Vi och vår arbetsplats : - beskrivning och utvärdering av en utbildning, samt dess påverkan på arbetsmiljöarbetet ur ett regionalt samverkans perspektiv

Utbildningen Vi och vår arbetsplats utgör ett exempel på regional samverkan kring arbetsmiljöarbete. Den ansågs intressant att beskriva och utvärdera med tanke på att förutsättningar för samverkan fanns mellan arbetsplatser, mellan regionala arbetsmiljöaktörer (utbildningsanordnare) samt mellan arbetsplatser och regionala arbetsmiljöaktörer.Syftet är att beskriva och utvärdera arbetsmiljöutbildningen Vi och vår arbetsplats. Frågor som avses att besvara är hur deltagare och kursledning ser på utbildningen, samt hur den kan förbättras, likväl som vilket arbetsmiljöarbete samt vilka kontakter inom arbetsmiljöområdet som kommit till stånd till följd av utbildningen.Vi och vår arbetsplats är en tvådagarsutbildning uppdelad på två kurstillfällen à en dag med en mellanliggande arbetsuppgift. Utbildningen vänder sig till olika arbetsplatser inom en region och förutsätter att en arbetsmiljöansvarig och en personalrepresentant deltar från varje arbetsplats. Ambitionen är att deltagarnas önskemål ska styra innehållet varför kursledningen förutsätts ha en bred kompetens inom arbetsmiljöområdet.Arbetsmiljöansvariga och skyddsombud från åtta arbetsplatser inom Borlänge kommun representerande vård, skola och administration deltog i den studerade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom deltagande, enkäter, intervjuer och fokusgrupp.Sammantaget var kursdeltagarna mycket positiva till utbildningen. Framförallt uppskattades att både chef och skyddsombud deltog, att lära sig att arbetsmiljöarbetet är en process, utbytet av erfarenheter samt det psykosociala innehållet. De områden som kunde förbättras var främst lokalerna, samt bättre presentationer och dokumentation till varandra av deltagarnas projektarbeten. Även kursledningen såg utifrån sitt perspektiv områden som kunde utvecklas, t ex samordningen inom kursledningen.Samtliga arbetsplatser hade fortsatt med sina projektarbeten efter utbildningen och därtill bedrivit annat arbetsmiljöarbete. Utbildningen bidrog till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna.Kursdeltagarna började snabbt kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter. Även medarbetare till kursdeltagarna blev involverade i arbetsmiljöarbetet och exempel fanns på att effekterna spred sig till närliggande avdelningar.Den övergripande slutsatsen är att utbildningskonceptet Vi och vår arbetsplats är framgångsrikt. Starkt bidragande är att både chefer och skyddsombud från samma arbetsplats deltar. Andra slutsatser är att utbildningen bidrar till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna samt att kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan personer på olika arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet gynnas av utbildningen.Några förbättringsförslag kan ges för utbildningen Vi och vår arbetsplats sett ur ett regionalt samverkansperspektiv för att stödja arbetsmiljöarbetet. Ett är att i än högre grad applicera innehållet till deltagarnas verksamheter. Ett annat är att inrikta utbildningens innehåll på praktiskt tillämpbar kunskap och den grundläggande arbetsmiljökunskap som då erfodras. Ett tredje är att öka samstämmigheten inom kursledningen avseende mål, pedagogik och roller. Därtill kan kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna underlättas genom tidig spridning av kontaktuppgifter (e-post), samt dokumentation av arbetsuppgifterna. Slutligen bör den ursprungliga utbildningsplanen kompletteras med en uppföljning efter 3-6 månader och fortsatta möten stödjas.

Socialt ansvariga avvecklingar – Scania ABs avvecklingar 2005-2008 – från nedläggning till omställning i Falun och Sibbhult

Är avvecklingar med socialt ansvar möjliga? Exemplet Scania ABs avvecklingar 2005-2008, visar att koncerner kan ta ett långtgående ansvar för de parter som drabbas av nedläggningsbeskedet. Cirka 83 procent av de anställda i Scania Falun och Scania Sibbhult fick en omställning istället för nedläggning.

Förslag till system för rapportering av järnvägens säkerhetsrelaterade händelser

Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud. Säkerhetsmyndighetens uppgift är att övervaka säkerheten i järnvägssystemen och om säkerhetsmyndigheten utreder orsaker till inträffade olyckor och tillbud kan en jävsituation uppstå. Ytterligare förändring som föreslås innebär att Järnvägsstyrelsen skall beskriva den nationella säkerhetsnivån i en årlig rapport som skall lämnas till EU och regeringen. För detta behöver mer information om inträffade säkerhetsrelaterade händelser samlas in. Nämnda förändringar, som troligtvis kommer att införas i svensk rätt under 2007, är upphovet till denna rapport eftersom de påverkar Järnvägsstyrelsens organisation och arbetssätt. Behovet av att utreda inträffade olyckor och tillbud förändras när den lagliga grunden för uppdraget upphör att gälla. Mer information om inträffade händelser behöver samlas in och detta påverkar inte bara Järnvägsstyrelsen utan även verksamhetsutövarna genom att de får ökade krav att tillhandahålla uppgifter om inträffade händelser. I verksamhetsplanen för 2006 har Järnvägsstyrelsen fastställt att Järnvägsstyrelsens bärande idé är riskbaserad tillsyn vilket också har stor påverkan på utvecklingen av nya arbetsmetoder. De frågeställningar som behandlas i rapporten och som återknyter till ovanstående resonemang är: 1. Hur påverkar de nya kraven Järnvägsstyrelsens organisation och arbetssätt, med fokus på olycksutredningarna? 2. Hur skall Järnvägsstyrelsen arbeta med riskbaserad tillsyn – vilken påverkan får det på organisation och arbetsmetoder? 3. Vilken information skall Järnvägsstyrelsen samla in? 4. Hur skall insamling ske? Denna rapport lämnar förslag på nya och förändrade processer, bl.a. skapande av en analysprocess och intern samordning av Järnvägsstyrelsens tillsynsaktiviteter. I utredningen föreslås även utbildning i riskanalys för att bidra till utvecklingen av ett riskbaserat arbetssätt. Efter inventering av Järnvägsstyrelsens informationsbehov, kartläggning av några verksamhetsutövares befintliga organisation och system för rapportering av inträffade händelser, analyseras Järnvägsstyrelsens samverkanssituation för att utröna vilken relation Järnvässtyrelsen har till verksamhetsutövarna i detta sammanhang. Rapporten avslutas med en systembeskrivning för ett informationssystem med uppgifter om inträffade händelser. I systembeskrivningen förs även ett resonemang kring alternativa rapporteringssätt och här finns öppenhet för olika tekniska lösningar.

Pappans uppfattningar om det egna lilla barnets anknytning till honom. : En kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Tillmatning av nyfödda barn på BB i Sverige : följs föreskrifter och rekommendationer

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

Sjuksköterskans upplevelser av den palliativa vården vid användadet av Liverpool Care Pathway

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården.