Formal caregivers' perceptions of quality of care for older people : associating factors

Background: Despite the growing number of studies concerning quality of care for older people, there is a lack of studies depicting factors associated with good quality of care from the formal caregivers' perspective. The aim was to describe formal caregivers' perceptions of quality of care for older people in the community and explore factors associated with these perceptions. In total, 70 nursing assistants, 163 enrolled nurses and 198 registered nurses from 14 communities in central Sweden participated in the study. They filled out the following questionnaires: a modified version of Quality from the Patient's Perspective, Creative Climate Questionnaire, Stress of Conscience Questionnaire, items regarding education and competence, Health Index and Sense of coherence questionnaire. The overall response rate was 57 % (n = 431). Results: In the perceived reality of quality of care respondents assessed the highest mean value in the dimension medical-technical competence and physical technical conditions and lower values in the dimensions; identity-oriented approach, socio-cultural atmosphere and in the context specific dimension. The caregivers estimated their competence and health rather high, had lower average values in sense of coherence and organizational climate and low values in stress of conscience. Conculsions: The PR of quality of care were estimated higher among NA/ENs compared to RNs. Occupation, organizational climate and stress of conscience were factors associated with quality of care that explained 42 % of the variance. Competence, general health and sense of coherence were not significantly associated to quality of care. The mentioned factors explaining quality of care might be intertwined and showed that formal caregivers' working conditions are of great importance for quality of care.

The Facial Affective Scale (FAS) as a predictor for pain unpleasantness when children undergo immunizations

Needle fear is a common problem in children undergoing immunization. To ensure that the individual child’s needs are met during a painful procedure it would be beneficial to be able to predict whether there is a need for extra support. The self-reporting instrument facial affective scale (FAS) could have potential for this purpose. The aim of this study was to evaluate whether the FAS can predict pain unpleasantness in girls undergoing immunization. Girls, aged 11-12 years, reported their expected pain unpleasantness on the FAS at least two weeks before and then experienced pain unpleasantness immediately before each vaccination. The experienced pain unpleasantness during the vaccination was also reported immediately after each immunization. The level of anxiety was similarly assessed during each vaccination and supplemented with stress measures in relation to the procedure in order to assess and evaluate concurrent validity. The results show that the FAS is valid to predict pain unpleasantness in 11-12-year-old girls who undergo immunizations and that it has the potential to be a feasible instrument to identify children who are in need of extra support to cope with immunization. In conclusion, the FAS measurement can facilitate caring interventions.

Patienters delaktighet i planeringen av deras egen omvårdnad

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena. Detta visar också att vår H1 hypotes kan stärkas genom detta statistiska samband. Eftersom p-värdet är > än 0.001 så är sannolikheten att slumpen skulle ha gjort detta liten, det stärker hypotesen att det är en skillnad mellan hur patienterna föredrog samt hur de upplevde att de fick vara delaktiga i planeringen av sin egen omvårdnad. Diskussion: Resultatet påvisar att det finns skillnad mellan hur patienterna ville vara delaktiga med hur de fick vara delaktiga i planeringen av deras omvårdnad inom sluten somatisk vård. Patienterna upplevde att de fick vara mer passiva än vad de önskade.NyckelordDelaktighet, omvårdnad, patient och vårdpersonal. KeywordParticipation, nursing, patient and nursingstaff.

Omvårdnad vid förstoppning hos dementa personer : undersköterskors och vårdbiträdens reflektioner

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants’ reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation. It also asked about their methods to prevent constipation and if they thought anything could be done better in the future. The method used was a qualitative interview study. The study included eight nurse assistants who worked in municipal nursing homes for people with dementia. The interviews where tape recorded, then written and analysed with a phenomenological method. The result illustrate how the nurse assistants used their sense for observing and their personal feelings to share the experience with the person. This gave trust and renders possibility to get knowledge and also gave opportunity to prevent problems and give help, in a way that not reduced dignity for the person. Bowel control, fluid, food and the possibility to get out for a walk was important. It was also important to have enough time for sharing reflections. Small units gave possibility to personal knowledge.

Att leva med långvarig smärta vid fibromyalgi : Upplevelser, hantering och omvårdnad

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor med fibromyalgi upplever att leva med långvarig smärta, hur denna hanteras i det dagliga livet samt vilka omvårdnadshandlingar som upplevs betydelsefulla av fibromyalgidrabbade. Litteratursökningen genomfördes via Högskolan Dalarnas databaser ELIN, Blackwell Synergy och EBSCO HOST med hjälp av sökord i olika kombinationer. Tre artiklar söktes manuellt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och skrivna på engelska, svenska, norska eller danska samt vara publicerade mellan 1997-2007. Artiklarna (n=16) kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades. I resultatet framkom att den långvariga smärtan vid fibromyalgi upplevdes dominera medvetandet vilket kunde leda till känslor av ilska, hjälplöshet, frustration, irritation, desperation och utmattning. Flera delar av, eller i vissa fall hela kroppen, engagerades av smärtan. Exempel på strategier för att hantera smärtan var att använda sig av fysiska aktiviteter, avslappningsövningar, självdistrahering, alternativmedicinska behandlingar och att ha en positiv attityd. Den viktigaste formen av psykologiskt stöd var att bli lyssnad till och att få uttrycka sig utan att känna sig dömd. Vidare var praktiskt stöd, såsom assistans med hushållssysslor av stor betydelse. Att erhålla adekvat information om sjukdomstillståndet och prognosen upplevdes vara viktigt av fibromyalgidrabbade.

