En metaanalys på effekten av situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn på social kompetens

Pro graduavhanlingens svenska sammanfattning

Effekten av situationsbundna faktorer i sexuellt utnyttjande av barn på depression : en metaanalys

Sexuellt utnyttjande av barn (SUB) har påvisats resultera i en mängd negativa utfall, så som depression. Eftersom inte alla som upplevt SUB utvecklar depression har man föreslagit att situationsbundna faktorer, så som offrets ålder när SUB startade, graden av fysisk kontakt, användningen av fysiskt våld i samband med SUB, mängden SUB och relationen mellan offret och förövaren påverkar förhållandet mellan SUB och depression. En metaanalys över den existerande litteraturen om effekten av situationsbundna faktorer på utvecklingen av depression utfördes. Samplets kön användes som modererande variabel i analyserna. Utöver detta utfördes också analyser av publikationsbias. För att inkluderas i metaanalysen skulle studierna vara referentgranskade, skrivna på engelska och undersöka effekten av minst en situationsbunden faktor på insjuknande i depression. Litteratursökningen resulterade i 73 relevanta artiklar. Dessa artiklar undersökte sammanlagt 14 058 individer som utsatts för sexuellt utnyttjande före 18 års ålder. Högre grad av fysisk kontakt, incestuöst SUB (jämfört med icke-incestuöst SUB), användningen av fysiskt våld (jämfört med SUB utan fysisk våld) samt högre frekvens, fler incidenter och längre varaktighet av SUB ökade risken för att insjukna i depression. Resultaten från den föreliggande metaanalysen överensstämmer med tidigare metaanalyser gjorda på situationsbundna faktorers inverkan på hälsoriskbeteende, social kompetens och psykosexuell ångest.

Främjande av psykisk hälsa i skolan: Lärares definitioner, arbetssätt och upplevelser

Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka lärares syn på psykisk hälsa. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur definierar lärare begreppet psykisk hälsa? 2. Hur arbetar lärare för att främja den psykiska hälsan hos elever? 3. Hur upplever lärare det främjande arbetet? Utgående från syftet valdes en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer användes som metod för att samla in datamaterialet. Respondenterna är fem lärare som är verksamma i årskurs 1–6. Undersökningens resultat visar att lärarna har en ganska homogen definition på vad psykisk hälsa är. Lärarna främjar elevernas psykiska hälsa genom olika främjande program, främjande av relationer mellan eleverna, genom att vara uppmärksamma och konsekventa som lärare, träning av social kompetens och ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Lärarna upplever det främjande arbetet som en viktig och utmanande och till viss del givande del av skolvardagen.