Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och råd till egenvård för att förebygga fotkomplikationer hos personer med diabetes mellitus typ II : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård.

Kärlek, till ett annorlunda barn : En litteraturstudie av bemötande och attityder gentemot familjer med diagnosbärande barn.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children.

Begreppet historiemedvetande i forskning och läroplan. : En litteraturstudie om historiemedvetande och dess plats i skolans styrdokument.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur historiemedvetande beskrivs i forskningslitteratur och varför det framställs vara till vikt för historieundervisning och lärande. Det har även setts till vilka didaktiska verktyg som framhålls i forskningen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Begreppet historiemedvetande är en del av kursplanen i historia och dess beskrivning jämförs i detta arbete med forskningens definitioner på begreppet. I den forskning som granskats definieras historiemedvetande som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, vilket stämmer väl överens med läroplanen. Resultatet visar att det finns forskning om arbetssätt med syfte att stärka historiemedvetandet och i detta examensarbete presenteras några av dessa studier. Studierna visar att det är möjligt att utveckla elevernas historiemedvetande med hjälp av olika arbetssätt vilket medför att de kan ses som användbara i undervisningen. Gällande vikten av historiemedvetandet synliggörs det i forskningen att detta har påverkan på såväl demokratin som förståelsen för sig själv och andra, något som inte tydligt framkommer i läroplanens beskrivning av begreppet. Det framkommer att elever till synes tar till sig mer av undervisningen om denna kan kopplas till det egna livet, vilket i sin tur kan bidra till ett mer utvecklat historiemedvetande.

Grundskolans demokratiuppdrag och värdegrunds-arbete : En litteraturstudie om lärarens och samhällskunskapens betydelse för tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete

Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.

Elevers lärande i grundskolans bildundervisning : En litteraturstudie av bilddidaktisk forskning kring bildundervisningens effekter på elever i grundskolan

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Medierna, individen och svenska skolans värde-grund : En litteraturstudie om film och TVs påverkan på individens värdekonstruktion

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.

Religion, skönlitteratur och identitet : En litteraturstudie om religionsämnet som arena för elevernas självreflexiva identitetsformering

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Att utveckla elevers grundläggande begreppsförståelse i matematik : En litteraturstudie om hur matematikundervisningen i årskurs 1-3 kan utformas för att ge elever möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik

Studier visar att svenska elevers resultat i matematik har försämrats och att en av de bakomliggande orsakerna till resultatnedgången är bristande begreppsförståelse. Samtidigt rapporteras det om att eleverna i undervisningen allt mer lämnas ensamma i sitt lärande i så kallat individuellt arbete. Tolkningen som kan göras är att det finns ett samband mellan elevers försämrade matematikkunskaper och undervisningen de möter i matematik. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas för att ge elever i årskurs 1-3 möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik. Svaret söktes genom en systematisk litteraturstudie där litteratur och aktuell forskning söktes systematiskt. I studiens resultat exemplifieras en rad kommunikationsverktyg för läraren att använda direkt i undervisning, men också andra typer av verktyg, för att stödja och utveckla elevers förståelse för matematiska begrepp. Vidare synliggörs också fördelar med en lärare som möjliggör en undervisning där eleverna själva får kommunicera matematik och som agerar resurs för dem i deras övergång från det vardagliga till det matematiska språket. Kommunikation kan därför ses som ett viktigt verktyg i matematikundervisningen då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. Undervisningsmiljön behöver därför utformas till att passa en mer kommunikativ undervisning; en tillåtande miljö där eleverna tillåts och stöttas i att prata matematik.

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Högläsningens betydelse för elevers läs- och skrivutveckling i årskurs f-3 : En litteraturstudie

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning.

Hur effektiva är undervisningsmetoder som inkluderar grundskoleelevers bakgrundskunskaper för deras utveckling av läsförståelse? : En systematisk litteraturstudie.

The results from the international surveys PISA 2011 and PIRLS 2011 shows that Swedish students have been deteriorating in reading comprehension. The main purpose of this literature study was to do a research review over different methods that intend to increase students’ reading comprehension by including students’ background knowledge. The method that is applied is a systematic literature study. The result of the study shows two bigger specializations of teaching methodics within reading comprehension, strategy oriented, and contextual teaching methods. The difference between these methods is hardly worth mentioning, but the contextual method is proven to be more efficient. Despite this the strategy oriented teaching method is to a great extent more researched. The result also shows that a new orientation within the research of reading comprehension is growing, where the focus is on the teachers’ knowledge and competence, instead of on teaching methods. A conclusion of the study is that all teaching methods that have been presented in the study develop the students’ reading comprehension in an effective way. It is also shown that the teacher has a big responsibility for the development within students’ reading comprehension.

Reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse : En litteraturstudie om vad svensk forskning anser om reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research.

Interaktiva skrivtavlor som redskap i No-undervisning : En litteraturstudie om interaktiva skrivtavlor i No i årskurserna 1-3

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.