Fornby yrkesfolkhögskola - Erfarenheter från ett försök att utveckla en yrkesutbildning för invandrare

Projektet Fornby yrkesfolkhögskola är ett försöka att stödja invandrare och flyktingar som har svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, d.v.s. i det här fallet att de uppbar någon form av försörjningsstöd och att de även hade svårigheter med att kunna få ett varaktigt arbete. Det visade sig snart att den nivå som hade lagts fast för deltagarnas språkkunskaper inte var tillräcklig för att flertalet obehindrat skulle kunna följa utbildningen. Många deltagare hade brister i sin utbildningsbakgrund i förhållande till vad som krävs för de flesta yrken på den svenska arbetsmarknaden, liksom att de saknade erfarenheter från denna. Deras arbetslivserfarenheter från sina hemländer var av begränsat värde i det här fallet. Problemet var emellertid inte bara brister i utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper i svenska, det var också så att en del deltagare hade problem med sin fysiska och/eller mentala hälsa.

Mentorskap & kompetensutveckling - En utvärderande studie av ett projekt omcoaching av arbetslösa och sjukskrivna individer som länge stått utanför arbetsmarkanden

Projektet Mentorskap & kompetensutveckling har genomförts under perioden september 2006 till oktober 2007. ABF Gästrikebygden har varit projektägare och verksamheten har bedrivits i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Gävle som ett Växtkraft Mål-3-projekt inom Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet formuleradesbåde med kvalitativa och kvantitativa mål, i vilka angavs vad deltagarna skulle ha uppnått när de lämnade projektet.Målgrupper har dels varit personer som varit långvarigt arbetslösa, vilka anvisats via Arbetsförmedlingen, eller också har de varit långtidssjukskrivna och då anvisats via Försäkringskassan.Studien syftar till att beskriva de resultat och erfarenheter som projektet har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i första hand i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter. Det övergripande syftet är att utvärdera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja långtvarigt arbetslösas och sjukskrivnas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet visar att projektet i flera avseenden har haft påvisbara effekterför deltagarna som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardag. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kan uppfattas som påfrestande, men att det samtidigt kunde vara en vändpunkt i livet.

Forskningscirklar och skolutveckling - ett lärarperspektiv

Den genomförda undersökningen är en kvalitativ fallstudie, vars syfte är att belysa forskningscirkeln som företeelse i skolan. I det här sammanhanget fokuseras följande frågeställningar:a) Hur uppfattar lärare sitt deltagande i forskningscirklar i fråga om:- förväntningar på detta sätt att arbeta och på forskningscirkeln som arbetsform- hur deras yrkeskunskaper påverkas - det sker någon påverkan på de kolleger som inte deltar- skolans verksamhet generellt sett påverkasb) Kan forskningscirklar ses som ett uttryck för en bakomliggande kunskapssynResultatet tyder på att forskningscirkelformen är ett av de flesta deltagare uppskattat och stimulerande sätt att arbeta på. Skälen till detta är bl a att arbetsformen ger stort utrymme för deltagarna att själva bestämma innehållet, inte minst för att det kan anknytas till vardagens arbete. Samtidigt är tidsperioden, som regel två terminer, som en forskningscirkel vanligen pågår för kort för att deltagarna skall hinna bli förtrogna med att kunna tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dock flera exempel på att arbetet i en forskningscirkel leder till att deltagarna reflekterar över sin egen roll i undervisningen och att detta leder fram till att ett konkret pedagogiskt utvecklingsarbete genomförs, vis-serligen med skiftande resultat.Då de ekonomiska och tidsmässiga resurserna för lärare är be-gränsade tenderar forskningscirkeln att bli ett forum för mer eller mindre entusiastiska lärare. Ett problem tycks vara att det bara är de som är direkt involverade i forskningscirkelarbetet och de pedagogiska projekt som deltagarna bedriver som direkt kommer att påverkas. Sammantaget gör det att forskningscirkel-formen förefaller vara och kanske också så förblir en företeelse för de “intresserade“. Det skall villigt erkännas att studiens em-piriska material inte tillåter att dra några mera långtgående slut-satser om vad som sker utanför forskningscirkelns ram. Ett kon-staterande är emellertid att forskningscirkeln i ett kort tidsper-spektiv har få skönjbara effekter på verksamheten i övrigt. Trots detta framstår forskningscirkeln som att ha en inbyggd potential för att kunna utöva påverkan även på deltagarnas kollegor som på skolans verksamhet i en generell mening.

