"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Upplevd kunskap om diabetes i kommunal vård : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

Vårdpersonals attityder till munvårdshandlingar hos äldre patienter

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals attityder till utförandet av omvårdnadshandlingar i munhålan hos äldre patienter som var beroende av att få hjälp med munvårdshandlingar. Vidare var syftet att beskriva vilka åtgärder som gjorts för att skapa förändringar i personalens attityder, kunskaper och vårdhandlingar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL där både kvalitativa och kvantitativa studier söktes. Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning Resultat: De sökta studiernas resultat analyserades och utifrån detta skapades sex teman, Kunskap, Tidsbrist, Patientens motvillighet, Personalens motvilja, Utbildning och Rutiner. Dessa teman delades upp under de två frågeställningarna. Resultatet visade att bristande kunskap om munvårdshandlingar, brist på tid, motvilja från patienten och motvilja att utföra munvård var det som gjorde att munvården inte sköttes korrekt. Många patienter hade bristande munhygien i flertalet studier. Utbildning och nya rutiner var åtgärder som förbättrade munvården, personalens attityder och deras kunskap om munvård. Det visade sig även att patienternas munhygien förbättrades till stor del efter dessa interventioner. Slutsats: Munvård är ett ämne prioriteras ner i vårdarbetet och anses inte lika betydande som övrig vård. Interventioner som nya rutiner och utbildning påverkar personal att utföra munvårdshandlingar och därför borde utbildning prioriteras högt i förbättringsarbetet för god munvård. Samt att nya rutiner med munvårdskort och elektriska tandborstar är enkla medel för att skapa en bättre munhygien hos patienter.

Psykosocial arbetsmiljö och dess effekter på den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse : En litteraturstudie rörande nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i arbetslivet

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

Att leva och arbeta i dödens närhet : Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser i mötet med den döende patienten - En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

Patienters erfarenheter av trycksår : En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

Att leva med Myelom : en litteraturöversikt

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang. Kvarstående besvär efter behandling som trötthet och smärta kunde göra att personens förmåga att vara aktiv hämmades. Sjukdomen kunde även medföra kognitiva besvär som exempelvis nedsatt minne och brist på koncentrationsförmåga. Trots att sjukdomen ofta påverkade livet negativt upplevde ändå många positiva förändringar i form av att de uppskattade sina nära relationer i högre grad än tidigare samt insåg hur värdefullt livet var. I resultatet framkom att upplevelserna var individuella men att vissa likheter utmärkte sig under sjukdomens förlopp. Myelom kunde påverka personerna fysiskt, psykosocialt, andligt och ekonomiskt. Denna kunskap kan vara till hjälp för att öka förståelsen för dessa patienter och dess närstående.

Palliativa patienters livskvalitet vid behandling med parenteral nutrition : en litteraturöversikt

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av granskningsmallar och artiklarna som lade grunden till resultatet motsvarade medel till hög kvalitet. Resultat: Resultatet visade på att flertalet patienter kände en trygghet och lättnad när den parenterala nutritionen introducerades. Patienterna ansåg att vetskapen att deras nutritionsbehov blev tillfredsställt gjorde att de inte behövde vara rädda för att svälta ihjäl. De upplevde en ökad livskvalitet då de slapp oroa sig för födointaget och orkade medverka mera aktivt i det sociala familjelivet. Flertalet av patienterna uppgav en förbättrad livskvalitet när möjlighet gavs att få parenteral nutrition i hemmet trots att det innebar inskränkningar i familjelivet. De uppgav även en ökad styrka till att hantera bland annat sjukdomssymtom och behandlingsbiverkningar. Den parenterala nutritionen gav i vissa fall problem med biverkningar, men de flesta patienterna skattade ändå livskvaliteten högre av att få näringsdroppet. Resultatet visade även på att om den parenterala nutritionen sattes in i ett tidigt skede kunde en förbättring av nutritionsstatusen ske och patienterna behöll sin kroppsvikt under en något längre tid. Det resulterade i en ökad skattning av livskvaliteten. De sista veckorna i livet hade näringsdroppet ingen mätbar positiv effekt.

Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Döva barns möjligheter till kommunikation och samspel : En undersökning om hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till kommunikation mellan döva och hörande sett ur ett intersektionellt perspektiv.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ”vi” och ”dem” i sociala koder. Jag vill visa att de områden som jag ämnar fördjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, döva, hörande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och få en ny fördjupad förståelse även ny kunskap. Med hjälp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktförhållande i områden ser ut. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre föräldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hörande och döva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att kommunikationen med hörande och döva barn på ett optimalt sätt inte är tillräckligt i vissa situationer och att barn har stora möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att följa t.ex. läroplan för förskolan (Lpfö 98). Tidigare forskning visar att det är angeläget att diskutera och lösa problem om hur döva och hörande barn som är integrerade i förskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att döva barn isoleras och får kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk på ett optimalt sätt men hur kan man få döva barn att bli inkluderad bland hörande barn med samma förutsättningar?

