Voyage pittoresque au Cap Nord : par A. F. Skjöldebrand ... Premier cahier[-quatrieme cahier].

Plates are signed: "Dessiné par A. F. Skjöldebrand", "Dessiné et gravé par A. F. Skjöldebrand", "Gravé par M. R. Heland", "Gravé par J. F. Martin", "Gravé par C. Akrel".

Partie occidentale de l'Empire de Russie, où se trouve distinguée la Russie européenne, divisée par ses gouvernemens ou provinces de Dwinskoy, Oloneckoy, Bielozerskoy, Archangel, Nowogorod, Wolockoy, Ustiuskoy, Moscow, Kiowie, Bielogorod, Woroneskoy, et la Petite Tatarie. La partie Asiatique contient les provinces de Berezowskoy, Mangajeiskoy, Wiatka, Solkamskoy, Pelymskoy, ... Le gouvernement d'Astrachan et les confins du royaume des Kalmaks Eleuths. Dressée d'après les cartes d l'Atlas Russien par le s.r Robert de Vaugondy, fils de m.r Robert geographe ordin'. du roi. Avec privilege 1750.

[N. 1:9000000].

Partie septentrionale de la Russie Européenne òu sont distinguées éxactement toutes les provinces, d'aprés le détail de l'Atlas Russien. Par le s.r Robert de Vaugondy fils. géog. ordin'. du roi. Avec privilége 1753.

Janamittakaavat: Mille pas geometriques ; Woerstes de Russie.

Partie septentrionale de la Russie Européenne òu sont distinguées éxactement toutes les provinces, d'aprés le détail de l'Atlas Russien. Par le s.r Robert de Vaugondy fils. géog. ordin'. du roy.

Janamittakaavat: Milles d'Italie ; Woerstes de Russie.

Curlande, Livonie, Ingrie et partie meridionale de Finlande. Par le s.r Robert de Vaugondy fils de m.r Robert geogr. ordin. du roi. Avec privilege 1749.

Janamittakaava: Lieues marines.

Fleuve de Kemi : dessiné par A. F. Skjöldebrand ; gravé par J. F. Martin

Digitoitu valokuvasta, joka on julkaistu kirjassa: R. Knapas & P. Koistinen, Historiallisia kuvia, 1993.

J. R. Tengstr��m

Z. Topeliuksen kokoelman kuva

Kuvia Suomen lasten elämästä : 10 piirrosta tehnyt R. Åkerblom; selitykset sommitellut Juhani H. - [Kansi]

Helsinki : G. W. Edlund 1882, F. Tilgmannin kirja- ja kivipaino

Suomalaisesta tutkimusretkestä Sodankylään ja Kultalaan vuosina 1882-83 ja 1883-84, ynnä kuvaelmia Lapista - [Kansi]

Helsinki : G.W. Edlund 1885, J.C. Frenckell ja Poika

Intr��desmarsch för Magisterprom. 1882

Soitinnus: sekakuoro.

Djupt är den vises leende

Soitinnus: sekakuoro.

D. Mart. Lutheruxen Catechismus, ulostoimitusten cansa

1) Jumalan kymmenen käsky-sanat. - 2)Uscon tunnustus. - 3) Isä meidän rucous. - 4) Casten sacramentti. - 5) Rippi eli synnin päästö. - 6) Altarin sacramentti. - 7) Huonen taulu. - 8) Christilliset kysymyxet wastausten canssa. d. Mart. Lutheruxelda nijen eteen astetut jotca altarin sacramendillä käydä tahtowat.- 9) seurwat muutamat paicat sijtä pyhästä Raamatusta caickille chritityille erinomattain nuorelle cansalle heidän christillisess uscosans ojennukxexi sopiwaisest (51. psalmi, Esa 53 lucu, p. Matteuxen ewangeliumi kirjan 5. lucu, 6. lucu, 7. lucu).- 10) Serva Deus verbum tuum. - 11) Da pacem Domine.

Att möta den andra : det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi

Vad innebär det att vara lärare? Vad handlar det pedagogiska uppdraget om? Vad behöver människan för att leva? I en tid pr��glad av internationella kunskapsmätningar och ekonomiska krav på lönsamhet och effektivitet ligger det nära till hands att lärarens uppgift begr��nsas till det som är mätbart, som ger snabba resultat och som svarar mot den globala marknadens krav. Det pedagogiska uppdraget handlar dock om mera än detta och beskrivs i lärarprofessionslitteratur som ett dubbelt uppdrag. För att leva behöver människan kunskap, men hon behöver också (lära sig att leva som) en medmänniska. Det innefattar dels uppdraget att fr��mja och utveckla kunskaper, färdigheter och attityder hos eleven, men inkluderar också ett moraliskt ansvarsperspektiv för läraren att i undervisningssituationerna leva som en närvarande medmänniska tillsammans med eleven. Den lärare som ”enbart undervisar��� fullgör inte sitt pedagogiska uppdrag, men det gör heller inte den som struntar i att utveckla elevens kunskaper och enbart är en ”trevlig medmänniska”. Pedagogikens dubbla uppdrag analyseras och utvecklas i avhandlingen utgående fr��n Martin Bubers dialogfilosofi, som formulerar människans dubbla hållning till omvärlden: som Jag till Det och Jag med Du. I den pedagogiska verksamheten ligger fokus naturligt på kunskapandet (Jag-Det), varför påminnelsen om medlevandet (Jag-Du) är relevant. I Jag-Du-möten öppnas möjligheter för lärare och elever att erfara det annorlunda, det oväntade, det som avviker fr��n det redan kategoriserade, det som erbjuder nya perspektiv. I den meningen bidrar Jag-Du-möten till kunskapsutvecklingen genom insikter och lärande av oförutsett slag. Samtidigt är det i dessa medlevande möten som elevens (och också lärarens) medvetenhet om vad det är att människa tillsammans med andra människor växer.