Forskningscirklar - en arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas. : Paper presented at NFPS:s conference in Copenhagen 7-9 March, 2003

Lärare kan i första hand antas bilda sig sin uppfattning om resultatet av sitt arbete genom vad de kan observera av det som sker med deras elever. Vad har då denna erfarenhetsbaserade kunskap för betydelse för hur de uppfattar sitt arbete? I Sverige har t ex forskningscirklar använts i skolan, där lärare arbetar tillsammans med forskare, för att bearbeta frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Kan forskningscirklar då vara ett sätt att utmana lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till?Från dessa utgångspunkter förefaller det vara relevant att ställa frågan om dessa sk forskningscirklar också kan vara en mötesplats där lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till utmanas? Följande frågeställning formuleras:• På vilken utsträckning kan forskningscirklar fungera som ett sätt att öppna nya infallsvinklar på hur lärare ser på resultatet av sitt arbete?

Are schools able to bring sense into pupils' lives? - an experiment to use Antonovsky's concept sense of coherence from a school perspective. : Paper presented at the ENIRDEM conference in Kilkenny, Ireland 26th-29th September, 2002

Young people now spend a longer and longer period of their lives at school then ever before. Not always because that they want to, but because society has nothing else to offer. The situation in many schools may also, in different aspects, be seen as highly problematic. Andersson (2001) has, for example, found in a large longitudinal study - The Life Project – that schools seem to be adapted to the needs of only a minority of the students - around 30%. On the other hand school is badly adjusted to the requirements of another 30 %. This group of students often find school meaningless, uninteresting and boring. For these students school is mostly a waste of time. In such circumstances, it seems natural that society has a responsibility to offer young people a meaningful time at school, both here and now and to prepare them for a future live as adults, not only as a part of the work force.As a part of departure I briefly describe the model that Antonovsky has developed and try to use it in a school context instead. I have here, of course, no possibility to make a deeper analysis of a complex problem such as this.In Antonovsky’s spirit, using a salutogenic perspective, instead of asking ourselves why do pupils fail or perhaps also not like being at school we have to ask, instead: What it is that makes pupils successful? From this background the purpose of this paper is to discuss some aspects of how pupils may use different strategies to handle their school situation in a proper way.

Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.

"Magistrander" teachers linking schools and university : experiences from the University of Dalarna, Sweden

For some time, a debate has been going on in Sweden on how to link schools and universities to create more efficient and mutually beneficial co-operation. A pilot scheme at the University of Dalarna, financed by the State and local authorities, has created special posts for teachers allowing them to work part time in school and part time at the university. The teachers involved become “magistrander”, post-graduate students working towards a Master’s degree. Initiatives of this type raise some important questions:• What impact, if any, does this type of programme have on teachers’ skills and on activities taking place in schools?• Does it affect courses and research at the university taking part in this co-operation?The purpose of this paper is to discuss expectations and results based on experiences from the University of Dalarna.

Gender school : Om ett partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskrimineringsproblematik inom arbetslivet inom arbetslivet

Utvecklingspartnerskapet Gender School har varit uppdelat i två huvuddelar. Den ena har utgjorts av en kartläggning och analys av s.k. Brytprojekt. Syftet var att ta tillvara erfarenheter, till exempel i fråga om använda metoder och vilka resultat som hade uppnåtts inom dessa projekt, för att sedan på bred front sprida resultaten. Den andra delen av Gender School har utgjorts av sex olika delprojekt som i olika avseenden har rört att utveckla metoder för ökad jämställdhet och minskad diskriminering i arbetslivet. Studien syftar till att beskriva och tolka de processer, resultat och erfarenheter som verksamheten inom partnerskapet Gender School har gett upphov till. Ambitionen är i första hand att resultatet skall vara kunskapsgenererande i betydelsen att erfarenheterna kan bidra till att öka kunskaperna och medvetenheten om de processer som bidrar till att skapa ojämställda och diskriminerande förhållanden i arbetslivet, d.v.s. att resultatet av de olika delprojekten kan blottlägga några av de mekanismer som bidrar till en segregerad arbetsmarknad. En annan ambition är att undersöka hur ett partnerskap arbetar och fungerar, d.v.s. vilka för- respektive nackdelar som är möjliga att utkristallisera från detta partnerskap.

