Djurens påverkan på den äldreslivskvalitet : En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

Att utveckla och utvecklas i förskolan : Kunskapande i praktisk handling med reflektionen som grund

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

Praktikdriven teori – mot en ny interaktiv forskningsstrategi

Idén om interaktiv forskning innebär att kommunikation och interaktion ska ske med personer som innehar god, praktiskt utvecklad kunskap. Följer vi denna grundidé bör det vara naturligt att kunniga praktiker, som träder in i den akademiska världen, lika-ledes utnyttjar sin förtrogenhet för att skapa ett högkvalitativt bidrag. Detta bidrag diskuterar två viktiga aspekter på interaktiv forskning. (1) Hur personer med välutvecklad, praktisk erfarenhet framgångsrikt kan genomföra självständig forsk-ning inom, eller i nära anslutning till, den personliga erfarenhetsdomänen. (2) Hur denna nya forskningsstrategi även kan utveckla de traditionella forskningsuppläggen.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende : En litteraturöversikt

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

ONBEAT/OFFBEAT : En ögonrörelsestudie av audiovisuell synkronisering

Senare forskning har börjat jämföra etablerade principer inom filmklippning med rön från kognitionsforskning. Ny teknik gör det möjligt att på ett adekvatare sätt ta del av åskådarens upplevelse och interaktion med rörlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade på visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer påverkar åskådarens ögonrörelser. Då film och video är ett audiovisuellt medium är det angeläget att undersöka hur ljud påverkar vår visuella bearbetning. Uppsatsens ansats är att undersöka hur varierad synkronisering mellan ljud och bild påverkar och förändrar uppmärksamheten hos åskådare av rörlig bildmedia. Två stimulifilmer har satts samman, en Onbeat version där klipp-punkter i videomaterialet och musikens taktslag ligger i synk, och en Offbeat version där klipp-punkter i videomaterialet ligger fem bildrutor efter musikens taktslag. Som underlag för experimentstudien har 15 försöksdeltagare testats i en ögonrörelsestudie. Resultaten visar på signifikanta skillnader mellan de båda stimulifilmerna, där Offbeat versionen genererade fler ögonrörelser hos försöksdeltagarna. 

Att hitta hem igen : En studie i affektionens betydelse i berättelser, med utgångspunkt i det filmiska tv-spelet The Last of Us

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför. Avslutningsvis utgör samspel mellan film- och spelsekvenser en balanserad tonöverföring mellan varandra genom att både överraska spelaren i övergångar och genom att förhålla spelarens beteende med protagonistens splittrade normalitetssträvanden.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna : Sociala, politiska, tekniska möjligheter och problem

Denna rapport Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna behandlar bostadsbolaget Tunabyggens (Borlänge kommun) projekt Jakobsgårdarna, under perioden 2009 till och med juni 2012. Det finns skillnader i tekniskt-ekonomiskt möjliga energieffektiviseringsåtgärder och vad som faktiskt åtgärdas. Denna skillnad har benämnts "energieffektiviseringsgapet". I denna rapport beskrivs och studeras vilka sociala, kulturella, politiska och tekniska faktorer som har en tendens att vidga, respektive reducera, "energieffektiviseringsgapet". Det är en implementeringsstudie, där utgångspunkten är en interaktion mellan fastställande av mål och åtgärder för att uppnå dem. Studien lyfter upp två fokusområden. Fokusområdet styrmedel koncentreras till studier av hur de energipolitiska mål som formulerats nationellt och lokalt kan kopplas till projektet Jakobsgårdarna samt val av specifika styrmedel. Fokusområdet kommunikation inkluderar studier av hur förändringsplanerna formuleras och kommuniceras till boendegrupperingar och intresseorganisationer. Valda metoder är intervjuer, observationer av projektmöten, studier av offentliga handlingar, hemsidor och dokument från EU, regering, riksdag, och Borlänge kommun. En sonderande teknisk pilotinventering av Jakobsgårdarna har utförts, liksom en bearbetning och analys av energistatistik. Det som är viktigt för projektet fortskridande och därmed uppnå formulerade energieffektiviseringsmål är ekonomiska resurser för kostsamma renoveringar, kunskap om befintligt energisystem och möjliga energieffektiviseringsåtgärder, samt möjlighet att implementera ny energieffektiv teknik. Studien visar även att energieffektiviseringsarbetet är mer beroende av governancestyrning (ex SABO-initiativet) än hierarkisk styrning (ex energi- och klimatstrategin). Bostadsbolaget har ett ansvar att ombesörja bostäder för välbeställda liksom mindre välbeställda kommuninvånare. Man kan här ana en konflikt mellan energieffektiviseringsmålen, och kommunens aktuella bostadsbrist liksom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ambitionen att involvera de boende i energieffektiviseringsarbetet förväntas leda till att de boende blir medveten om sin energianvändning, och att det i sin tur leder till minskad energianvändning. De projektansvariga förstår att de måste kommunicera olika frågor med de boende, men de boende är måttligt intresserade av energifrågor som tenderar att bli av väldigt teknisk karaktär.          

