Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en litteraturstudie : Hur lärare kan motivera elever i åk 4-6 till muntlig aktivitet i klassrummet

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.

Lärares sätt att grundlägga för elevers läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie av verksamma lärare

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav.

Arbetsglädje och meningsfullhet ur ett lärarperspektiv

Lärares arbetssituation är ett aktuellt tema, både i media och bland myndigheter diskuteras det mycket om läraryrket. Syftet med studien är att ta reda på vad arbetsglädje är för lärare, vilka faktorer som påverkar arbetsglädjen och om lärare upplever sitt arbete som meningsfullt. Därför har en kvalitativ studie genomförts där ett antal lärare i grundskolan har intervjuats. Studien har riktat sig till lärare med yrkeserfarenhet på mellan 5 och15 år. Resultatet visar att arbetsglädje för lärare är mötet med eleverna och när lärarna får ta del av elevernas spännande idéer och utveckling. Det framgår också av resultatet att faktorer som alltför många arbetsuppgifter och tidsbrist, påverkar arbetsglädjen för lärare. Resultatet visar att lärare upplever sitt yrke som klart meningsfullt. Dilemmat är att läraryrket är komplext, det innebär mycket ansvar och har många olika faktorer att ta hänsyn till. Framförallt begränsar tid och resurser arbetet.

Designens betydelse vid val av boxvin : En studie om konsumenters preferenser av designfaktorer på bag-in-box-vin.

På den svenska marknaden står bag-in-box-vin för över 50 procent av allt vin som säljs och Sverige är det land där bag-in-boxen fått starkast fäste i världen (Fremin, 2012). Det gör att bag-in-box-förpackningen är en stor och betydelsefull produkt för vintillverkare och att ha kunskap om säljande design är viktigt för grafiska formgivare samt övriga involverade företag. Den föreliggande studiens syfte var att undersöka vilka designfaktorer på bagin- box-förpackningar som påverkar konsumenternas val av vin i Sverige. Studien innefattade en visuell kartläggning som ämnade ge en överblick av utbudet på ett Systembolag. Detta genomfördes för att skapa en grund till den webbaserade enkätundersökningen som genomfördes under våren 2015. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna valde vin baserat på förpackningens utseende och ansåg att de påverkades främst av färg, typsnitt, illustrationer och varumärken. Resultaten visade också att ju högre vinkunskap konsumenterna hade desto mindre påverkade designen deras val. Kvinnor och män hade generellt olika åsikter angående hur stor påverkan de olika designfaktorerna hade vid valet av bag-in-box-vin. Denna studie är endast ett avstamp till ett ämne som innefattar många påverkande faktorer. Det betyder att mer forskning krävs inom ämnet innan helt sanningsenliga resultat kan fastställas.

Historisk empatisk förmåga i praktiken : En kvalitativ undersökning om hur elever i årskurs ett resonerar kring historia.

I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar Litteraturöversikt

Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen.

KONTAKTMANNASKAP INOM HEMTJÄNSTEN : EN KVALITATIV STUDIE AV KONTAKTMANNASKAP OCH DESS MÖJLIGHET TILL BRUKARINFLYTANDE

The present study's purpose was to investigate the home care staff's experiences of working as key workers, which factors they consider is relevant to key working and what obstacles and opportunities they experience in their work as a key worker. The study also focused on how the home care staff perceive that key working can enable user influence. A qualitative approach was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews. The result shows that there are areas for improvement that may develop key working. The study shows that the staff generally feel that working as a key worker works well and that it can enable user influence in many areas. The study finally illustrates factors such as continuity, working relationship oriented, and taking responsibility, as significant for key working to work as successfully as possible.

Att arbeta med återhämtning inom rättspsykiatrin : Personalens erfarenheter av återhämtningsprocesser hos patienter inom rättspsykiatrin

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning.

Tro, hopp och kärlek : Berättelser om återhämtning från psykisk ohälsa

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas.

Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs- och skrivinlärning?

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Distriktssköterskans erfarenheter av hälsosamtal avseende levnadsvanor gällande övervikt och fetma : En Fenomenografisk enkätstudie

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.