Hur kan stabilitet uppnås i en chefskår : Fallstudie om Hedemora kommun

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer. Intervjuerna har genomförts med totalt 13 personer, sju nuvarande och sex före detta chefer.Genom intervjuerna har vi bland annat tagit reda på varför chefer söker ett arbete, vad som skapar trivsel på arbetsplatser, vad en attraktiv arbetsgivare är och vad Hedemora kommun måste göra för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. I uppsatsen presenteras dessutom orsaker till varför chefer söker sig till respektive lämnar Hedemora kommun.Intervjuerna visar bland annat att de främsta orsakerna för att söka ett arbete och stanna kvar på en arbetsplats är för att det är ett utmanande och spännande arbete. En attraktiv arbetsgivare enligt cheferna är en arbetsgivare som har tydliga visioner, värnar om personalen, har utvecklingsmöjligheter samt framåtanda. Cheferna menar att Hedemora kommun måste satsa på attskapa en stolthet i att bo och arbeta i Hedemora kommun samt våga tänka nytt genom att satsa på att attrahera yngre personer till kommunen. Att chefer lämnar Hedemora kommun beror främst på privatliv och pendlingsavstånd. Hedemora kommun måste arbeta med att locka och behålla medarbetare genom att vara stolta över sin organisation, ta hjälp utav Rekryteringslots Dalarna samt marknadsföra kommunen som både arbets- och bostadsort.

Skadefallsutredning av havererade lager för högtemperaturstillämpningar

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning. I tvärsnittsproverna kan man konstatera att de kraftigt nötta områdena är ytutmattade med en omfattande sprickbildning. Sprickorna har växt till och flagor har lossnat och blivit kvar i systemet och orsakat abrasiv nötning på ytan. Det hittades även stora mängder slagginneslutningar (Al2O3) i materialet och dessa var av modell större vilket är negativt då dessa är betydligt hårdare än det övriga materialet vilket ger upphov till höga spänningskoncentrationer och sprickbildning.Tänkbara orsaker till varför de aktuella lagren skurit är att konstruktionen av skänken saknat en värmeskyddande sköld och att lagren då utsatts för en för stor värmepåverkan då skänken använts för att frakta varm slagg i. Detta kan ha gjort att smörjmedlets viskositet har minskat och därmed inte uppfyllt sin bärande funktion och då gett materialet möjlighet att få en kontakt mellan metall och metall. Ett felaktigt valt smörjmedel och felaktigt bearbetade lagerytor är också mycket tänkbara orsaker till att lagren skurit. Materialets innehåll av defekter i form av hårda inneslutningar som kan skapa ytutmattning och sprickbildning är en annan tänkbar orsak. Troligast är att det är en kombination av dessa möjliga orsaker som gjort att lagren skurit. Hur man ska undvika liknande haverier i framtiden är svårt att säga då den direkta orsaken till varför lagren skurit inte kunnat fastställas.

Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Förlossningsupplevelse hos kvinnor med normal graviditet och graviditetsdiabetes

Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick. Parametriska och ickeparametriska analyser har genomförts för att analysera materialet.Resultat: Nästan två tredjedelar av kvinnorna (62,9%) hade en positiv förlossningsupplevelse. Kvinnor med graviditetsdiabetes hade oftare en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor med normal graviditet. Nöjdhet med smärtlindringen visade ettsignifikant samband med förlossningsupplevelsen, de som var nöjda med smärtlindringen var mer nöjda med sin förlossningsupplevelse.Slutsats: Gravida kvinnor med komplicerad graviditet i form av graviditetsdiabetes har signifikant sämre förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor som haft en normal graviditet.

We did it together : Fathers´ experiences of planned home birth in the Nordic countries

Sammanfattning: Bakgrund: för många pappor kan det vara en av livets största och bästa stund att närvara vid när deras barn föds. Det finns studier som beskriver pappors upplevelse av sjukhusförlossning, däremot finns det få studier som beskriver pappors upplevelse av planerad hemförlossning. Syftet med den här studien är att beskriva pappans upplevelser och erfarenheter av planerad hemförlossning. Metod: i denna studie medverkar 105 pappor från de nordiska länderna som har deltagit i planerad hemförlossning mellan 2009-2011. Materialet från en öppen enkätfråga analyserades med hjälp av deduktiv ansats. Den öppna frågan löd ”beskriv gärna förlossningen med egna ord”. Resultat: papporna upplevde den planerade hemförlossningen som lugn och säker, mycket tack vare den professionella barnmorskan och den välbekanta miljön. Att få vara hemma med sin partner och om så önskades, sin familj var högt skattat. Födelseprocessen hemma beskrevs av papporna som att ”vi gjorde det tillsammans” och ”det var vår egen förlossning”. Papporna uttryckte delaktighet i förlossningsflödet. De kände också att de fick ett barn och var en del av en vacker förlossning full av kärlek. Konklusion: att välkomna ett barn hemma i en lugn miljö där paret känner sig trygga och ostörda, kan underlätta en positiv och meningsfull förlossningsupplevelse.