Uppfattningar om en organisationsförändring : En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun

Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

Pilotprojektet ANDT på schemat : en satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna (Utvärderingsrapport)

Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun startade höstterminen 2013 pilotprojektet ANDT på schemat – En satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna. Förutom att syftet var att eleverna skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper om temat ANDT skulle undervisningen även bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att reflektera över sina värderingar och attityder. Eleverna skulle också ges möjligheter att utveckla sina förmågor att söka information via internet, kritiskt granska källor, träna att arbeta i projektform samt skriva en projektrapport. Syftet med utvärderingen är att beskriva och tolka på vilka sätt ett nyutvecklat kursmaterial för att undervisa om ANDT-frågor uppfattas fungera i praktiken. Följande frågeställningar formuleras med utgångspunkt i detta: Hur uppfattar de medverkande lärarna och eleverna att pilotprojektet ANDT på schemat fungerade avseende att:   utveckla elevernas kunskaper om ANDT-frågor  påverka elevernas motivation och intresse för ökad kunskap inom ANDT-området påverka elevernas värderingar och attityder inom ANDT-området utveckla elevernas förmågor att söka information på internet och att kritiskt granska källor utveckla elevernas förmågor att arbeta projektinriktat i grupper samt att skriva en projektrapport   Data har samlats in genom enkätundersökning till de elever som deltog i pilotprojektet, genom intervjuer med lärarna, observationer vid klassrumsbesök och de rapporter som eleverna producerade under projekttiden. Resultatet redovisas tematiserat och följer de tre faser som undervisningen i ANDT på schemat byggdes upp runt, d.v.s. startblock, resa och målgång. Erfarenheterna från projektet visar bl.a. att en majoritet av eleverna svarade att de fick tillräcklig information både om ämnesinnehåll och att de förstod hur arbetet skulle genomföras. Alla elever var dock inte med ”på tåget”. Det var cirka 15 procent av eleverna som ansåg att de inte hade fått en bra introduktion till temat, men framför allt var det drygt 20 procent av flickorna och nästan 30 procent av pojkarna som uppgav att de inte fått tydliga instruktioner till hur arbetet skulle genomföras. Under arbetets gång var det sedan cirka 15 procent av eleverna som uppgav att arbetet i deras grupp inte fungerade och drygt 15 procent av flickorna och drygt 20 procent av pojkarna som svarade att alla i deras grupp inte medverkade i arbetet. En relativt liten andel (knappt 10 %) ansåg att de inte fick det stöd och hjälp i arbetet som de behövde. Det var även relativt många som tyckte att det inte var lika givande att arbeta projektinriktat i grupper som det är med ”vanlig” undervisning, 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Dessa elever tycker inte heller att det var vare sig ett roligt, intressant eller meningsfullt sätt att arbeta på. En överväldigande majoritet av eleverna upplever ändå att deras kunskaper om ANDT-frågor hade förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl, liksom att eleverna har utvecklat sin förmåga att söka information och värdera källor på internet. Många av eleverna säger också att de utvecklat sin förmåga att skriva en projektrapport. Däremot förefaller det vanskligt att veta något mer bestämt om hur elevernas attityder och värderingar påverkats. En positiv tolkning kan dock vara att många elever fått upp ögonen för det riskfyllda med att nyttja alkohol, narkotika, dopning och tobak och därför också i en del avseenden omprövat sina tidigare ståndpunkter. Resultatet av projektet visar att det verkar finnas en potential för utveckling av startblocket, framför allt genom att lägga mer tid på introduktionen av ämnesinnehållet och att ge mer utrymme åt att beskriva hur arbetet är tänkt att genomföras. Det verkar också finnas en förbättringspotential genom att erbjuda eleverna hjälp och stöd under hela processen och att lärarna är uppmärksamma på hur samarbetet i grupperna fungerar. Det framstår som att lärarens roll som ledare för arbetsprocessen än mer behöver sättas i centrum. Resultatet kan sammanfattas som att en överväldigande majoritet av eleverna upplever att deras kunskaper om ANDT-frågor förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl. När det däremot gäller elevernas intresse för att arbeta med ämnesövergripande projektarbete i gruppform är bilden mera splittrad. Det är visserligen en klar majoritet av eleverna som anger att detta sätt att arbeta både är roligt, intressant och meningsfullt och att de kan rekommendera andra elever att arbeta på detta sätt. Mot detta står att runt 20 procent av eleverna säger att de inte alls uppskattar denna arbetsform. Detta skapar svårigheter om målet är att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen. Å andra sidan förefaller det sannolikt att även när andra undervisningsformer används så attraheras inte heller då alla elever. En slutsats i det avseendet är att det, trots att alla elever inte uppskattar detta sätt att arbeta, mycket som talar för att detta sätt att undervisa framstår som värt att utveckla vidare.

Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språket

Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.