Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik.

Överlämningar från förskola till förskoleklass

Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011. Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv. Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier: 1. Förebyggande arbete 2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling 3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling 4. Kompensera i undervisningen Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet med eleverna. När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. 3

Health care providers' perceptions of and attitudes towards induced abortions in sub-Saharan Africa and Southeast Asia : a systematic literature review of qualitative and quantitative data.

BACKGROUND: Unsafe abortions are a serious public health problem and a major human rights issue. In low-income countries, where restrictive abortion laws are common, safe abortion care is not always available to women in need. Health care providers have an important role in the provision of abortion services. However, the shortage of health care providers in low-income countries is critical and exacerbated by the unwillingness of some health care providers to provide abortion services. The aim of this study was to identify, summarise and synthesise available research addressing health care providers' perceptions of and attitudes towards induced abortions in sub-Saharan Africa and Southeast Asia. METHODS: A systematic literature search of three databases was conducted in November 2014, as well as a manual search of reference lists. The selection criteria included quantitative and qualitative research studies written in English, regardless of the year of publication, exploring health care providers' perceptions of and attitudes towards induced abortions in sub-Saharan Africa and Southeast Asia. The quality of all articles that met the inclusion criteria was assessed. The studies were critically appraised, and thematic analysis was used to synthesise the data. RESULTS: Thirty-six studies, published during 1977 and 2014, including data from 15 different countries, met the inclusion criteria. Nine key themes were identified as influencing the health care providers' attitudes towards induced abortions: 1) human rights, 2) gender, 3) religion, 4) access, 5) unpreparedness, 6) quality of life, 7) ambivalence 8) quality of care and 9) stigma and victimisation. CONCLUSIONS: Health care providers in sub-Saharan Africa and Southeast Asia have moral-, social- and gender-based reservations about induced abortion. These reservations influence attitudes towards induced abortions and subsequently affect the relationship between the health care provider and the pregnant woman who wishes to have an abortion. A values clarification exercise among abortion care providers is needed.

Den ofrånkomliga nationalismen

The necessary nationalism This article deals with the role of fictional narratives, especially the modern novel, in the formation of national identities. Naguib Mafouz’s Cairo trilogy is referred to as an example of how literature may both serve as the mirror image of national identities and as an agency in their formation. The sense of community attachment to a modern state is ”thinner” than to a family or traditional village and/or tribe, though no less vital. Drawing on Norbert Elias’s concept of ”survival unit,” Benedict Anderson’s ”imagined communities” and recent studies in the field of comparative literature by Gregory Jusdanis and Azade Seyhan, this article argues for the necessity of the nation – in spite of its unfavourable chauvinistic reputation. This contention is discussed in relation to recent literary developments in Turkey and recent debates on nationhood in a Swedish context.

Cathepsin S as a biomarker of low-grade inflammation, insulin resistance, and cardiometabolic disease risk

Cathepsin S is a protease important in major histocompatibility complex (MHC) class II antigen presentation and also in degrading the extracellular matrix. Studies, most of them experimental, have shown that cathepsin S is involved in different pathological conditions such as obesity, inflammation, atherosclerosis, diabetes, and cancer.    The overall hypothesis of this report is that high levels of circulating cathepsin S, is a biomarker that reflects pathology induced by inflammation and obesity. The overall aim of this report was to investigate possible associations between circulating cathepsin S, inflammation, glucometabolic disturbance, and its associated diseases in the community. As cathepsin S appears to be a novel risk marker for several pathological conditions, we also wanted to examine the effect of dietary intervention on circulating cathepsin S concentrations.    This thesis is based on data from three community-based cohorts, the Uppsala longitudinal study of adult men (ULSAM), the prospective investigation of the vasculature in Uppsala seniors (PIVUS), and a post-hoc study from the randomized controlled NORDIET trial.    In the first study, we identified a cross-sectional positive association between serum cathepsin S and two markers of cytokine-mediated inflammation, CRP and IL-6. These associations were similar in non-obese individuals. In longitudinal analyses, higher cathepsin S at baseline was associated with higher CRP and IL-6 levels after six years of follow-up. In the second study, we identified a cross-sectional association between increased serum levels of cathepsin S and reduced insulin sensitivity. These associations were similar in non-obese individuals. No significant association was observed between cathepsin S and insulin secretion. In longitudinal analysis, higher cathepsin S levels were associated with an increased risk of developing diabetes during the six-year follow-up. In the third study, we found that higher serum levels of cathepsin S were associated with increased mortality risk. Moreover, in the ULSAM cohort, serum cathepsin S was independently associated with cause-specific mortality from cardiovascular disease and cancer. In the fourth study, we identified that adherence to an ad libitum healthy Nordic diet for 6 weeks slightly decreased the levels of plasma cathepsin S in normal or marginally overweight individuals, relative to the control group. Changes in circulating cathepsin S concentrations were correlated with changes in body weight, LDL-C, and total cholesterol.    Conclusion: This thesis shows that circulating cathepsin S is a biomarker that independently reflects inflammation, insulin resistance, the risk of developing diabetes, and mortality risk. Furthermore, a Nordic diet moderately reduced cathepsin S levels in normal-weight and overweight men and women. This effect may be partially mediated by diet-induced weight loss and possibly by reduced LDL-C concentrations. 

