'Beskrivningar av hinduismen' : En kritisk litteraturstudie om hinduismen i tre svenska läroböcker

Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Man kan både sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines.

Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades. Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö. [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

Rätten till min egen identitet? : En etisk studie om barns sociala status, rättigheter och möjlighetertill identitetsskapande i vår samtid

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

Five Little Monkeys Jumping on the Bed : En litteraturstudie om hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja barns utveckling av engelska som främmande språk i grundskolans tidigare år.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Extramuralt lärande i forskarmiljö : Gymnasieforskarskola för klasser inom NV-programmen

Kan det vara så att extramuralt lärande i forskarmiljö för elever vid gymnasiets naturvetenskapliga program kan öka motivationen till vidare studier inom naturvetenskap? Extramuralt lärande innebär allt lärande som sker under aktiviteter utanför skolan. Jag har i den här studien följt och intervjuat en klass i åk 2 som tillbringat en vecka på forskarskola i Garpenberg. En av frågorna i denna studie var om arbetssättet påverkat dem, och i så fall hur, om det har lockat eller avskräckt? Resultatet visar att alla elever i den här studien tyckte att forskarveckan var rolig och intressant. Ungefär 80% hade redan innan bestämt sig för att läsa vidare, men ca 45% ansåg att deras motivation till att läsa vidare hade ökat i och med forskarskolan. Höstens resultat ligger lite över genomsnittet som visar att ca 31% av gymnasieeleverna som under de sex åren som forskarskolan funnits har upplevt en ökad studiemotivation. En internationell studie från England inom extramuralt lärande visar på att många elever tycker att skolundervisningen är tråkig, irrelevant och för gammal och att den har en design som endast tilltalat ett fåtal elever. Däremot tycker eleverna att extramuralt lärande vid s k Science centers, botaniska trädgårdar och museum m fl presenterar vetenskapen på ett intressant och inspirerande sätt. Jag försöker i den här studien att se lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv samt dra paralleller mellan tidigare studier om Science centers och min undersökning om forskarskolan som båda erbjuder extramuralt lärande. Jag anser dock att forskarskolan gör det lite mer konkret eftersom eleverna får genomföra ett projekt som de sedan redovisar inför alla forskare och övriga elever. Upplägget för ett besök på ett museum eller vetenskapscentra ser lite annorlunda ut. De allra flesta eleverna i studien insåg nyttan med att läsa ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi, och de tyckte att arbetsformen att kombinera fältstudier med teori och laboratorieverksamhet var mycket givande. Eleverna ansåg att de under forskarskolan fått en inblick i hur det kan vara att arbeta som forskare men det var endast en elev som kunde tänka sig det yrket i framtiden. Studiens resultat gäller endast för de elever som deltagit i enkätundersökningen och kan inte sägas vara generaliserbart för alla elever på gymnasiets NV-program.

Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en empirisk studie : Vad motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i klassrummet?

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en litteraturstudie : Hur lärare kan motivera elever i åk 4-6 till muntlig aktivitet i klassrummet

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Energieffektivisering av klimatskal i tropiskt klimat : Fallstudie av en byggnad i Surabaya, Indonesien

Studien omfattar en undersökning av en byggnad i Surabaya, Indonesien belägen på universitet UBAYA. Användningen av luftkonditionering ökar kraftigt i utvecklingsländer. Detta gör att behovet av förbättringar i såväl klimatanläggningar som i byggnader kommer att vara nödvändiga för att inte orsaka ytterligare påfrestningar på miljön genom ökad energianvändning Syftet med studien är att hitta energibesparande åtgärder på byggnadens klimatskal med hänsyn till det tropiska klimatet utan att orsaka fuktproblem i ingående byggnadsdelar. Byggnaden fungerar i dagsläget bra ur fuktsynpunkt och har inga direkt synliga skador orsakade av fuktproblem i konstruktionen. Däremot påvisar det höga uvärdet för byggnaden dess ineffektivitet gällande energibehov. Fyra olika åtgärdsförslag med utgångspunkt i den nuvarande konstruktionen presenteras i studien. Åtgärdsförslagen utvärderas ur fuktsynpunkt med programmet WUFI samt ur ett energimässigt perspektiv med programmet Polysun. Resultatet visar att störst energibesparing kan ske genom att isolera taket då det visar sig vara en stor värmekälla till byggnaden. Denna åtgärd innebär samtidigt en viss risk för fuktproblem på grund av höga relativa fukthalter och temperaturer. Även en tätning av de nuvarande läckagen i byggnaden påverkar energiförbrukningen i stor utsträckning, vilket gör dessa två åtgärder till den bästa kombinationen för att sänka energiförbrukningen. Att byta ut nuvarande englaskassetter mot tvåglas samt isolera de befintliga ytterväggarna är de åtgärder som påverkar energibehovet minst. Några av de slutsatser som dras ur studien är att totalt sett kan byggnadens energiförbrukning sänkas med 50 % om samtliga åtgärdsförslag genomförs. Fuktriskerna ökar vid isoleringsåtgärder men är genomförbara.