DROGMISSBRUKAREN I VÅRDEN : -bemötande och omvårdnad

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad.Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.

Stärkande omvårdnad : En litteraturstudie om förlossningsrädsla under graviditet och förlossning

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.

Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad : Systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.

Omvårdnad vid andningsproblematik och sväljproblematik hos ALS patienter

Amyotrofisk Lateral Skleros, ALS, är en neurologisk sjukdom vilken leder till att samtliga kroppens muskler förtvinas och dör. Då sjukdomen saknar bot blir all behandling symptomatisk och individuellt anpassad för varje enskild persons behov. I denna systematiska litteraturstudie har det sökts efter olika sätt att stötta denna patientgrupp då syftet att belysa hur vi som personal kan hjälpa och stötta personer med ALS relaterad dysfagi och andningsproblem till en så bra tillvaro som möjligt skulle belysas.Författarna har funnit att omvårdnaden sällan sätts i fokus. Det är istället de lösningar som tar bort symtomet som fått fokus i flertalet av de artiklar som granskats. Att hjälpa dessa personer till trygga och oberoende människor som kan fortsätta att leva istället för som många av artiklarna visade då det gjordes insatser som ledde till att personerna blev mer bundna till sina anhöriga och sina vårdare.

Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.

LiLEDDA – a six step forum-based netnographic research method for nursing and caring sciences

Internet research methods in nursing science are less developed than in other sciences. We choose to present an approach to conducting nursing research on an internet-based forum. This paper presents LiLEDDA, a six-step forum-based netnographic research method for nursing science. The steps consist of: 1. Literature review and identification of the research question(s); 2. Locating the field(s) online; 3. Ethical considerations; 4. Data gathering; 5. Data analysis and interpretation; and 6. Abstractions and trustworthiness. Traditional research approaches are limiting when studying non-normative and non-mainstream life-worlds and their cultures. We argue that it is timely to develop more up-to-date research methods and study designs applicable to nursing science that reflect social developments and human living conditions that tend to be increasingly online-based.

Latent or manifest observers : two dichotomous approaches of surveillance in mental health nursing

Background. Surveillance is a central activity among mental health nursing, but it is also questioned for its therapeutic value and considered to be custodial. Aim. The aim of this study was to describe how mental health nurses use different approaches to observe patients in relation to the practice of surveillance in psychiatric nursing care. Methods. In this study, Spradley's twelve-step ethnographic method was used. Results. Mental health nurses use their cultural knowing to observe patients in psychiatric care in various ways. Two dichotomous approaches were identified: the latent and the manifest approach. Discussion. Different strategies and techniques for observing patients are structured along two dichotomies. The underlying relationships between these two different dichotomous positions transform the act of observing into surveillance. This is further developed in a theoretical model called the powerful scheme of observation and surveillance (PSOS).

The core characteristics and nursing care activities in psychiatric intensive care units in Sweden

Internationally, research on psychiatric intensive care units (PICUs) commonly reportsresults from demographic studies such as criteria for admission, need for involuntary treatment, andthe occurrence of violent behaviour. A few international studies describe the caring aspect of thePICUs based specifically on caregivers’ experiences. The concept of PICU in Sweden is not clearlydefined. The aim of this study is to describe the core characteristics of a PICU in Sweden and todescribe the care activities provided for patients admitted to the PICUs. Critical incident techniquewas used as the research method. Eighteen caregivers at a PICU participated in the study bycompleting a semistructured questionnaire. In-depth interviews with three nurses and two assistantnurses also constitute the data. An analysis of the content identified four categories that characterizethe core of PICU: the dramatic admission, protests and refusal of treatment, escalating behaviours, andtemporarily coercive measure. Care activities for PICUs were also analysed and identified as controlling– establishing boundaries, protecting – warding off, supporting – giving intensive assistance, andstructuring the environment. Finally, the discussion put focus on determining the intensive aspect ofpsychiatric care which has not been done in a Swedish perspective before. PICUs were interpreted asa level of care as it is composed by limited structures and closeness in care.

Torrenting values, feelings and thoughts : cyber nursing and virtual self care in a breast augmentation forum

Earlier research shows that breast augmentation is positively correlated with positive psychological states. The aim of this study was to explore the shared values, feelings, and thoughts within the culture of breast enlargement among women visiting Internet-based forums when considering and/or undergoing esthetic plastic surgery. The study used a netnographic method for gathering and analyzing data. The findings show that the women used the Internet forum to provide emotional support to other women. Through electronic postings, they cared for and nursed each others’ anxiety and feelings throughout the whole process. Apart from the process, another central issue was that the women's relationships were frequently discussed; specifically their relationship to themselves, their environment, and with the surgeons. The findings suggest that Internet forums represent a channel through which posters can share values, feelings, and thoughts from the position of an agent of action as well as from a position as the object of action. These dual positions and the medium endow the women with a virtual nursing competence that would otherwise be unavailable. By introducing the concept of torrenting as a means of sharing important self-care information, the authors provide a concept that can be further explored in relation to post modern self-care strategies within contemporary nursing theories and practice.