The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.

Starch analysis as a method to discover subsistence strategies in prehistoric Finland and Estonia

Ancient starch analysis is a microbotanical method in which starch granules are extracted from archaeological residues and the botanical source is identified. The method is an important addition to established palaeoethnobotanical research, as it can reveal ancient microremains of starchy staples such as cereal grains and seeds. In addition, starch analysis can detect starch originating from underground storage organs, which are rarely discovered using other methods. Because starch is tolerant of acidic soils, unlike most organic matter, starch analysis can be successful in northern boreal regions. Starch analysis has potential in the study of cultivation, plant domestication, wild plant usage and tool function, as well as in locating activity areas at sites and discovering human impact on the environment. The aim of this study was to experiment with the starch analysis method in Finnish and Estonian archaeology by building a starch reference collection from cultivated and native plant species, by developing sampling, measuring and analysis protocols, by extracting starch residues from archaeological artefacts and soils, and by identifying their origin. The purpose of this experiment was to evaluate the suitability of the method for the study of subsistence strategies in prehistoric Finland and Estonia. A total of 64 archaeological samples were analysed from four Late Neolithic sites in Finland and Estonia, with radiocarbon dates ranging between 2904 calBC and 1770 calBC. The samples yielded starch granules, which were compared with the starch reference collection and descriptions in the literature. Cereal-type starch was identified from the Finnish Kiukainen culture site and from the Estonian Corded Ware site. The samples from the Finnish Corded Ware site yielded underground storage organ starch, which may be the first evidence of the use of rhizomes as food in Finland. No cereal-type starch was observed. Although the sample sets were limited, the experiment confirmed that starch granules have been preserved well in the archaeological material of Finland and Estonia, and that differences between subsistence patterns, as well as evidence of cultivation and wild plant gathering, can be discovered using starch analysis. By collecting large sample sets and addressing the three most important issues – preventing contamination, collecting adequate references and understanding taphonomic processes – starch analysis can substantially contribute to research on ancient subsistence in Finland and Estonia.