Etnografisk lingvistik i utbildningsforskning

I denna artikel argumenterar jag för att etnografisk lingvistik erbjuder ett perspektiv att studera undervisning i sitt sociala och kulturella sammanhang. Med exempel från min skolforskning i Karagwe, Tanzania, visar jag hur ett fenomen i klassrumsinteraktionen har negativ effekt på elevernas inlärande genom att dölja deras verkliga kunskap, eller brist på kunskap, för både lärarna och dem själva. Samtidigt kan jag visa, tack vare det holistiska perspektivet, att detta interaktionsmönster utgör en positiv utvecklingspotential eftersom det också kan ha funktioner som är relevanta för skolan, som att hjälpa eleverna att fokusera på det läraren säger och att aktivera dem. Utifrån detta argumenterar jag för att västerländska forskare bör inta en ödmjuk inställning och ha en beredskap att se traditionella undervisningsmetoder som tillgångar och inte som problem. Det som ur västerländskt perspektiv kan förefalla ha negativ effekt på undervisningen, kan visa sig ha relevans i sitt sammanhang. Jag visar också på frågor inom andraspråksundervisningen i Norden som skulle kunna besvaras med hjälp av etnografi.

A fuzzy rule-based decision support system for Duodopa treatment in Parkinson

A decision support system (DSS) was implemented based on a fuzzy logic inference system (FIS) to provide assistance in dose alteration of Duodopa infusion in patients with advanced Parkinson’s disease, using data from motor state assessments and dosage. Three-tier architecture with an object oriented approach was used. The DSS has a web enabled graphical user interface that presents alerts indicating non optimal dosage and states, new recommendations, namely typical advice with typical dose and statistical measurements. One data set was used for design and tuning of the FIS and another data set was used for evaluating performance compared with actual given dose. Overall goodness-of-fit for the new patients (design data) was 0.65 and for the ongoing patients (evaluation data) 0.98. User evaluation is now ongoing. The system could work as an assistant to clinical staff for Duodopa treatment in advanced Parkinson’s disease.

Assessment of PD Speech Anomalies @ Home

Background: Voice processing in real-time is challenging. A drawback of previous work for Hypokinetic Dysarthria (HKD) recognition is the requirement of controlled settings in a laboratory environment. A personal digital assistant (PDA) has been developed for home assessment of PD patients. The PDA offers sound processing capabilities, which allow for developing a module for recognition and quantification HKD. Objective: To compose an algorithm for assessment of PD speech severity in the home environment based on a review synthesis. Methods: A two-tier review methodology is utilized. The first tier focuses on real-time problems in speech detection. In the second tier, acoustics features that are robust to medication changes in Levodopa-responsive patients are investigated for HKD recognition. Keywords such as Hypokinetic Dysarthria , and Speech recognition in real time were used in the search engines. IEEE explorer produced the most useful search hits as compared to Google Scholar, ELIN, EBRARY, PubMed and LIBRIS. Results: Vowel and consonant formants are the most relevant acoustic parameters to reflect PD medication changes. Since relevant speech segments (consonants and vowels) contains minority of speech energy, intelligibility can be improved by amplifying the voice signal using amplitude compression. Pause detection and peak to average power rate calculations for voice segmentation produce rich voice features in real time. Enhancements in voice segmentation can be done by inducing Zero-Crossing rate (ZCR). Consonants have high ZCR whereas vowels have low ZCR. Wavelet transform is found promising for voice analysis since it quantizes non-stationary voice signals over time-series using scale and translation parameters. In this way voice intelligibility in the waveforms can be analyzed in each time frame. Conclusions: This review evaluated HKD recognition algorithms to develop a tool for PD speech home-assessment using modern mobile technology. An algorithm that tackles realtime constraints in HKD recognition based on the review synthesis is proposed. We suggest that speech features may be further processed using wavelet transforms and used with a neural network for detection and quantification of speech anomalies related to PD. Based on this model, patients' speech can be automatically categorized according to UPDRS speech ratings.

Inkludering av andraspråkselever i matematikundervisningen med hjälp av problemlösning? : Betydelsen av hur uppgifter är formulerade ochundervisningen utformad vid andraspråksinlärning iårskurs 7-9

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt. Det anses relevant att knyta matematikuppgifter till elevens verklighet,men här finns svårigheter genom att den kontextuella förståelsen kan skilja sig mellan elever,vilket kan medföra att eleven inte förstår uppgiften. Vikten av att underlätta med avseende påspråk och kontext framhålls, samtidigt som det är områden som behöver utvidgas förandraspråkseleverna.Problemlösningsuppgifter bidrar enligt den empiriska studien till ökade möjligheter förinkludering av andraspråkselever. Inkluderingen kan främjas dels genom organisationen avproblemlösningen, dels genom utformandet av uppgifterna. Variation i hur undervisningenorganiseras framhålls i båda delstudierna genom enskilt arbetet, grupparbete samtklassdiskussion. Vid interaktion kan språkliga svårigheter redas ut och språkutvecklingen kanberikas, men de språkliga svårigheterna kan även försvåra interaktionen, enligt de bådadelstudierna.

Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljö¬arbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.