Valet för livet? : En kvantitativ undersökning om hur elever på SP- programmet motiverar sitt gymnasieval och hur skolornas marknadsföring ser ut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.

HBT sexualitet : -ur ett explorativt sociologiskt maktperspektiv

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser. Vi har även utformat en hypotes och mothypotes utifrån vår egna förförståelse och hur vi tror att makten ser ut inom HBT som grupp. Vi har i vår undersökning kommit fram till att HBT som grupp inte är jämställda inom gruppen, att makten skiljer sig åt mellan homo-, bi- och transpersoner, där den maskulina bögen premieras vilket vi kan se stämmer överrens med de patriarkala könsnormerna som genomsyrar HBT som grupp liksom samhället för övrigt. Eftersom att graden av organisering påverkas av möjligheterna till identifikation med varandra inom gruppen så tror vi att HBT som grupp inte är så starka som de utåt påvisar. Detta visas tydligt i de bisexuellas och transexuellas mindre möjligheter till makt och status inom gruppen. Vi anser att HBT gruppen kan ses som ett fält och inom detta fält förekommer strider om makt, kapital samt status, både inom gruppen och för normalisering i samhället.

Spanskt sjuk på ett sjukhus i Sverige : Spanska sjukans utbrott på Säters hospital hösten 1918

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Förändringsstadier, för- och nackdelar samt självtillit till approximal rengöring, hos patienter med kronisk parodontit - en kvantitativ studie

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

Patientens kunskap om parodontit före och efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist : En kvantitativ studie

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi. Av de 113 studiedeltagarna randomiserades 57 personer till ett individuell skräddarsydd munhälsoundervisningsprogram och 56 personer till ett standardiserat munhälsoundervisningsprogram. Ett frågeformulär med 11 påståenden gällande kunskap om parodontit och ett påstående om tandborstfrekvens samt ett påstående om approximalrengörning användes.Resultatet visade att patienterna hade mer kunskap efter icke kirurgisk parodontal behandling, men det fanns ingen skillnad mellan undervisningsprogrammen. Inget samband påvisades mellan kunskap om parodontit och utbildningsnivå, kön och ålder. Studien visar att både individuellt skräddarsydd munhälsoundervisning och standard munhälsoundervisning ledar till en ökad kunskap om parodontit mellan deltagarna.

Bemötandets innebörd utifrån ett sjuksköterske- och patient- perspektiv

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet visade att det var av stor vikt att det uppstod ett möte emellan sjuksköterska och patient för att därigenom kunna utveckla en god vårdrelation. I denna process var kommunikation den viktigaste aspekten. Att sjuksköterskan var ärlig, engagerad och bemötte patienten som en unik person utifrån ett helhetsperspektiv var de mest betydelsefulla komponenterna beträffande bemötandets innehåll. Patienten upplevde då ett förtroende för sjuksköterskan som därmed kunde stödja patienten i att hantera och finna mening och hopp i sjukdomssituationen.

Att omsätta vetenskap till handling : Försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer.

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt att undersöka vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna på engelska eller svenska, vara relevanta för ämnet samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår innebar en implementering av nya riktlinjer. För att höja kompetensnivån hos vårdpersonal har utbildning och information varit ett genomgående tillvägagångssätt i studierna. Ett starkt ledarskap sågs som en avgörande faktor för hur effektivt riktlinjerna efterföljdes av vårdpersonalen. I flera studier framgick att användandet av tryckavlastande madrass var det mest framgångsrika sättet att minska prevalens av trycksår. Studier som gjorts med syfte att beskriva vårdpersonals följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer visade att det förelåg en diskrepans mellan evidensbaserad vetenskap och vårdpersonalens agerande i den kliniska verksamheten samt att följsamheten till riktlinjerna var låg.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra patientens oro inför operation.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultaten i studien visade att de emotionella behov som fanns var att lindra rädsla och känslan av övergivenhet. Resultaten visade att sjuksköterskan, kunde lindra dessa emotionella behov genom information, ett gott bemötande, att låta patienterna lyssna på musik, se på film eller video samt ge essentiella oljor.

”När man själv rasar,var finns nåden?” : Analys av Stella Björk i Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter i förhållande till den typiska chick lit-karaktären.

Denna uppsats syfte är en tematisk jämförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones’s Diary beträffande huvudkaraktärerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berättelse. Jag använder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktär i chick lit då det är vid publiceringen av Bridget Jones’s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jämförelse mellan Stella och Bridget där miljö- och karaktärsbeskrivning och även karaktärsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa två fiktiva kvinnor är lika på många sätt men det finns skillnader. Karaktärernas komplexitet är en stor skillnad, då Stella är en mer komplex karaktär än Bridget. De funderar mycket båda två men över olika ämnen. En sista stor skillnad är att Bridget tänker på hur hennes egen kropp ser ut medan Stella funderar mer över hur hemska andra människors kroppsliga ideal är.

Att vara förmyndare : En studie om förmyndarskap i Trosa kommun 1875 - 1891

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Sektpolitik : En analys av aktörerna bakom politiska motioner rörande sekter i Sverige

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på språkanvändning

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

Engelska utanför och i skolan

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.