Intention/Reception : En fallstudie av en låtskrivare/musikers avsikter kontra tio lyssnares upplevelser

Tio deltagare fick lyssna på två musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frågor avseende de två verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att få fram intentionerna bakom verken och även bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida låtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till åhöraren berodde på flertalet variabler. Vad gällde en låts handling var lättillgängligheten betydande. Ju mer komplex och okonventionell låt desto mindre sannolikhet att handlingen gick fram. Gällande upplevelser, känslor och associationer var låtens stämning, struktur och generella uttryck av stor vikt.

En resa som gör skillnad : En undersökning om hur svenska unga människor, som varit volontärer i sydländer, förstår volontärverksamheten.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.

Sambandet mellan bestrykningsrecepturoch sänkningen av ytansvithet vid UV-lackning

AssiDomän tillverkar kartong till förpackningsindustrin. Inom detta område är vitheten på kartongytanen viktig parameter. För att höja intrycket av förpackningen samt skapa en skyddande yta lackas ofta förpackningen med UV-lack efter tryck. Efter lackning kan då otryckta lackade ytor uppfattas som mindre vita. För att ta reda på om bestrykningssammansättningen har betydelse har ett fem olika bestrykningar blandats. Pigmenten som använts i bestrykningarna är karbonat, kaolin och titandioxidi olika kombinationer. Kartong har sedan bestrukits med dessa och därefter lackerats med UV-lack. Lackningen har gjorts i tre olika lackmängder. Mätningar har sedan gjorts gällande framförallt vithet. Den samverkan som sker mellan ljus, materialet och dess struktur är av stor vikt för att skapa en yta med goda optiska egenskaper. Resultaten i detta försök visar att lacken påverkar de optiska egenskaperna och framförallt vitheten. De lackerade ytorna fick en gulton efter lackering vilket kan ha att göra med lackens egenskaper. Vitheten hade en något mindre minskning för den bestrykning som bestod av karbonat och titandioxid. Skillnaden var dock mycket liten då alla bestrykningar fick en sänkning av vitheten med cirka 11-13 procentenheter oberoende av utgångsvärdet i vithet för respektive bestrykning innan lackning. Positivt var att det kunde konstateras att den bestrykning som hade det högsta vithetsvärdet före lackning också hade det efter lackning med ett normalt lackpålägg vilket betyder att en hög vithet är av betydelse även om den bestrukna ytan ska lackas. Den sänkning av vitheten som sker kan ha flera tänkbara orsaker. En tänkbar orsak kan vara att lacken förstör den porösa struktur som ger den viktiga ljusspridningen i bestrykningsskiktet. Resultaten visar också att lackens egenskaper tycks vara av stor betydelse. Den gulton som framträdde efter lackning tyder på en ökad absorption av vissa ljusvåglängder. Något som också pekar på detta är att alla fem bestrykningarna fick en liknande sänkning av vitheten. För att säga exakt vad som är orsaken eller vilken kombination som påverkar vitheten mest krävs ytterliggare tester. Olika UV-lacker kan testas eftersom endast en UV-lack har använts i dessa försök. En närmare studie av gränsyta mellan UV-lacken och bestrykningsskiktet bör också göras för att se hur lacken påverkar bestrykningsskiktets struktur.

Bemötande av patienter med cancer inom palliativ vård : en systematisk litteraturstudie

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Utredning av hylskvaliteter : Investigation of core qualities

Vid framställningen av papper för tryckindustrin som använder rullat papper används olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift är att bära papperet från pappersbruket till kunden. Vidare är det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. På bruken och tryckerierna utsätts hylsorna för stora påfrestningar vilket gör att hylskvaliteten är av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts. Utredningen omfattades av att undersöka vilka variationer som existerade i dimension, styrka och fukt hos vissa utvalda hylskvaliteter. Syftet var att påvisa den faktiska kvaliteten hos dessa hylsor och utreda om kraven som finns anvisade för dessa uppfylldes. Vidare mål var att kartlägga existerande lagringsklimat vid pappersbruket som använder hylsorna för att fastställa om förhållandena är acceptabla.

Trycksår : Bedömningsinstrument, riskfaktorer och preventiva åtgärder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

"Tekniken fångar mig" : Hur högstadie- och gymnasieflickor tänker om biologi, kemi, fysik och teknik

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

Malnutrition hos äldre patienter på sjukhus : Metoder för bedömning av nutritionsstatus samt sjuksköterskans rutiner och attityder i samband med prevention

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Patienters och sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden i den palliativa vården

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.

Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvårdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Andraspråksinlärning : en intervjustudie av andraspråkselevers upplevelser av Svenska som andraspråk respektive Modersmålsundervisning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

Övervikt och fetma i barndomen : En översyn över riskfaktorer relaterat till barnhälsovårdens insatser

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

Att leva med Multipel Skleros : Patienters upplevelser och omvårdnadsbehov

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.

Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.