Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

Återkopplingens betydelse i matematikundervisningen : En kvalitativ intervjustudie med fem matematiklärare i år F-5

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ger återkoppling på matematiklektionerna samt vilket undervisningssätt de anser leder till återkoppling. Vidare syftar studien till att undersöka vilket lärande lärarna anser att återkoppling i matematikundervisningen leder till. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod som bestod av fem halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Björklund Boistrups (2010) fyra diskurser om återkopplingssituationer samt hennes teorier om hur återkoppling kan ges i undervisningen. Det framkommer i studiens resultat att lärarna anser undervisning som leder till återkoppling är problemlösningsuppgifter med öppna utsagor och dessa ansågs kunna leda till att eleverna samtalade, argumenterade och redogjorde för frågeställningar och slutsatser. Det är som det framgår i resultatet dock inte alltid undervisningen ser ut som lärarna önskar.

En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som arbetssätt

Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.

W-dalaprojektet - Vinnande partnerskap mellan näringsliv och högskola

Samverkan mellan företag, stat, kommuner, landsting o.s.v. och högskolor representerar tillsammans den plattform vilken ofta benämns som Triple Helix. Denna typ av samverkan utgår från antagandet att de inblandade aktörerna kan få belöningar som överstiger de bidrag som de själva sätter in. En sådan samverkan antas också ge företag och den region de befinner sig i konkurrensfördelar och möjligheter att växa och utvecklas. Syftet med Wdalaprojektet, som startade våren 2005 och som skulle avslutas i och med utgången av 2006, var att bygga upp en sådan varaktig samverkan. Den frågan som är i fokus är hur framgångsrikt W-dalaprojektet varit i dessa avseenden? Den här studien försöker:a) beskriva hur projektet initierats och implementeratsb) värdera i vilken utsträckning projektets mål har uppnåtts samtc) identifiera och värdera funktionaliteten hos den samverkansmodellsom använtsErfarenheterna från projektet kan sammanfattas i sex punkter för vad som kan antas vara väsentligt för en långsiktig samverkan att fungera.1. Det behövs fora för kontinuerliga möten och en formaliserad organisation2. ”Kontaktpunkter” för att koordinera samarbetet spelar en viktig roll3. Högskolans ”leveransförmåga” måste förbättras4. ”Kulturkrockar” och en bristande ömsesidig tilltro5. Förmågan att definiera behov av samverkan behöver förbättras6. Långsiktig hållbar ekonomi

Projektet W-Dala Plus - metodutveckling i samverkan mellannäringsliv och högskola

Projektet W-dala Plus - metodutveckling i samverkan mellan näringsliv och högskola är en fortsättning på det s.k. W-dalaprojektet (W-Dala – vinnande partnerskap mellan näringsliv och högskola) som startade våren 2005 och som, något försenat, avslutades under våren 2007. Syftet med det inledande projektet var att bygga upp en varaktig och innovativ samverkan mellan regionens näringsliv, den offentliga sektorns organisationer ochden högre utbildningen, för att skapa en ”triple helix-anda”. Sådan samverkan kan ske både formaliserat och genom att informella nätverk byggs upp. Denna samverkan avsågs att ”kunna bli självbärande genom att företagarna själva betalar för sitt behov av fortbildning och uppdragsforskning” (Projektplanen, W-Dala). Syftet var också att det arbete som inleddes skulle kunna öka företagens konkurrenskraft och därmed bidratill regional tillväxt.Syftet med studien är att belysa, tolka och analysera hur W-Dalaprojektet vidareutvecklats genom att projektet W-Dala Plus - metodutveckling i samverkan mellan näringsliv och högskola genomförts samt vilka erfarenheter som är möjliga att dra från detta. Resultatet kan i sin tur ge indikationer mot vilka områden fortsatta insatser kan vara lämpliga att riktas.

Arbete åt alla - En utvärderande studie av ett projekt för långtidssjukskrivna

Projektet Arbete åt alla genomfördes under perioden under 2007 i regi av Lärcentrum i Vansbro kommun. Verksamheten riktade sig till personer mellan 18-64 år som antingen var arbetslösa, sjukskrivna eller sjukskrivna från ett arbete med det långsiktiga ”målet att överbrygga klyftan mellan individen och arbete.” (Projektplanen) Projektet skulle också stärka deltagarnas möjligheter att förbättra sin kompetens för att öka deras möjligheter att komma tillbaka i arbete och därigenom klara sin egen försörjning. Deltagarna planerades att rekryteras vid ett och samma tillfälle samt att det skulle vara frivilligt att delta. Stor vikt skulle läggas vid att skapa individuella lösningar. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och de erfarenheter som projektet Arbete åt alla har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter, positiva såväl som negativa. Det övergripande syftet är att stidera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja arbetslösa långtidssjukskrivna personer för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Ser vi till utfallet i fråga om deltagarna kunde göra ett inträde på arbetsmarknaden blev resultatet ”magert”. Av de 15 deltagarna var det endast en som lyckades få en lönebidragsanställning. Om resultatet istället relateras till de båda ”nyckelfaktorerna” individens status och tillgången på arbetstillfällen på den lokala arbetsmarkanden är utfallet begripligt. Det fanns helt enkelt inga möjligheter att deltagarna skulle kunna vare sig få, eller ta ett arbete om ett sådant erbjudits, därtill var deltagarnas förutsättningar för att klara detta alltför begränsade. Värderar vi vad projektet har betytt för de enskilda deltagarna kan utfallet ändå ses om positivt ur flera aspekter då deras sociala situation hade stärkts.

