Hinder i samband med utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom : omvårdnadspersonalens upplevelser

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper. Informanterna bestod av både undersköterskor och vårdbiträden i respektive grupp. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och tio undergrupper. Brist på kunskap och stöd, samt omvårdnadspersonalens upplevelser av olika känslor i samband med utförandet av munvård framstod som hinder i utförandet av munvård. För att bemästra dessa hinder använde sig omvårdnadspersonalen av både personliga och gemensamma strategier. Konklusion: Omvårdnadspersonal som utför munvård hos personer med demenssjukdom ansvarar för en svår arbetsuppgift. Brist på kunskap och stöd, kan utgöra ett hinder vid utförandet av munvård. Omvårdnadspersonalen är i behov av utökat stöd och utbildning i utförandet, detta för att kunna övervinna hindren och känna trygghet och säkerhet vid utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom.

Småskalig rökgasrening : metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning

Emissioner (utsläpp) från biobränsleeldning och därtill hörande hälsorisker har varit föremål för stora forskningssatsningar. Detta arbete avser att sammanställa olika åtgärder som kan vidtas inom småskalig biobränsleeldning för att ytterligare minska utsläppen. Arbetet bygger på en litteraturstudie där databaser och Internet har genomsökts efter litteratur och publikatio-ner, som redovisar olika tekniker för utsläppsminskningar. Undersökningen ska ge en över-blick över olika tekniker för emissionsminskning och dessutom försöka kvantifiera minsk-ningspotentialen med respektive teknik.Genomgången visar på en rad olika möjligheter för att minska emissionerna. Det innefattar primära åtgärder som optimal eldstadsutformning och att elda rätt. Stora minskningar kan också göras genom att styra lufttillförseln på ett bra sätt, till exempel genom stegad lufttillför-sel och användning av gassensorer. Mer avancerad teknik för att styra start och stopp samt eventuell effektreglering av brännare kan också minska emissionerna. Solvärme minskar emissionerna under sommarhalvåret genom att ersätta låglastdriften, som har högst emissioner per producerad kWh. Gemensamt för ovanstående åtgärder är, att de också ökar systemens verkningsgrad och därmed finns ett ekonomiskt motiv till att genomföra åtgärderna.Tekniker för aktiv rening, som elektrostatiska filter och katalysatorer, har svårare att komma ut på marknaden, då de inte ger några ekonomiska vinster för brukaren. Här krävs i så fall att myndighetskraven skärps.För att minska emissionerna från småskalig eldning ur ett nationellt perspektiv är det främst från den småskaliga vedeldningen som emissionerna måste minskas. Här kan man snabbast nå minskningar genom utbildning av dem som eldar med ved samt genom att införa ackumula-tortankar. Emissioner från lokaleldstäder blir svårast att minska då det fortfarande installeras icke miljögodkänd utrustning och då livslängden för dessa eldstäder är mycket lång.

Små citroner gula : En studie i hur estetiska lärprocesser iscensätts, värderasoch realiseras, samt hur en lärmiljö med – ”The Wow Factor”påverkar inlärning på gymnasienivå

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

Effekter och förändringar av ledarutveckling

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Ledarskap för att främja hälsa hos medarbetare : En fallstudie om hälsoarbete på linjechefsnivå

The author’s common interest for healthy employees, brought reasonto study how line managers can manage and develop this withsupport from HR. Previous research highlights that knowledge ofhow health is promoted is missing. Line managers have a key role inworking with contributors´ health. The aim of the study is toinvestigate how managers are working for the well-being ofemployees and which aid dedicated to line managers from the HRfunction, and how support and the work with employees’ health canbe developed. This study also investigates the approach on healthfrom each party. The method consisted of a case study, includingdata collection through depth interview with HR and focus groupinterview with heads of unit. The result of the HR interview showedoverwhelming support in individual conversations, but lack ofresources for the support function. HR requested additional resourcesand more health promotion work instead of rehabilitation. Heads ofunit are working with a wellness initiative for healthy contributors.Development points were found in increased support, developedwellness options, increased participation and performance appraisalswith a focus on the individual’s health status. The findings showthat heads of units are working with participation, attendance andhealth care but want more focus on the individual’s health status. HRneeds resources in order to support the heads of units in their healthcare. A common approach is missing between HR and heads of unitin their work for health promotion. Education, approach and supportshould be developed on the basis of the organization’s overallcontext.

Flexibilitetens frammarsch, en studie om den intermittenta anställningen

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions.

Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Vuxna individers grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.

Vårdpersonalens kunskapsläge i hjärtlungräddning samt följsamhet till det svenska hjärtlungräddningsregistret på ett länssjukhus i Mellansverige : En kvantitativ tvärsnittsstudie

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.

Testverktyg för test av mobila applikationer : En jämförande fallstudie

Användandet av mobila applikationer har växt radikalt de senaste åren och de samverkar med många system. Därför ställs det högre krav på kvaliteten och att applikationen ska anpassas till många olika enheter, operativsystem samt plattformar. Detta gör att test av mobila applikationer blivit viktigare och större. Detta arbete har bedrivits som en jämförande fallstudie inom området test av mobila applikationer samt testverktyg. Syftet har varit att beskriva hur testning av mobila applikationer sker idag vilket gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med IT-företag. Ett annat syfte har varit att utvärdera fyra testverktyg, deras för- och nackdelar samt hur de kan användas vid testning av mobila applikationer och jämföras mot manuell testning utan testverktyg. Detta har gjorts genom att skapa förstahandserfarenheter baserat på användandet av testverktygen. Under arbetet har vi utgått från mobila applikationer som vi fått tillgång till av Triona, som varit vår samarbetspartner.Idag finns många olika testverktyg som kan användas som stöd för testningen men få företag har implementerat något eftersom det kräver både tid och kompetens samt valet av testverktyg kan vara svårt. Testverktygen har olika för- och nackdelar vilket gör att de passar olika bra beroende på typ av projekt och applikation. Fördelar med att använda testverktyg är möjligheten att kunna automatisera, testa på flera enheter samtidigt samt få tillgång till enheter via molnet. Utmaningarna är att det kan vara svårt att installera och lära sig testverktyget samt att licenserna kan vara dyra. Det är därför viktigt att redan innan implementationen veta vilka tester och applikationer testverktygen ska användas till samt vem som ska använda det. Utifrån vår studie kan slutsatsen dras att inget testverktyg är helt komplett men de kan bidra med olika funktioner vilket effektiviserar delar av testningen av mobila applikationer.

Att påverka innebandyspelares prestationsmotivation : En kontrollerad interventionsstudie som utvärderar hur idrottsligt aktiva ungdomars prestationsmål påverkas av motivationskort

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.

Vad är elever i årskurs 4-6 intresserade av inomnaturvetenskap? : En enkätundersökning om elevers intresse

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Att dela barnens öde

Utbildning som medborgerlig rättighet - Föräldrarätt eller barns rätt eller ...?

Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll

Syfte Syftet med studien är att analysera tillslagsprecision i fotboll och jämföra eventuella skillnader mellan juniorer och seniorer på både herr- och damsidan. Metod Totalt 30 elitspelare varav 16 herrar och 14 damer utförde tester i tillslagsprecision. De färdigheter som testades var passning och skott. Upplägget var 60 skott (30 stillaliggande och 30 halvvolley) och 80 passningar (20 stillaliggande bästa fot, 20 rullande bästa fot, 20 stillaliggande näst bästa fot och 20 rullande näst bästa fot). Testresultaten analyserades via Excel och Kinovea, där kunde medelvärden och standardavvikelser för varje testperson och testgrupp räknas ut. Resultat Resultatet visar att det endast var signifkant skillnad på ett av sex moment vad gäller tillslagsprecisionen på herrsidan. På damsidan var det ingen signifikant skillnad på något moment. Slutsatser Författarna har i denna studie identifierat en platå mellan spelare i åldrarna 16-18 år och seniorspelare vad gäller tillslagsprecision. Spelare i åldrarna 16-18 är lika bra som seniorspelare på de individuella färdigheterna passning och skott. Denna platå kan vara resultatet av för lite individuell träning, sk isolerad träning vad det gäller tillslagsprecision, på föreningsträningarna. Om föreningstränarna följer den utbildning SvFF ger dem ska endast två minuter per träning gå till varje individuell färdighet (13 st enligt SvFF). Bristen av tid för dessa färdigheter kan vara en avgörande faktor för att utvecklingen av tillslagsprecision står stilla idag.

Ranking och dess påverkan på val av lärosäten i Sverige : En kvantitativ studie om gymnasieelevers syn på rankinglistor

Det är många av tredje årets gymnasieelever som står inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan påverka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och låta denna agerar utifrån sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhållande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever från Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades på teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors påverkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor får en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena på en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan påverka gymnasieelevernas val av lärosäte, så som egen uppfattning och rykte.