Pappors upplevelser av förlossning som avslutas med sugklocka

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=<0,001). De upplevde inte heller att de fick stöd i sin situation och att informationen före och efter förlossningen var bristfällig. De upplevde dock att de får prata igenom sin förlossning med sin barnmorska om man jämför de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=0,008). Slutsats: Det är oerhört viktigt att papporna får känna en trygghet och tillit till vården under förlossningen. Papporna som deltar vid en förlossning med sugklocka upplever den ofta negativt. Upplevelsen av att känna stöd och uppmärksamhet kan göra att bearbetningen av en instrumentell förlossning går lättare. Att få möjlighet att prata igenom händelseförlopp är väldigt viktig.

"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Vårdpersonals attityder till munvårdshandlingar hos äldre patienter

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals attityder till utförandet av omvårdnadshandlingar i munhålan hos äldre patienter som var beroende av att få hjälp med munvårdshandlingar. Vidare var syftet att beskriva vilka åtgärder som gjorts för att skapa förändringar i personalens attityder, kunskaper och vårdhandlingar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL där både kvalitativa och kvantitativa studier söktes. Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning Resultat: De sökta studiernas resultat analyserades och utifrån detta skapades sex teman, Kunskap, Tidsbrist, Patientens motvillighet, Personalens motvilja, Utbildning och Rutiner. Dessa teman delades upp under de två frågeställningarna. Resultatet visade att bristande kunskap om munvårdshandlingar, brist på tid, motvilja från patienten och motvilja att utföra munvård var det som gjorde att munvården inte sköttes korrekt. Många patienter hade bristande munhygien i flertalet studier. Utbildning och nya rutiner var åtgärder som förbättrade munvården, personalens attityder och deras kunskap om munvård. Det visade sig även att patienternas munhygien förbättrades till stor del efter dessa interventioner. Slutsats: Munvård är ett ämne prioriteras ner i vårdarbetet och anses inte lika betydande som övrig vård. Interventioner som nya rutiner och utbildning påverkar personal att utföra munvårdshandlingar och därför borde utbildning prioriteras högt i förbättringsarbetet för god munvård. Samt att nya rutiner med munvårdskort och elektriska tandborstar är enkla medel för att skapa en bättre munhygien hos patienter.

Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen. Personcentrerad omvårdnad kunde minska BPSD, till fördel för personen med demens, närstående och omvårdnadspersonal. Personfokusering istället för objektfokusering samt ökat tålamod reducerade motståndet till omvårdnad och agitation. Konklusion: Resultatet visade att det finns åtgärder för att ge en personcentrerad omvårdnad och att en personcentrerad omvårdnad minskar BPSD.

Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En jämförelse av tre rapportverktyg

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.

Dagbok på IVA-patienters upplevelser : En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

Munvård på äldreboenden : En litteraturöversikt om faktorer som bidrar till bristfällig munvård samt interventioner som genomförts för att förbättra munvården

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård. Interventioner som har genomförts var; utbildning inom munvård för omvårdnadspersonalen, införande av munvårdsrutiner, införande av interventionsprotokoll, omvårdnadspersonal med särskilt ansvar för munvård. Det mest utmärkande av interventionerna var att utbildning gav positiv effekt på vårdtagarnas munhälsa. Slutsats: Vårdtagarnas motvilja var den största bidragande faktorn till att munvård inte utfördes. Ett bättre samarbete mellan äldrevården och tandvården hade varit önskvärt då detta var en del av interventionerna som bidrog till bättre standard i munvården. Regelbunden utbildning samt upprepad utbildning har visat sig vara en positiv intervention som förbättrar munvården hos vårdtagare.

Filmernas kristna Midgård : En undersökning kring Sagan om ringen-filmernas kristna motiv

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Att leva med Multipel Skleros : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.

Hur sjuksköterskor kan stödja patienter att sluta med cigarettrökning inför en elektiv operation : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Hur patienter med diagnosen HIV upplever bemötandet inom sjukvården : en litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med HIV upplevde bemötandet inom vården i I-länder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Både kvalitativa och kvantitativa studier hittades men författarna har enbart använt sig av de kvalitativa studierna (n=11). Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Resultat: De funna studiernas resultat granskades och utifrån detta identifierade författarna fyra teman; Att hållas på avstånd, Att bli annorlunda bemött, Att få en stämpel och Positivt bemötande. Resultatet visade att vårdpersonalen höll avstånd från patienter genom att använda sig av överdrivna hygienrutiner, och i vissa fall förekom det att patienterna blev nekade vård på grund av sin HIV diagnos. Att bli annorlunda bemött handlade i många fall om att patienterna blev utsatta för kränkande behandling. Flera patienter beskrev hur de upplevde att personalen kategoriserade dem och gav dem en stämpel på grund av sin diagnos. De upplevde även att vårdpersonalen offentliggjorde deras diagnos genom att bryta mot sekretessen. Resultatet visade att patienter upplevt positivt bemötande och att vårdpersonalen gett dem stöd. Litteraturöversikten visade också att flera patienter föredrog att söka vård på specialistkliniker. Slutsats: Många patienter kände sig kränkta och annorlunda bemötta i möte med sjukvårdspersonal. De föredrog att söka vård på speciella HIV kliniker eftersom de kände att personalen där hade bättre förståelse för sjukdomen.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 2007

Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.

Effekten av olika fluorbehandlingar för att förebygga karies hos muntorra patienter : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet. En studie som jämfört olika koncentrationer av NaF-gel i skenor har inte uppvisat någon skillnad avseende kariesincidensen i de båda grupperna.  Jämförelser mellan NaF-gel i skenor med munskölj och dessa i kombination visade en minskning av antal extraktioner men antalet lagningar ökade oavsett behandling. Kariesincidensen visade ingen skillnad mellan NaF-gel i skenor jämfört med tandborstning med 1350 ppm fluor.  Att använda SnF2-gel som vid tandborstning var effektivas mot rotkaries i jämförelse med NaF-gel i kombination med munskölj. Kariesincidensen visade sig vara likvärdig i jämförelse mellan IFRS och fluorgel. Genom att använda 1 % NaF-gel 5 min varannan dag reduceras demineraliseringsprocessen effektivast.