Hur kan mer effektiva stöd utformas för att få fram livskraftiga nya och unga företag?

Ur förordet: Ett stort intresse finns kring hur nya företag uppkommer och växer över tiden. Många insatser har gjorts under åren för att stimulera till ökat företagande. Rådgivning och olika typer av stödåtgärder har prövats under åren i avsikt att stimulera kvinnor och män att starta företag och att utveckla unga företag. Det råder dock fortfarande en stor skillnad mellan kvinnor och män avseende andel av antalet företagsstarter, där de företagande kvinnorna endast står för en tredejdel av samtliga företagsstarter i Sverige idag. Ändå startas fler företag av kvinnor idag än tidigare. Den företagsform som kvinnor i stor utsträckning startar är enskild firma medan män oftare startar i aktiebolagsform. Inkomsterna från företag som drivs av kvinnor är oftast relativt sett mycket lågainom den kreativa sektorn. En fråga som därför ställs är om det behövs förändringar i de stödinsatser som finns för att öka andelen kvinnor somstartarföretag. En annan fråga är om kvinnor har samma villkor som män när det gäller tillgång till rådgivning, finansiering och utvecklingsinsaster? Inom Mittuniversitetet har flera studier genomförts för att undersöka förutsättningar för kvinnor att starta och utveckla företag på samma villkor som män. Tidigare studier har visat att oavsett kön är start av företag förenat med risker för företagaren och fler väljer därför att kombinera företagsstarten med en löneanställning. En sådan väg till etablering av företag är en vanlig form för att starta företag med relativt låga risker. Däremot finns det studier som tyder på att det är förenat med svårigheter att gå ifrån att både vara anställd och företagare till att enbart bli företagare. Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur och vilka insatser som kan göras för att främja kvinnor och mäns lika villkor att starta företag. Denna strategi ska överlämnas till regeringen under våren 2015 och ett syfte med den föreliggande rapporten är att bidra till denna strategi. Ett annat syfte är att belysa situationen i Stockholm, Sveriges mest urbana miljö, för kvinnor och män vilka startat företag 2011 respektive 2014. Vidare att jämföra hur situationen ser ut i denna miljö jämfört med tidigare liknande studier i andra miljöer. Inte minst för att kunna komma fram till möjliga åtgärder som kan övervägas för att förbättra situationen för nystartade företag. En av slutsatserna i denna rapport är att efterfrågan på olika insatser avseende rådgivning och information handlar om praktiska områden typ skatter, bokföring och redovisning. Däremotär efterfrågan begränsad för olika insatser som erbjuds av offentligt finansierade verksamheter. Att starta företag i Sverige idag är enkelt och informationen om hur man går tillväga är lätt att hitta, via t.ex. Verksamt.se eller Bolagsverket. Däremot krävs åtgärder för att öka tillväxttakten hos nystartade företag. Idag ser vi små förändringar hos företagen även sett ur ett flerårigt perspektiv. Specifikt gäller det för kvinnors nyföretagande som oftast som sagt sker genom bildande av enskilda firmor.

Lärares förhållningssätt till formativ bedömning, en vedertagen bedömningspolicy och sambedömning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt bedömningsuppdrag

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.

Lärares syn på undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor.

Bildundervisning: Bildanalys och bildsamtal i grundskolan : En litteraturstudie av didaktisk forskning kring bildämnet och kommunikativa aspekter på lärande

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller.