The functions of Japanese Sound Symbolic Words in Different Types of Texts and Their Translation

Though sound symbolic words (onomatopoeia and mimetic words, or giongo and gitaigo in Japanese) exist in other languages, it would not be so easy to compare them to those in Japanese. This is because unlike in Japanese, in many other languages (here we see English and Spanish) sound symbolic words do not have distinctive forms that separate them immediately from the rest of categories of words. In Japanese, a sound symbolic word has a radical (that is based on the elaborated Japanese sound symbolic system), and often a suffix that shows subtle nuance. Together they give the word a distinctive form that differentiates it from other categories of words, though its grammatical functions could vary, especially in the case of mimetic words (gitaigo). Without such an obvious feature, in other languages, it would not be always easy to separate sound symbolic words from the rest. These expressions are extremely common and used in almost all types of text in Japanese, but their elaborated sound symbolic system and possibly their various grammatical functions are making giongo and gitaigo one of the most difficult challenges for the foreign students and translators. Studying the translation of these expressions into other languages might give some indication related to the comparison of Japanese sound symbolic words and those in other languages. Though sound symbolic words are present in many types of texts in Japanese, their functions in traditional forms of text (letters only) and manga (Japanese comics)are different and they should be treated separately. For example, in traditional types of text such as novels, the vast majority of the sound symbolic words used are mimetic words (gitaigo) and most of them are used as adverbs, whereas in manga, the majority of the sound symbolic words used (excluding those appear within the speech bubbles) are onomatopoeias (giongo) and often used on their own (i.e. not as a part of a sentence). Naturally, the techniques used to translate these expressions in the above two types of documents differ greatly. The presentation will focus on i) grammatical functions of Japanese sound symbolic words in traditional types of texts (novels/poems) and in manga works, and ii) whether their features and functions are maintained (i.e. whether they are translated as sound symbolic words) when translated into other languages (English and Spanish). The latter point should be related to a comparison of sound symbolic words in Japanese and other languages, which will be also discussed.

"Han låter svensk" : En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Actitudes hacia el castellano y el catalán : Un estudio sociolingüístico entre veinteañeros y sus padres en el ámbito

This study focuses on the attitudes toward Catalan and Spanish, the two main languages spoken in Barcelona, on the East coast of Spain, in Southwestern Europe. The aim of this study was to compare those attitudes between two generations of informants. The informants of one generation were born 1984-93 and were thus in their twenties at the time of the investigation, in 2013. The aforementioned generation was labelled with the name "Children", whereas their parents were labelled with the name "Parents". The method applied was direct, where the informants had to answer an online survey, and the number of informants that were studied was 15 for each generation, or 30 in total. The conclusion of the study, derived from the results to the aforementioned survey, is that the generation of the Children have a more positive attitude toward Catalan and more negative toward Spanish than the generation of the Parents.

L’évolution du français par rapport à l’histoire et en comparaison avec celle du suédois

Une langue est comme un être vivant. Elle porte les traces des avis, des sentiments, de la joie et des déceptions de nos ancêtres. En même temps elle reflète les toutes tous derniers modes de vie et la manière de penser et d’agir dans la vie quotidienne. Ce sont sa grammaire, ses mots, ses proverbes et ses citations qui en témoignent. Ses sons soulignés par l’intonation et la prosodie nous laissent presque deviner l’esprit de vitalité, de mélancolie ou d’élégance de la langue et de ces locuteurs. Mais est-ce qu’il est possible de trouver aussi les traces des événements historiques et sociaux dans l’évolution d’une langue? Cette question est centrale dans ce mémoire qui suit l’évolution du français à partir du latin parlé dans l’Antiquité et en comparaison avec celle d’autres langues notamment celle du suédois.

Språkpolitik i Sverige och Tyskland : En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

”Metcha suki ya nen” : A sociolinguistic attitude survey concerning the Kansai dialect

西日本にある関西弁はたくさん色々な形で標準語と異なる。関西弁は１９７０年代の後に、全国で人気を得た。この社会言語学の研究の目的は現在の関西弁に対する感情を調査することである。これは関西弁の話し手ではなくて日本語の母語話者に配ったアンケートで調査された。質的また量的な分析である。結果は一般的に関西弁に好意的であったが、人気がある理由もいろいろあり、それらをさぐるために歴史的なそして文化的な見方を通して議論する。

Language and interaction in online asynchronous communication in university level English courses

Interaction involves people communicating and reacting to each other. This process is key to the study of discourse, but it is not easy to study systematically how interaction takes place in a specific communicative event, or how it is typically performed over a series of repeated communicative events. However, with a written record of the interaction, it becomes possible to study the process in some detail. This thesis investigates interaction through asynchronous written discussion forums in a computer-mediated learning environment. In particular, this study investigates pragmatic aspects of the communicative event which the asynchronous online discussions comprise. The first case study examines response patterns to messages by looking at the content of initial messages and responses, in order to determine the extent to which characteristics of the messages themselves or other situational factors affect the interaction. The second study examines in what ways participants use a range of discourse devices, including formulaic politeness, humour and supportive feedback as community building strategies in the interaction. The third study investigates the role of the subject line of messages in the interaction, for example by examining how participants choose different types of subject lines for different types of messages. The fourth study examines to what extent features serving a deictic function are drawn on in the interaction and then compares the findings to both oral conversation and formal academic discourse. The overall findings show a complex communicative situation shaped by the medium itself, type of activity, the academic discipline and topic of discussion and by the social and cultural aspects of tertiary education in an online learning environment. In addition, the findings may also provide evidence of learning.  

Étude des méthodes d'enseignement utilisées dans la classe de Français Langue Étrangère en Suède

Ce mémoire traite des méthodologies générales et systématisées de la didactique des langues étrangères développées à différentes périodes, ainsi que des méthodes d’enseignement (techniques, outils, matériels, exercices, activités et tâches etc.) et des théories autour de celles-ci. En utilisant une enquête, remplie par des professeurs travaillant dans certaines écoles suédoises, cette étude lie les méthodologies, les méthodes d’enseignement et les théories avec les pratiques de classe. L’étude montre quelles méthodes d’enseignement sont utilisées et la fréquence de leur utilisation, ainsi que les liens avec les méthodologies. Elle montre aussi que l’enseignement des professeurs de l’étude est principalement représentatif d’une seule méthodologie (la méthodologie cognitiviste – l’approche communicative).