Teknikundervisning i relation till elevers vardagliga erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie med lärare och elever

Studien har genomförts i syfte att undersöka vilket utrymme elevers vardagliga erfarenheter av teknik får i teknikundervisningen i årskurserna F-6. För att uppnå syftet undersöktes vilka moment och arbetsformer eleverna möter i undervisningen, hur elevers erfarenheter behandlas och knyts till undervisningen samt vilka erfarenheter som teknikundervisningen förser eleverna med som de kan använda även utanför skolan. Studien är kvalitativ och genomfördes genom intervju och fokussamtal med lärare och elever. Resultatet visar att eleverna får möta en undervisning med mycket konstruerande arbete, där eleverna konstruerar själva även när de utgår från instruktioner. Få av de intervjuade lärarna beaktar elevers tidigare erfarenheter som en viktig parameter vid planeringen av undervisning, men alla intervjuade lärare genomför diskussioner med elever kring tidigare eller nytillägnade erfarenheter under olika delar av arbetsområdet. Vilka erfarenheter som diskuteras varierar mellan de intervjuade lärarna. Samtliga intervjuade lärare förespråkar grupparbete, men några betonar även vikten av enskilt arbete för att eleven på egen hand ska få visa sina kunskaper. Vid vissa tillfällen och hos några intervjuade lärare utgår undervisningen från miljörelaterade problem som kräver att eleverna tänker till en extra gång. Alla intervjuade lärare beskriver en undervisning där eleverna får nya erfarenheter som de kan använda i sitt vardagliga liv.

Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. : - En litteraturstudie

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

Palliativ omvårdnad i hemmet - de anhörigas upplevelse av delaktighet : En litteraturstudie

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet.

Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.

Vilka möjligheter har nyanlända elever att lyckas i reguljärklassen? : En studie med utgångspunkt i undervisningens utformning och lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete

Syftet med denna studie var att i två skolor i en kommun undersöka vilka möjligheter nyanlända elever har att utveckla sina språk- och ämneskunskaper utifrån hur skolorna och lärarna väljer att forma undervisningen för dessa elever, samt att undersöka hur lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete kan påverka utformningen av undervisningen. Då modersmålet även har en central roll i nyanlända elevers kunskapsutveckling fokuseras även detta i denna studie. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts, där åtta lärare som undervisar i årskurs 1-6 har intervjuats. I arbetet diskuteras skolans organisation av modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA-undervisning och utvecklingsarbete som en god grund för språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Vidare diskuteras i vilken mån lärarnas undervisning i olika klassrum, samt kunskaper om undervisning av nyanlända elever, möjliggör en god språk- och kunskapsutveckling för dessa elever. Studien indikerar att nyanlända elevernas möjligheter till språk- och kunskapsutveckling skiljer mellan olika skolor, även om dessa ligger inom samma kommun. Detta verkar till stor del bero på vilken satsning på mottagande av nyanlända elever och svenska som andraspråk som görs i skolan. Stora skillnader förekom både i form av kompetensutveckling, undervisningens utformning och i form av organisering av stöd på elevens modersmål.