28 resultados para digitala- och sociala medier
em Doria (National Library of Finland DSpace Services) - National Library of Finland, Finland
Resumo:
Bakgrunden till avhandlingen r att andelen ldre kar i Finland, vilket medfr ett behov av nya ekonomiska lsningar samtidigt som vrdkvaliteten tryggas. Nrstendevrd r en fr samhllet frmnlig vrdform som mjliggr att ldre fr bo hemma lngre samtidigt som institutionsvrden minskar. Det r i enlighet med den finlndska regeringens mlsttningar och nrstendevrden ska drfr utkas. I forskning om nrstendevrd har man frmst fokuserat p vrdarens upplevelser och det finns ett behov av att ka kunskapen om vrdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte r sledes att underska ldre vrdtagares upplevelser av nrstendevrd och ldrande genom att tillmpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frgestllningar r ifall nrstendevrd upplevs som en god vrdform sett ur vrdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vrdformen, vilken betydelse reciprocitet har fr vrdtagaren och vilka mjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till nrstendevrdaren samt vilken betydelse vrdtagarens tidigare livsskeden har fr hans eller hennes upplevelser av nrstendevrd. I avhandlingen behandlas ven utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Tv av de mest anvnda socialgerontologiska teorierna p 2000-talet r livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebr att man tar i beaktande mnga olika faktorer ssom t.ex. samhlleliga frndringar och en individs tidigare livsskeden nr man studerar ldrande. Den sociala utbytesteorin utgr frn att det en mnniska ger t en annan, frvntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstr missnje och en knsla av maktlshet hos den som enbart r mottagare. Det r en situation som ldre riskerar att hamna i, d deras resurser inte alltid vrdestts av den yngre, arbetsfra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomfrts. Sju svensksprkiga nrstendevrdtagare i ldern 71-80 har intervjuats i sterbotten. Materialet har analyserats med hjlp av kvalitativ innehllsanalys. Resultaten visar att vrdtagarna verlag upplever nrstendevrd som en god vrdform med mnga frdelar. Vrdtagarna uppskattar framfr allt att f bo hemma och tryggheten i att vrdas av ngon anhrig som knner dem vl och hela tiden r tillgnglig. Flera vrdtagare upplever oro infr framtiden, eftersom de inte vet vad som hnder om eller nr nrstendevrdarens hlsa frsmras. Flera vrdtagare upplever frustration ver sitt hlsotillstnd och hade inte frvntat sig att ldrandet skulle se ut p det stt som det gr. Missnjet tycks inte vara en fljd av avsaknad av reciprocitet i relationen till nrstendevrdaren, utan de negativa knslorna handlar om att acceptera det frsmrade hlsotillstndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.
Resumo:
Avhandlingens syfte r att underska lsningsfrslags uppkomst och behandling i sm grupparbeten samt att ta reda p samband mellan samarbetsnivn och behandlingen av dessa lsningsfrslag. Mina problemformuleringar r: - Hur mnga lsningsfrslag uppstr i grupperna, och hur mycket behandlas de? - Existerar, och i s fall vad kan man sga om, ett samband mellan samarbetsnivn och behandlingen av dessa lsningsfrslag? I studien har en kvalitativ metod anvnts. Insamling av material har gjorts via VIDEOMATprojektet och bestr av videofilmer av problemlsningstillfllen. Dessa filmer har observerats och analyserats med hjlp av en interaktionsanalys i form av ett fldesschema. Alla elever i studien gick vid tillfllet i rskurs 6 och eleverna kommer frn Finland, Sverige och USA. Grupperna bestod av tre eller fyra elever var och en grupp frn varje land observerades och undersktes. Inga generella slutsatser betrffande lndernas olika prestationer har gjorts eftersom samplet r litet. I varje grupp uppstod tre eller fyra olika lsningsfrslag, och huvudsakligen behandlades tv av frslagen mer n de andra. De flesta lsningsfrslag som inte behandlades mycket bidrog nd i ngon form till lsandet av problemet. Angende sambandet mellan behandlingen av lsningsfrslagen och samarbetsnivn i grupperna blev det tydligt att grupper som samarbetar mer anvnde sig av fler pro- och reaktiva kommentarer i form av frklaringar som tog i beaktande det som tidigare sagts av eleverna. Goda sociala frdigheter, och kunskap om hur man arbetar i grupp, r essentiella bde fr samarbetet och fr ett gemensamt lsande av problemet. Som lrare kan man trna eleverna i samarbete och belysa vikten av reflektion av de erhllna lsningarna i problemlsningsprocessernas slutskede fr att uppn effektivare grupparbeten. Interaktionsanalysen visade sig vara ett kraftigt verktyg fr att analysera elevernas diskussioner och tolka deras kommentarer.
