Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet : En intervjustudie

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Det handlar om anknytning : En kvalitativ studie om socialsekreterares resonemang om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling

The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background.

Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.

En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som arbetssätt

Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.

Den digitala världens framfart i förskolan : En kvalitativ studie om arbetet med Förskoleappen

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagoger med hjälp av en digital applikation arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet. Studien handlar mer specifikt om hur pedagoger använder applikationen Förskoleappen i detta arbete. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra verksamma pedagoger och en fenomenografisk ansats har använts. Den fenomenografiska ansatsen har tillämpats för att synliggöra pedagogernas uppfattningar av arbetet med Förskoleappen. Utifrån denna studies resultat framgår det att Förskoleappen förenklar dokumentationsarbetet och förbättrar föräldrasamverkan enligt pedagogerna. Aspekter att beakta är hur dokumentationen genomförs, vilket perspektiv man har som pedagog, hur barnen skyddas mot spridning och hur de barn och föräldrar som inte deltar i Förskoleappen involveras.

Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden. : Ethnographic design

Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU. Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU. Design: The study was conducted using an ethnographic design. Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents. Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.

När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola

I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.

När det inte blir som man har tänkt sig : - En fallstudie av undervisningssituationer med elever med behov av särskilt stöd

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning.

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.

Pija Lindenbaum: Doris drar : - En övergripande studie i nutida bilderböcker

Syftet med uppsatsen är att göra en övergripande studie av nutida svenskspråkiga bilderböcker, exemplifierad genom Pija Lindenbaum och en genuin bilderbok av henne: Doris drar (2015). Uppsatsen diskuterar kring hur den nutida bilderboken har sin kontext i flera konstnärliga uttryck och successivt blivit alltmer estetiskt kvalificerad. Bilderboks-skaparna som debuterade under 1980- och 1990-talen, däribland Lindenbaum, fo-kuserade på nutida bildskapande, ord och bild i samverkan, barnrättsperspektivet, nedtonandet av pedagogiken samt ett kommersiellt tänkande. Barnlitteraturens grundmönster är handlingsförloppet: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Igenkänning, mönster och åtstramning är centralt. Detta är karakteristiskt för Lindenbaum och Doris drar. Den ingår i en följd av bilderböcker från 2000-talet där Lindenbaum utvecklat en egen stil i bild, text och upplägg. Det är psykologiska små dramer fyllda av hu-mor och fantasin är surrealistisk. Barnets perspektiv är uttalat i ord och bild. Barn-språkstexterna är dramatiska. Tilltalet är dubbelt. Doris är en nutida version av den klassiska sagohjälten.