Upplevelser av palliativ vård i hemmet under livets slutskede – ur ett anhörigperspektiv : En litteraturöversikt

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet.

IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.

Samtal sent i livet : Samtalsstöd för äldre ur ett professionellt perspektiv

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället.

Lanseringen och etableringen av ett socialt problem : En analys av debatten om ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik i Dagens Nyheter 2012–2013

The launching and establishment of a social problem: An analysis of the debate on Swedish national level gymnastics in Dagens Nyheter 2012-2013 In 2012 Sweden’s largest daily newspaper, Dagens Nyheter, published a number of articles on the state of affairs in Swedish national level gymnastics. In these articles, ex-gymnasts, coaches, parents and physicians stepped forward and testified about recurrent wrongdoings and abuse against young (particularly) female gymnasts. In response to the criticism, the accused coaches and representatives of the Swedish Gymnastics Federation downsized or dismissed the criticism as inaccurate. This being said, and using discursive psychology and a qualitative design, this article sheds light upon this debate – by viewing it as a struggle between a hegemonic discourse of ”the goodness” of sports, on the one hand, a number of unfavorable and negative testimonies of the state of affairs in Swedish national level gymnastics on the other. More concretely, this struggle has been analyzed with regard to the discursive and rhetoric resources the involved parties’ used to pursue their claims about the state of affairs in Swedish national level gymnastics and the impact these resources had for their credibility and legitimacy. Questions were: Who is entitled ”to spell out” their view on the state of affairs within Swedish national level gymnastics? What is mediated and how? How are descriptions and accounts about reality constructed as credible and factual? It is concluded that social problems are launched via co-production; in this process, the gymnastics community, the research community, single individuals, and the media – were co-actors. 

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Arbete åt alla - En utvärderande studie av ett projekt för långtidssjukskrivna

Projektet Arbete åt alla genomfördes under perioden under 2007 i regi av Lärcentrum i Vansbro kommun. Verksamheten riktade sig till personer mellan 18-64 år som antingen var arbetslösa, sjukskrivna eller sjukskrivna från ett arbete med det långsiktiga ”målet att överbrygga klyftan mellan individen och arbete.” (Projektplanen) Projektet skulle också stärka deltagarnas möjligheter att förbättra sin kompetens för att öka deras möjligheter att komma tillbaka i arbete och därigenom klara sin egen försörjning. Deltagarna planerades att rekryteras vid ett och samma tillfälle samt att det skulle vara frivilligt att delta. Stor vikt skulle läggas vid att skapa individuella lösningar. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och de erfarenheter som projektet Arbete åt alla har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter, positiva såväl som negativa. Det övergripande syftet är att stidera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja arbetslösa långtidssjukskrivna personer för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Ser vi till utfallet i fråga om deltagarna kunde göra ett inträde på arbetsmarknaden blev resultatet ”magert”. Av de 15 deltagarna var det endast en som lyckades få en lönebidragsanställning. Om resultatet istället relateras till de båda ”nyckelfaktorerna” individens status och tillgången på arbetstillfällen på den lokala arbetsmarkanden är utfallet begripligt. Det fanns helt enkelt inga möjligheter att deltagarna skulle kunna vare sig få, eller ta ett arbete om ett sådant erbjudits, därtill var deltagarnas förutsättningar för att klara detta alltför begränsade. Värderar vi vad projektet har betytt för de enskilda deltagarna kan utfallet ändå ses om positivt ur flera aspekter då deras sociala situation hade stärkts.