Extramuralt lärande i forskarmiljö : Gymnasieforskarskola för klasser inom NV-programmen

Kan det vara så att extramuralt lärande i forskarmiljö för elever vid gymnasiets naturvetenskapliga program kan öka motivationen till vidare studier inom naturvetenskap? Extramuralt lärande innebär allt lärande som sker under aktiviteter utanför skolan. Jag har i den här studien följt och intervjuat en klass i åk 2 som tillbringat en vecka på forskarskola i Garpenberg. En av frågorna i denna studie var om arbetssättet påverkat dem, och i så fall hur, om det har lockat eller avskräckt? Resultatet visar att alla elever i den här studien tyckte att forskarveckan var rolig och intressant. Ungefär 80% hade redan innan bestämt sig för att läsa vidare, men ca 45% ansåg att deras motivation till att läsa vidare hade ökat i och med forskarskolan. Höstens resultat ligger lite över genomsnittet som visar att ca 31% av gymnasieeleverna som under de sex åren som forskarskolan funnits har upplevt en ökad studiemotivation. En internationell studie från England inom extramuralt lärande visar på att många elever tycker att skolundervisningen är tråkig, irrelevant och för gammal och att den har en design som endast tilltalat ett fåtal elever. Däremot tycker eleverna att extramuralt lärande vid s k Science centers, botaniska trädgårdar och museum m fl presenterar vetenskapen på ett intressant och inspirerande sätt. Jag försöker i den här studien att se lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv samt dra paralleller mellan tidigare studier om Science centers och min undersökning om forskarskolan som båda erbjuder extramuralt lärande. Jag anser dock att forskarskolan gör det lite mer konkret eftersom eleverna får genomföra ett projekt som de sedan redovisar inför alla forskare och övriga elever. Upplägget för ett besök på ett museum eller vetenskapscentra ser lite annorlunda ut. De allra flesta eleverna i studien insåg nyttan med att läsa ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi, och de tyckte att arbetsformen att kombinera fältstudier med teori och laboratorieverksamhet var mycket givande. Eleverna ansåg att de under forskarskolan fått en inblick i hur det kan vara att arbeta som forskare men det var endast en elev som kunde tänka sig det yrket i framtiden. Studiens resultat gäller endast för de elever som deltagit i enkätundersökningen och kan inte sägas vara generaliserbart för alla elever på gymnasiets NV-program.

Comparison of treatment of incomplete abortion with misoprostol by physicians and midwives at district level in Uganda : a randomised controlled equivalence trial

BACKGROUND: Misoprostol is established for the treatment of incomplete abortion but has not been systematically assessed when provided by midwives at district level in a low-resource setting. We investigated the effectiveness and safety of midwives diagnosing and treating incomplete abortion with misoprostol, compared with physicians. METHODS: We did a multicentre randomised controlled equivalence trial at district level at six facilities in Uganda. Eligibility criteria were women with signs of incomplete abortion. We randomly allocated women with first-trimester incomplete abortion to clinical assessment and treatment with misoprostol either by a physician or a midwife. The randomisation (1:1) was done in blocks of 12 and was stratified for study site. Primary outcome was complete abortion not needing surgical intervention within 14-28 days after initial treatment. The study was not masked. Analysis of the primary outcome was done on the per-protocol population with a generalised linear-mixed effects model. The predefined equivalence range was -4% to 4%. The trial was registered at ClinicalTrials.gov, number NCT01844024. FINDINGS: From April 30, 2013, to July 21, 2014, 1108 women were assessed for eligibility. 1010 women were randomly assigned to each group (506 to midwife group and 504 to physician group). 955 women (472 in the midwife group and 483 in the physician group) were included in the per-protocol analysis. 452 (95·8%) of women in the midwife group had complete abortion and 467 (96·7%) in the physician group. The model-based risk difference for midwife versus physician group was -0·8% (95% CI -2·9 to 1·4), falling within the predefined equivalence range (-4% to 4%). The overall proportion of women with incomplete abortion was 3·8% (36/955), similarly distributed between the two groups (4·2% [20/472] in the midwife group, 3·3% [16/483] in the physician group). No serious adverse events were recorded. INTERPRETATION: Diagnosis and treatment of incomplete abortion with misoprostol by midwives is equally safe and effective as when provided by physicians, in a low-resource setting. Scaling up midwives' involvement in treatment of incomplete abortion with misoprostol at district level would increase access to safe post-abortion care. FUNDING: The Swedish Research Council, Karolinska Institutet, and Dalarna University.

Dokumentationens dilemman : Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation

Abstract  Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation.

Vad kan följeforskning bidra med?

Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?

Women's acceptability of misoprostol treatment for incomplete abortion by midwives and physicians : secondary outcome analysis from a randomized controlled equivalence trial at district level in Uganda

OBJECTIVE: This study aimed to assess women´s acceptability of diagnosis and treatment of incomplete abortion with misoprostol by midwives, compared with physicians. METHODS: This was an analysis of secondary outcomes from a multi-centre randomized controlled equivalence trial at district level in Uganda. Women with first trimester incomplete abortion were randomly allocated to clinical assessment and treatment with misoprostol by a physician or a midwife. The randomisation (1:1) was done in blocks of 12 and stratified for health care facility. Acceptability was measured in expectations and satisfaction at a follow up visit 14-28 days following treatment. Analysis of women's overall acceptability was done using a generalized linear mixed-effects model with an equivalence range of -4% to 4%. The study was not masked. The trial is registered at ClinicalTrials.org, NCT 01844024. RESULTS: From April 2013 to June 2014, 1108 women were assessed for eligibility of which 1010 were randomized (506 to midwife and 504 to physician). 953 women were successfully followed up and included in the acceptability analysis. 95% (904) of the participants found the treatment satisfactory and overall acceptability was found to be equivalent between the two study groups. Treatment failure, not feeling calm and safe following treatment, experiencing severe abdominal pain or heavy bleeding following treatment, were significantly associated with non-satisfaction. No serious adverse events were recorded. CONCLUSIONS: Treatment of incomplete abortion with misoprostol by midwives and physician was highly, and equally, acceptable to women. TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov NCT01844024.