till närstående. Resultatet uppmärksammade även att ett bra samarbete i det palliativa teamet var betydelsefullt för patientens omvårdnad.