Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader : Brister och möjligheter

För att kunna bygga en ny väg måste den först planeras och projekteras. Vägplanering innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen t.ex. konsekvenser för miljö, samhälle, trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vägprojektering innebär att man bestämmer vägens utformning på detaljnivå t.ex. vägsträckning, bredd, profil, vägutrustning, etc. Planering och projektering av vägar är en komplicerad process med tanke på alla komponenter som en väg består av samt alla aspekter som man måste ta hänsyn till under vägens livstid. Planerings- och projekteringsprocessen utgör en avvägning av många aspekter för att hitta den optimala lösningen. Drift- och underhållsåtgärder på vägnätet föranleds ofta av att problem uppstått på ett fåtal ställen. Kostnaden för att åtgärda dessa ställen kan uppgå till stora belopp under vägens livslängd. Med en lämpligare utformning av vägen hade dessa problem i en del fall sannolikt kunnat undvikas. Bland de aktörer, som är inblandade i planerings- och projekteringsprocessen, finns det olika åsikter om orsaken till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållaspekten under planerings- och projekteringsskedet. Vissa aktörer tycker att det är projektörens kunskapsbrister som leder till att vägen får olämplig utformning avseende drift och underhåll. Andra tycker att det är en kombination av olika brister hos väghållaren. Dessa brister kan då finnas i såväl planerings- och projekteringsprocessen som i drift- och underhållsprocessen. Denna rapport presenterar resultatet för en förstudie som har utförts inom doktorandprojektet ”Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader”. Syftet med förstudien var att identifiera brister och problem på övergripande nivå som leder till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållsaspekten vid planerings- och projekteringsprocessen. Ett annat syfte med förstudien var att föreslå förändringsbehov inom planerings- och projekteringsprocessen genom att analysera de identifierade problemen, analysera verksamheten vid planering och projektering, analysera verksamhetens mål, formulera nya mål för verksamheten och fastställa de nödvändiga förändringsbehoven.

Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare : En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

Internet- den nya barnmorskan? : En enkätstudie om hur gravida kvinnor söker information om graviditet och förlossning via Internet

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor.  

Hur går det till? : En studie kring verksamma pedagogers uppfattningar kring att arbeta med pedagogisk dokumentation

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.

Andraspråkselever och matematik - språksvårigheter är bara halva sanningen : En studie i åk 6-9

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.

Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag

Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka.  I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val.  Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.

Att utveckla pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om hur tre förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation i teori och praktik

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta.

Tre sätt att tänka kring dokumentation : En studie av tre förskolors dokumentationsarbete

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

Hur retusch påverkar skönhetsannonsers attraktion : En studie om målgruppens åsikter och köplust

Tidigare studier som gjorts inom området visade att kvinnor anser att kvinnors skönhet inte är värderad enligt rimliga normer i vårt samhälle. Hård retuschering motarbetas på många håll, bland annat genom att organisationer som ASA (Advertising Standards Authority) och politiska partier som Liberaldemokraterna i Storbritannien arbetar för att missledande retuschering ska försvinna. En studie har visat att det, för att öka annonsers attraktionskraft, är viktigt att den ökade skönheten hos en modell är relevant för produktens användningsområde, då betraktaren anstränger sig intellektuellt vid betraktandet av bilden. Det finns dock inga tidigare studier som bevisar om en retuscherad modell faktiskt ökar målgruppens köplust av skönhetsprodukter vid rådande samhällsattityder och skönhetsideal. Två enkätundersökningar gjordes därför med sammanlagt 1480 deltagare. Produkten i studien var en fiktiv hudkräm. Genom att i den ena undersökningen låta betraktaren möta modellbilden i en situation som efterliknade verkligheten, på så sätt att de inte fick veta om den var retuscherad, kunde studien svara på om retuschering ökade köplusten. Bilder med bortretuscherade skönhetsfläckar och utväxt prefererades. Att retuschera bort flyghår ökade inte köplusten. I den andra jämförande undersökningen kunde betraktaren jämföra den retuscherade med den oretuscherade modellbilden. Resultaten visade att skönhetsfläckar och flyghår tillåts och prefereras borttagna, men inte utväxt. I intervjuer med fem kvinnor hördes målgruppens attityder om vad som ansågs var tillåtet att retuschera. Svaren tydde på att en relevant och försiktig retuschering prefererades. Att lämna några födelsemärken ökade trovärdigheten.

Att definiera och skilja på snarlika subgenrer : Tillämpat på death- och black metal

Det är svårt att sätta ord på vad man menar när man pratar om musik. Jag är intresserad av varför det sällan går att finna definitioner av genrer när diskussionen om dem är så stark, speciellt när det gäller snarlika genrer som troligtvis är uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min undersökning är att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja på två snarlika subgenrer inom samma metagenre. Jag undersöker därför hur två snarlika genrer definieras och jämför dem sedan och prövar om det är av betydelse att undersöka flera aspekter av en musikgenre. Tidigare forskning föreslår att den musikaliska stilen borde undersökas likväl som kulturen och andra aspekter. En stark diskussion pågår just inom heavy metalscenen om subgenrerna inom den, därför undersöker jag subgenrerna death- och black metal. I denna undersökning använder jag Fabbris mall för genredefinition, där undersöks formella och tekniska regler, semiotiska regler, regler för beteende, sociala och ideologiska regler samt ekonomiska och juridiska regler. Reglerna har jag undersökt genom att lyssna på fonogram, titta på videoinspelningar av liveframträdande och publik samt hur aktörer inom scenerna beter sig när de inte är på scen. Jag har även analyserat låttexter och använt mig av diverse litteratur och dokumentärfilmer. Mitt resultat visar att det finns betydande anledningar till att skilja på death metal och black metal trots att de musikaliskt liknar varandra.