Steget - En utvärderande studie av ett projekt för att skapa möjligheter för arbetslösa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden

Projektet Steget pågick under perioden 2007-01-02 – 2007-12-31 och riktade sig till ungdomar som upplever sig vara eller riskerar att hamna i ett utanförskap och att stötta de ungas ambitioner utifrån individuella förutsättningar och samtidigt skapa en förståelse för de värderingar som i dag styr arbetsmarknaden. Målgruppen definierades som arbetslösa ungdomar i åldern 20-30 år, vilka var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna och som uppbar sjukpenning eller sjukersättning. En annan målgrupp var ungdomar som stod långt från arbetsmarknaden och var beroende av bistånd från Socialförvaltningen. Resultatet visar att verksamheten i flera fall har haft påvisbara positiva effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat”. De fick lov att ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med ledarna och övriga projektdeltagare. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kunde uppfattas som påfrestande och som för en del upplevdes som ett tvång. För några kan detta vara en vändpunkt i livet. Vad som kan vara ett realistiskt resultat för ett arbetsmarknadsprojekt av den här karaktären är att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina förutsättningar för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten i de flesta fall radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga på arbetsmarknaden är dock ett alltför optimistiskt antagande.

Växa och verka i Dalarna - Om ett projekt för att stärka positionen för individer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid

Projektet Växa och verka i Dalarna har genomförts under perioden januari 2006 till och med november 2007. Verksamheten har riktat sig till arbetslösa, inskrivna vid arbetsförmedlingen som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa. Aktiviteterna var inriktade på att deltagarna själva aktivt skulle ”undersöka sina möjligheter att skapa sin egen försörjning, att ha flera ben att stå på, /…/” (Projektplanen). Detta krävde att deltagarna i projektet hade en ”stark vilja, god disciplin och en bra dos av entreprenörskap.” (Projektplanen) Projektet lyckades väl i sin måluppfyllelse, sålunda gick 74 procent till arbete, fortsatte studera, eller startade eget företag. Resultatet kan jämföras med att målet var 60 procent, vilket sannolikt också blivit än högre om man inte hade behövt bredda målgruppen som en effekt av att det var svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare utifrån de kriterier som hade ställts upp. En del av resultatet kan därför sannolikt förklaras av att det var en särskilt motiverad målgrupp som projektet arbetade med. Projektet Växa och verka i Dalarna har visat på att det finns en grupp arbetslösa, även bland dem som har gått arbetslösa länge, där det är möjligt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden med gott resultat. Detta kan ske genom att de tränas och tillåts att vara aktiva och ta ett eget ansvar för sin situation, d.v.s. att de ges frihet att agera och inte bara tvingas att söka det ena arbetet efter det andra. Genom regelbundna kontakter mellan deltagare och coacher var det tämligen enkelt att upptäcka om någon deltagare försökte ”gå den lätta vägen”. Projektet visade även att gruppen arbetslösa är heterogen och att det krävs olika typer av åtgärder riktade mot olika grupper, d.v.s. beroende på individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Det visade sig relativt snart, eftersom det blev mer eller mindre omöjligt att rekrytera deltagare som svarade upp mot de kriterier som ställts upp.

Projektet: W7 DALARNA - Ett regionalt resurscentrum för kvinnligt entreprenörskap, jämställdhet och integration

De flesta kvinnor är enmansföretagare och driver en enskild firma, medan männen driver ett aktiebolag. I Dalarna gick det år 2006 2,7 manliga företagare på en kvinnlig, samtidigt som allt fler kvinnorna startar eget företag. I några av de kommuner som deltar i projektet W7 Dalarna har en hög andel kvinnliga företagare bland de företag som startas.Det övergripande syftet för W7 DALARNA formulerades som: ”att bygga upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad verksamhet.” Verksamhetens innehåll skulle inriktas på opinionsbildning, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling och att tillvarata synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet syftadeockså till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom området affärsrådgivningoch att etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro. Därutöver skulle projektet: ”verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör för lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i tillväxtarbetet.”

OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projektom coaching av arbetslösa

Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att:20 % fått ett jobb20 % var i lärande i arbete (praktikplats)40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl.En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen.Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regelinte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att intesugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.