Steget - En utvärderande studie av ett projekt för att skapa möjligheter för arbetslösa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden

Projektet Steget pågick under perioden 2007-01-02 – 2007-12-31 och riktade sig till ungdomar som upplever sig vara eller riskerar att hamna i ett utanförskap och att stötta de ungas ambitioner utifrån individuella förutsättningar och samtidigt skapa en förståelse för de värderingar som i dag styr arbetsmarknaden. Målgruppen definierades som arbetslösa ungdomar i åldern 20-30 år, vilka var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna och som uppbar sjukpenning eller sjukersättning. En annan målgrupp var ungdomar som stod långt från arbetsmarknaden och var beroende av bistånd från Socialförvaltningen. Resultatet visar att verksamheten i flera fall har haft påvisbara positiva effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat”. De fick lov att ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med ledarna och övriga projektdeltagare. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kunde uppfattas som påfrestande och som för en del upplevdes som ett tvång. För några kan detta vara en vändpunkt i livet. Vad som kan vara ett realistiskt resultat för ett arbetsmarknadsprojekt av den här karaktären är att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina förutsättningar för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten i de flesta fall radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga på arbetsmarknaden är dock ett alltför optimistiskt antagande.

Växa och verka i Dalarna - Om ett projekt för att stärka positionen för individer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid

Projektet Växa och verka i Dalarna har genomförts under perioden januari 2006 till och med november 2007. Verksamheten har riktat sig till arbetslösa, inskrivna vid arbetsförmedlingen som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa. Aktiviteterna var inriktade på att deltagarna själva aktivt skulle ”undersöka sina möjligheter att skapa sin egen försörjning, att ha flera ben att stå på, /…/” (Projektplanen). Detta krävde att deltagarna i projektet hade en ”stark vilja, god disciplin och en bra dos av entreprenörskap.” (Projektplanen) Projektet lyckades väl i sin måluppfyllelse, sålunda gick 74 procent till arbete, fortsatte studera, eller startade eget företag. Resultatet kan jämföras med att målet var 60 procent, vilket sannolikt också blivit än högre om man inte hade behövt bredda målgruppen som en effekt av att det var svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare utifrån de kriterier som hade ställts upp. En del av resultatet kan därför sannolikt förklaras av att det var en särskilt motiverad målgrupp som projektet arbetade med. Projektet Växa och verka i Dalarna har visat på att det finns en grupp arbetslösa, även bland dem som har gått arbetslösa länge, där det är möjligt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden med gott resultat. Detta kan ske genom att de tränas och tillåts att vara aktiva och ta ett eget ansvar för sin situation, d.v.s. att de ges frihet att agera och inte bara tvingas att söka det ena arbetet efter det andra. Genom regelbundna kontakter mellan deltagare och coacher var det tämligen enkelt att upptäcka om någon deltagare försökte ”gå den lätta vägen”. Projektet visade även att gruppen arbetslösa är heterogen och att det krävs olika typer av åtgärder riktade mot olika grupper, d.v.s. beroende på individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Det visade sig relativt snart, eftersom det blev mer eller mindre omöjligt att rekrytera deltagare som svarade upp mot de kriterier som ställts upp.

Projektet: W7 DALARNA - Ett regionalt resurscentrum för kvinnligt entreprenörskap, jämställdhet och integration

De flesta kvinnor är enmansföretagare och driver en enskild firma, medan männen driver ett aktiebolag. I Dalarna gick det år 2006 2,7 manliga företagare på en kvinnlig, samtidigt som allt fler kvinnorna startar eget företag. I några av de kommuner som deltar i projektet W7 Dalarna har en hög andel kvinnliga företagare bland de företag som startas.Det övergripande syftet för W7 DALARNA formulerades som: ”att bygga upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad verksamhet.” Verksamhetens innehåll skulle inriktas på opinionsbildning, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling och att tillvarata synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet syftadeockså till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom området affärsrådgivningoch att etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro. Därutöver skulle projektet: ”verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör för lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i tillväxtarbetet.”

OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projektom coaching av arbetslösa

Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att:20 % fått ett jobb20 % var i lärande i arbete (praktikplats)40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl.En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen.Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regelinte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att intesugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.

Uppdrag Orsa - En utvärderande studie av skola och arbetsliv i samverkan

Skolan fyller många funktioner, varav en är att öka elevernas förståelse för sin roll som samhällsmedborgare, en annan är att förbereda eleverna för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Syftet med elevernas kontakter med arbetslivet under grundskoletiden är att det utgör en viktig del av det livs- och meningssammanhang som eleverna ingår i. För att eleverna skall kunna göra sina studie- och yrkesval måste de få tillfälle att på olika sätt pröva skilda arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Det är viktigt att de unga får självupplevda insikter i de krav som ställs inom olika yrken och på olika arbetsplatser. Detta stärker upplevelsen av sammanhang och mening och kan bidra till ökad studiemotivation i skolan. I Orsa kommun har man aktivt arbetat med denna fråga och organiserat samverkan mellan skola och arbetsliv i form av Uppdrag Orsa. En verksamhet som sker i nära samverkan mellan Orsaskolan, Orsa kommun och näringslivet i Orsa. Denna är uppbyggd av Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och erfarenheter som Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv har genererat under 2006 och vt 2007 som det uppfattats av olika grupper av intressenter. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställning: a) På vilket sätt har Uppdrag Orsa organiserats och genomförts? b) Vilka pedagogiska effekter har Uppdrag Orsa gett upphov till? Med utgångspunkt i hur dessa frågor kan besvaras diskuterar jag tänkbara slutsatser och konsekvenser för att ge eleverna ökade möjligheter att förstå hur arbetslivet fungerar, samtidigt om det kan fungera motiverande både för deras studier som för framtida yrkesval.