Kommunal samverkan : fallstudie kommunal räddningstjänst

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd. Den andra är de kommuner som genom avtal valt att dela på räddningschefstjänsten och den tredje är de kommuner som bedriver räddningstjänsten i egen regi. Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning kring kommunal samverkan generellt och räddningstjänstsamverkan specifikt. Hur samverkan historiskt har utvecklats belyses. De fördelar med kommunal samverkan som förs fram i litteraturen beskrivs och utgör grund för de analyser som utförs i uppsatsens senare delar. Det som särskilt lyfts fram är kommunernas långtgående möjligheter att samverka inom olika administrativa områden i motsats till de geografiska områden en kommun utgör. När det gäller fördelar innehåller det flera komponenter med det kan sammanfattas med resurseffektivisering som huvudmotiv för kommunal samverkan. Efter den teoretiska beskrivningen av samverkan definieras kvantitativa variabler som beskriver nettokostnad och kvalitet för den kommunala räddningstjänstverksamheten. Variablerna hämtas ur Sveriges kommuner och landstings officiella databas Kolada. Variablernas koppling till kvalitetsbegrepp i lagstiftningen beskrivs. Variablernas validitet och reliabilitet samt hur detta påverkar resultatet diskuteras. Efter de statistiska analyserna förs ett resonemang kring tolkningar av resultatet och hur detta relaterar till hur samverkan beskrivs i de källor som använts i inledningen av uppsatsen. Uppsatsens slutsatser är att det är möjligt att statistiskt säkerställa att offentligrättsligt samarbete, som kan jämställas med det mest långtgående samverkan mellan två eller flera kommuner, medför lägre nettokostnader för räddningstjänsten än om verksamheten bedrivs i egen regi. När det gäller kvalitén kan det konstateras att trots de lägre kostnaderna så erbjuder det offentligrättsliga samarbetet en om inte högre så åtminstone likvärdig kvalitet som räddningstjänster i egen regi.

Från bok till film - The Hunger Games : En karaktärs- och miljöanalys

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar. Tillägg, borttagna avsnitt och ändringar kan vara till både fördel och nackdel.

PRIM-VIPS i omvårdnadsjournalen : Antal använda sökord före och efter dokumentationscirkel

Syftet med denna studie; en en-grupps före- och eftertest, var att beskriva förekomstfrekvens av alla PRIM-VIPS sökord i omvårdnadsjournalen på en vårdcentral före och efter en studiecirkel där distriktssköterskor (n = 19) och undersköterskor (n = 7) deltog. Två tidsperioder om vardera tre veckor valdes, en före studiecirkelns start och den andra när studiecirkeln var avslutad. Tidsperioderna var representativa ur både patient- och personalhänseende. Det totala antalet patientkontakter i respektive period bedömdes vara jämförbara. Samtliga distriktssköterskor och undersköterskor inbjöds till studiecirkeln, inbjudan sändes också till vårdcentralsledningen för kännedom. Studiecirkeln innefattade fyra träffar om två timmar vardera då alla sökord gicks igenom och diskuterades. Vid varje cirkelträff gavs hemuppgift som gicks igenom vid kommande studietillfälle. Dokumentationsmallar för de vanligaste typerna av kontakter gicks igenom, diskuterades och reviderades. Statistik från respektive period togs fram av en systemadministratör. Denna statistik har analyserats. Resultatet visade en ökning med 32% av förekomsten av sökord från period ett till period två. Man ser inte bara en ökning av förekomst av sökord utan man ser också vilka vårdfunktioner som är mest frekventa. Resultatet visar även en kraftig ökning när det gäller förekomstfrekvensen av sökordet medverkan, som bland annat beskriver patientens delaktighet i vården.

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout™) - resultat efter två säsonger i fält

Försöket visade på mycket god överlevnad för plantor odlade i såddrören, Tubesprout™. Efter två år var överlevnaden för dessa 91 % för tall och 79 % för gran. För miniplantorna odlade i Jiffy varierade överlevnaden efter två år mellan 84 (tall) och 64 % (gran). Lägst överlevnad efter både det första och andra året hade de större referensplantorna. Av dessa levde 67 % av tallplantorna och endast 45 % av granplantorna. Bidragande till den goda överlevelsen hos Tubesprout™-odlade plantor var få snytbaggeskador och nästan inga skador av torka. Det andra miniplantsystemet, Jiffy 18, klarade snytbaggen nästan lika bra som Tubesprout™, men drabbades istället av stora avgångar beroende på torka. Hylsan tycks förhindra uttorkning av plantan som annars är ett stort problem vid plantering på torra marker av små plantor. För de äldre täckrotsodlade referensplantorna var den mesta plantdöden orsakad av kraftiga snytbaggeskador. Granen var värst drabbad med drygt 50 % snytbaggedödade plantor efter två år, medan den plantavgång hos tall som var orsakad av snytbagge var 26 %. Några plantor som stod i Tubesprout™ på försöksytan blev dock uppryckta, sannolikt av kråkfåglar.

Medarbetarundersökningens roll i chefernas arbetsmiljöarbete : En kvalitativ studie hos Trafikverket

En god arbetsmiljö är en lagstadgad rättighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och är en nyckelfaktor för att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar är en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan också användas i syfte att ta reda på medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med målet att skapa verksamhetsförbättringar. I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet från en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes på en funktion med tre organisationsnivåer och bygger på 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer. Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete på alla organisationsnivåer både som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis på att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar. Enhetscheferna använder både medarbetarundersökningen och andra undersökningsmetoder i sitt arbetsmiljöarbete.