Resumo:
Avhandlingens vergripande syfte r att beskriva och frst elevers skrifthndelser i tre olika skolors skriftpraktiker. Mer specifikt beskrivs vilka skrifthndelser som ingr i rskurs 5 i en finlandssvensk skola och i en sprkbadsskola, samt i skolr 5 i en sverigesvensk skola. Med utgngspunkt i att skrifthndelserna r didaktiskt valda beskrivs ven eventuella likheter och skillnader i skolornas textmiljer. Denna delstudie ingr i projektet Skrivkompetens (2014-) som r ett samarbete mellan bo Akademi, Vasa universitet och Stockholms universitet. Materialet bestr av fotografier tagna av ett av projektets forskningsbitrden. Utifrn en hermeneutisk forskningsansats analyseras materialet enligt ett eget skapat tolkningsmnster som baserar sig p analysmetoderna meningskategorisering och innehllsanalys. Det empiriska materialet r indelat i sex kategorier, som ytterligare r indelade i underkategorier beroende p skrifthndelsernas innehll. Resultaten visar att det finns en bred variation gllande skrifthndelserna i skolorna och majoriteten av skrifthndelserna bestr av elevernas egna texter. Det finns ven multimodala skrifthndelser, skrifthndelser p tavlan och vggarna, litterra skrifthndelser, digitala skrifthndelser, samt vriga skrifthndelser. Skolorna emellan varierar antalet skrifthndelser i de olika kategorierna och en del likheter och skillnader kan utlsas. I samtliga skolor r det svenska sprket det mest frekommande sprket och det finska sprket frekommer inte alls i den sverigesvenska skolan. Nr eleverna skriver sjlva skriver de mest fritext dr de sjlva fr formulera texten. En tydlig skillnad som kan utlsas vid sprkbadsskolan r att eleverna skriver betydligt mer p datorn n de tv vriga skolorna, samt att webben inte anvnds. Ytterligare en skillnad r att lrare skriver mer n eleverna p tavlan och vggarna vid den finlandssvenska skolan, medan eleverna skriver mer i de tv vriga skolorna. Gllande litteraturen frekommer det mest lromedel i alla skolor och det frekommer mera sknlitteratur n facklitteratur vid sprkbadsskolan och den sverigesvenska skolan. Vid den finlandssvenska skolan frekommer det dremot mer facklitteratur n sknlitteratur. Illustrationer frekommer mest bland de multimodala skrifthndelserna och majoriteten av alla multimodala skrifthndelser r frgglada.
Resumo:
1 kartta :, vr. ;, 119 x 67 cm, kansi 26 x 18 cm
Resumo:
1 kartta :, vr. ;, 72,5 x 47,4 cm, lehti 83 x 58 cm
Resumo:
1 kartta kahdessa osassa :, vr. ;, 53,3 x 44,1 cm, lehti 59 x 48 cm
Resumo:
1 kartta : ksinpiirros, vr. ; 56,5 x 103 cm. Kuvailu kntpuolelta. Mittakaava laskettu janamittakaavasta. Kankaalle liimattu.
Resumo:
1 kartta : ksinpiirros, vr. ; 54 x 43,5 cm, lehti 59,5 x 47 cm. Mittakaavaa ei mritelty. Pahville liimattu.
Resumo:
1 kartta : ksinpiirros, vr. ; 56 x 98 cm.
Resumo:
1 kartasto ([35] s., [24] karttalehte (7 taitettuina)) : 24 karttaa, vr. ; 56 cm
Resumo:
Kopia
Resumo:
Mittakaava laskettu janamittakaavasta
Resumo:
Kartat molemmin puolin lehte
Resumo:
Mittakaava laskettu janamittakaavasta
Resumo:
Mittakaava laskettu janamittakaavasta