Fornby yrkesfolkhögskola - Erfarenheter från ett försök att utveckla en yrkesutbildning för invandrare

Projektet Fornby yrkesfolkhögskola är ett försöka att stödja invandrare och flyktingar som har svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, d.v.s. i det här fallet att de uppbar någon form av försörjningsstöd och att de även hade svårigheter med att kunna få ett varaktigt arbete. Det visade sig snart att den nivå som hade lagts fast för deltagarnas språkkunskaper inte var tillräcklig för att flertalet obehindrat skulle kunna följa utbildningen. Många deltagare hade brister i sin utbildningsbakgrund i förhållande till vad som krävs för de flesta yrken på den svenska arbetsmarknaden, liksom att de saknade erfarenheter från denna. Deras arbetslivserfarenheter från sina hemländer var av begränsat värde i det här fallet. Problemet var emellertid inte bara brister i utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper i svenska, det var också så att en del deltagare hade problem med sin fysiska och/eller mentala hälsa.

Projektet Hållbar affärsutveckling : - en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt inom InnoWent

Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv.Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.

Mentorskap & kompetensutveckling - En utvärderande studie av ett projekt omcoaching av arbetslösa och sjukskrivna individer som länge stått utanför arbetsmarkanden

Projektet Mentorskap & kompetensutveckling har genomförts under perioden september 2006 till oktober 2007. ABF Gästrikebygden har varit projektägare och verksamheten har bedrivits i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Gävle som ett Växtkraft Mål-3-projekt inom Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet formuleradesbåde med kvalitativa och kvantitativa mål, i vilka angavs vad deltagarna skulle ha uppnått när de lämnade projektet.Målgrupper har dels varit personer som varit långvarigt arbetslösa, vilka anvisats via Arbetsförmedlingen, eller också har de varit långtidssjukskrivna och då anvisats via Försäkringskassan.Studien syftar till att beskriva de resultat och erfarenheter som projektet har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i första hand i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter. Det övergripande syftet är att utvärdera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja långtvarigt arbetslösas och sjukskrivnas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet visar att projektet i flera avseenden har haft påvisbara effekterför deltagarna som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardag. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kan uppfattas som påfrestande, men att det samtidigt kunde vara en vändpunkt i livet.

Forskningscirklar och skolutveckling - ett lärarperspektiv

Den genomförda undersökningen är en kvalitativ fallstudie, vars syfte är att belysa forskningscirkeln som företeelse i skolan. I det här sammanhanget fokuseras följande frågeställningar:a) Hur uppfattar lärare sitt deltagande i forskningscirklar i fråga om:- förväntningar på detta sätt att arbeta och på forskningscirkeln som arbetsform- hur deras yrkeskunskaper påverkas - det sker någon påverkan på de kolleger som inte deltar- skolans verksamhet generellt sett påverkasb) Kan forskningscirklar ses som ett uttryck för en bakomliggande kunskapssynResultatet tyder på att forskningscirkelformen är ett av de flesta deltagare uppskattat och stimulerande sätt att arbeta på. Skälen till detta är bl a att arbetsformen ger stort utrymme för deltagarna att själva bestämma innehållet, inte minst för att det kan anknytas till vardagens arbete. Samtidigt är tidsperioden, som regel två terminer, som en forskningscirkel vanligen pågår för kort för att deltagarna skall hinna bli förtrogna med att kunna tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dock flera exempel på att arbetet i en forskningscirkel leder till att deltagarna reflekterar över sin egen roll i undervisningen och att detta leder fram till att ett konkret pedagogiskt utvecklingsarbete genomförs, vis-serligen med skiftande resultat.Då de ekonomiska och tidsmässiga resurserna för lärare är be-gränsade tenderar forskningscirkeln att bli ett forum för mer eller mindre entusiastiska lärare. Ett problem tycks vara att det bara är de som är direkt involverade i forskningscirkelarbetet och de pedagogiska projekt som deltagarna bedriver som direkt kommer att påverkas. Sammantaget gör det att forskningscirkel-formen förefaller vara och kanske också så förblir en företeelse för de “intresserade“. Det skall villigt erkännas att studiens em-piriska material inte tillåter att dra några mera långtgående slut-satser om vad som sker utanför forskningscirkelns ram. Ett kon-staterande är emellertid att forskningscirkeln i ett kort tidsper-spektiv har få skönjbara effekter på verksamheten i övrigt. Trots detta framstår forskningscirkeln som att ha en inbyggd potential för att kunna utöva påverkan även på deltagarnas kollegor som på skolans verksamhet i en generell mening.