Översyn magisterprogram i socialt arbete med inriktning evidensbaserat arbete med barn och unga

Denna rapport har som syfte att göra en översyn av magisterprogramet i evidensbaserat socialt arbetes första år. Intervjuer har genomförts med studenter, lärare samt representanter för arbetslivet (kommuner). I rapporten presenteras följande förlag; 1) Att avsluta fri-fart, fri-start upplägget och istället införa fast fart (25% alt. 50%)  takt för studierna. Kurserna kan fortfarande bestå av inspelade föreläsningar och ha en stor flexibilitet, inom terminsgränserna. 2) Att begränsa examinationerna till fem. 3) Att ha kvar distans/nätundervisningen och att uppmuntra kursansvariga att lägga in diskussionstrådar, chat, connectmöten och bjuda in studenter som bor nära studieorten att närvara vid streamade föreläsningar. 4) Att ge möjligheter till ett program. Att erbjuda magisterkurserna som fristående kurser som sedan vägs samman i en magisterexamen. 5) Att inrätta ett programråd där återkommande diskussioner förs kring socialarbetarnas utbildning, policyns implementering och vidarutveckling.

Corporate Social Responsibility och lönsamhet : Finns det ett samband mellan företags rapporterade CSR-arbete och dess lönsamhet?

Bakgrund: Vilken roll har företag i vårt samhälle? Vilken funktion ska de fylla? Är företagens funktion att vara vinstmaximerande och enbart se till sitt eget bästa, eller har de ett större ansvar och skyldigheter mot samhället? Dessa frågor har diskuterats under lång tid och bilden av företag och företagande förändras kontinuerligt i takt med att samhället förändras. Tankarna om att företag har ett socialt ansvar, vid sidan av det ekonomiska, har spridit sig över världen och frågor som har dykt upp är om det finns någon motsättning mellan socialt ansvar och företagens vinstintresse. Eller kan det vara så att socialt ansvarstagande kan leda till ökad lönsamhet? Syfte: Att genom en empirisk undersökning ge en förklaring om svenska noterade bolags rapporterade arbete med CSR har en positiv inverkan på dess lönsamhet. Metod: För att uppnå syftet valdes en deduktiv kvantitativ metod för att kunna göra en statistisk generalisering. Det rapporterade CSR-arbetet operationaliseras med hjälp av Folksams rapport "Index för ansvarsfullt företagande" och lönsamhet mäts via avkastning på totalt kapital (ROA) samt vinstmarginal. Analysen genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser. Slutsats: Studiens resultat visar att företags rapporterade CSR-arbete har en positiv inverkan på svenska noterade företags lönsamhet, både mätt i avkastning på totalt kapital (ROA) och vinstmarginal.

Den hvita stadens tjänare : En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid Säters sjukhus åren 1912 till 1952

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

Vikten av arbete : Patienternas arbete och dess betydelse på Säters hospital 1912-1942

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

Problemlösning och matematiska resonemang : En empirisk studie om elevers matematiska resonemang i arbetet med problemlösning och hur det skiljer sig mellan enskilt arbete och grupparbete

I denna empiriska studie undersöks elevers resonemang genom vad som framkommer i samtal med elever som beskriver hur resonemang har förts i arbetet med problemlösning, både enskilt och i grupp med fokus på förmågan att: föra matematiska resonemang. Detta undersökts genom att elever får arbeta med matematisk problemlösning enskilt och i grupp. Både enskilda elever och grupper får samma lektionsintroduktion och samma uppgift. Insamling av data sker genom elevers skriftliga lösningar med uppföljning genom en intervju. Därefter görs en jämförelse mellan enskilda elevers resonemang och gruppers resonemang med utgångspunkt i imitativa resonemang och kreativa matematiska resonemang. Resultatet visar på att elever som arbetar enskilt med problemlösning till större del för ett imitativt resonemang medan elever som arbetar i grupp för ett kreativt matematiskt resonemang. För att främja matematiska resonemang är det viktigt att skapa möjligheter i undervisningen så att det blir tydligt för eleverna vad som förväntas utav dem. Om det uttryckligen framgår att elever ska förklara, lyssna och omvärdera blir det tydligare vad som fordras av eleven och det i sin tur bidrar till att matematiska resonemang förs.

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet : Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”

Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar? Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder. Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer

This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies. The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women. The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings. The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred. The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Från ord till handling : En kvalitativ studie om värdegrund och socialt innehåll för äldre på särskilt boende

Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin.

Chefers arbete med bemötandefrågor : Hur chefer inom LSS arbetar med personalens bemötande av människor med funktionshinder (brukare).

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen. Oavsett funktionshinder, livssituation eller vilket stöd, service och hjälp man söker är upplevelserna densamma.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur chefer inom kommunal verksamhet, vars personal arbetar med psykiskt och fysiskt funktionshindrade människor, arbetar med bemötandefrågor. Det handlar om bemötandefrågor som rör personalens vardagliga arbete och interaktion med brukare.I den här undersökningen beskrivs hur sex kommunala chefer arbetar med sin personals bemötande av människor med funktionshinder (brukare). För insamling av empirisk kunskap har kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer använts. De frågor som undersökningen vill besvara är bland annat hur cheferna arbetar med bemötandefrågor samt om cheferna känner till det Nationella programmet om bemötande. För att ge ett djupare perspektiv på vad chefers arbete bemötandefrågor innebär har jag använt Herbert Meads teori om hur jaget formas vid interaktion med andra och Martin Bubers teori om Jag-Du, som handlar om hur vi ser på andra människor, ser vi dem som ett subjekt, en person, eller som ett objekt, ett föremål.Resultatet i undersökningen visar att arbetet med bemötandefrågor bland annat handlar om förändring av personalens värdegrund. När det handlar om att förmedla kunskap om bemötande till personalen finns olika sätt enligt cheferna, till exempel har en chef köpt lättlästa böcker till personalen som sen diskuteras, en chef använder rollspel där personalen själv får delta och känna på hur det känns att bli bemött på ett visst sätt och en chef menar att det är viktigt att ha ett hjälpmedelstänk. För att personalen ska främja delaktighet, integritet, jämlikhet i levnadsvillkor, självständighet, själbestämmande och inlevelse t.ex. se den man möter, vid bemötandet av brukare, visar resultaten att bemötandet är väldigt individuellt eftersom personalen måste ta hänsyn till brukarnas individuella förutsättningar där typ och grad av funktionshinder många gånger styr bemötandet. Enligt cheferna måste arbetet med bemötandefrågor ske kontinuerligt.

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

Det som inte syns, finns inte : En kvalitativ studie om kunskap, heteronormativitet och diskriminering av HBT-personer på äldreboenden

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom äldreomsorgen har om äldre personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. Syftet var även att förstå hur heteronormativitet ser ut inom äldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie använts. Intervjuer med sex enhetschefer på äldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering använts. I studien framkommer att ett heteronormativt synsätt gentemot äldre heterosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) finns samt att strukturell diskriminering råder. Enhetscheferna i studien har inte några specifika kunskaper om HBT-personer, deras livsstil, levnadsvillkor eller eventuell problem. Intervjupersonernas kunskap baseras på egna erfarenheter av HBT-personer i den privata sfären. Vidare framkommer att enhetscheferna anser att samhället är öppet för personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa och av den anledningen behövs ingen vidare kunskap. I och med den öppna attityden i samhället menar enhetscheferna också att deras personal gör ett bra arbete med alla personer som bor på äldreboendena.