Kärlek, till ett annorlunda barn : En litteraturstudie av bemötande och attityder gentemot familjer med diagnosbärande barn.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children.

Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Rutiner i omvårdnad på intensivvårdavdelning av hjärnskadade patienter : Intervjustudie

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas.

Renar och vindkraft II : Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.   

Integrering av modersmålet i undervisningen : En intervjustudie med lärare i grundskolans tidigare år

Vårt samhälle är mångkulturellt och i grundskolan har en femtedel av alla elever ett annat modersmål än svenska. Läget som råder i världen gör att det kommer många flyktingar till Sverige och många av dem är barn, så elever med annat modersmål kommer att öka i våra skolor. Rapporter visar idag att det finns brister i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Att fortsätta utveckla sitt modersmål är gynnsamt för övrig språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om och hur de integrerar modersmålet i undervisningen. För att få kunskap i frågan genomfördes en kvalitativ intervjustudie med sju lärare med olika erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna arbetade på fyra olika skolor och dessa skolor hade olika slags erfarenheter av flerspråkiga elever. Studien visade att alla lärare uppger att de integrerar modersmålet på något sätt i undervisningen. I det stora hela handlar det dels om att lyfta fram språket genom att visa intresse för elevers språk i den dagliga undervisningen genom att fråga om hur saker uttalas och låter. Det framkom också att lärarna samarbetade med modersmålsundervisningen till viss del. Alla lärare var eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för språkutvecklingen men att det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha ett samarbete med modersmålslärare.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 1. Anneli Fjordevik intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om informella internetbaserade lärmiljöer.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 2. Olga Mattsson intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om webbaserade digitala prov.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 3. Rieko Saito intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om pedagogiska metoder i nätbaserad språkundervisning.

Personcentrerad omvårdnad vid demens : En deskriptiv kvalitativ studie

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.

Lärares syn på användning av vardagsanknuten matematik : En intervjustudie med fem matematiklärare i årskurs 4-6

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet ser på användandet av en matematik kopplad till elevers vardag och erfarenheter. Vad betyder det för dem, använder de det i sin undervisning, anser de att det hjälper eller hindrar eleven i sin inlärningsprocess? Undersökningen har varit empirisk och utförts genom intervjuer med fem lärare som alla har behörighet att undervisa i matematik på mellanstadiet. De resultat som framkommit visar att lärare använder sig av en konkretiserad matematik genom att ta hjälp av olika material och koppla uppgifter till de intressen och erfarenheter eleverna bär med sig. En del lärare menar att vissa elever påverkas negativt av det här då det finns vissa delar i en konkretiserad, vardagsanknuten, matematik som gör att de kan uppleva problem och förvirring. Andra lärare menar istället att de märker hur elevernas förståelse ökar och att de tycker att matematik är roligt när de ser hur skolmatematiken kan kopplas samman och relateras till deras vardag och närliggande miljö.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.