The discourse on political pluralism in early eighteenth-century England : a conceptual study with special reference to terminology of religious origin

Doctoral dissertation, University of Jyväskylä

Becoming a "practising muslim" : : reflections on gender, racism and religious identity among women in a Swedish muslim youth organisation

Artikkelit

Indian female gurus in contemporary in Hinduism : a study of central aspects and expressions of their religious leadership

Den rikt utformade och komplexa hinduiska traditionen har hittills huvudsakligen tecknats av manliga forskare och det är främst manliga religiösa strävanden som har dokumenterats. Detta förhållande och de patriarkala synsätt som styr många auktoritativa heliga texter har bidragit till att skapa intrycket att hinduiska kvinnors religiösa erfarenheter antingen saknas eller är avsevärt begränsade. Denna studie lyfter fram det faktum att ett ökande antal indiska kvinnor inom dagens hinduism axlar publika roller som religiösa ledare. Med sitt framträdande utmanar många av dessa rådande sociala uppfattningar om kvinnors underordnade ställning och främjar därmed en förnyad medvetenhet av urgamla föreställningar om Gud som kvinna. Avhandlingen utforskar fenomenet kvinnliga guruer genom att belysa sjuttio guruers andliga karriär, med särskild fokus på fyra av dem. Några av de frågor som behandlas är följande: På vilket sätt är kvinnliga guruer del av den hinduiska traditionen? Vilka förväntningar ställs på dem? Hur legitimeras deras auktoritet som guruer? Hur handskas guruerna med sina dubbla roller som kvinnor och andliga ledare? Hur återspeglas gudinnans ställning, som i indisk religiositet ofta är central, i kvinnors faktiska verklighet? Bidrar kvinnliga guruer med sitt religiösa engagemang till att nyskapa och förändra den indiska religiösa diskursen och utövningen av religion?

Faster for the master! : exploring issues of religious expression and alternative Christian identity within the Finnish Christian metal music scene

Populärkulturen har i dagens läge kommit att utgöra en allt mer viktig och central inspirationskälla för allt fler människors konstruktion av den egna religiösa identiteten även inom traditionella och institutionella kristna sammanhang. Denna avhandling belyser denna utveckling i ljuset av den finländska kristna metallmusik-kulturen - en sällsynt stark sammanblanding av protestantisk kristendom och en utpräglad och kontroversiell populärmusikform och dess kultur. Fokus riktas framför allt på hur den kristna metallmusik-kulturen blir meningsfull för sina medlemmar genom de sätt på vilka den konstrueras diskursivt, dvs. genom de sätt på vilka den representeras och talas om bland sina egna anhängare. Den diskursiva konstruktionen av den kristna metallmusik-kulturen utforskas på ett såväl bredare transnationellt som ett finländskt nationellt plan. Studien redogör även för den kristna metalmusikens och -kulturens huvudsakliga verbala, visuella och estetiska kännetecken. Uppbyggnaden och spridningen av dagens transnationella kristna metallmusik-kultur undersöks även i ljuset av det teoretiska konceptet scene. Avhandlingens centrala argument är att den kristna metallmusikscenen erbjuder sina medlemmar en mängd resurser för skapandet av ett alternativt och komplementärt religiöst uttrycksätt, religiös praxis och en alternativ kristen identitet.

Religious women in Britain reappraised

Kirjallisuusarvostelu

Punks and believers An ethnographic study of subcultural, religious and non-religious identities in Indonesian punk scenes

Punk subculture is often assumed to have an antagonistic disposition towards religion. In this thesis, I examine this relationship in the Indonesian context, where the level of religious devotion is higher than in Western societies. I concentrate on how Indonesian punks who belong to secular punk communities negotiate the relationship between their religious or non-religious and subcultural identities. In addition, I examine the status of religion on the collective level in the punk communities. I collected the ethnographic data on Java in 2012. In addition to semi-structured interviews and participant observation, the analyzed data consists of social media sites, punk records and an online enquiry. I utilized thematic analysis in the study. The notion of identity is understood the way Stuart Hall has conceptualized it. Another essential concept, affect, is derived from Lawrence Grossberg’s theorization. The religious participants separated punk and religion in their lives. Many Muslim informants used an Islamic typology to separate one’s personal relationship with Allah and one’s relationship with other people. While some participants filtered away certain elements of “Western punk”, the majority of them saw ideological similarities between punk and Islam. This relationship was negotiated using both affective and ideological rationalizations. Non-religious punks respected religious people, but criticized radical forms of religiosity. Some of them described the difficulties of maintaining a non-religious identity in Indonesia, and that they have felt less marginalized in the punk community. Almost all of the participants stated that punk scenes should be religiously neutral and viewed integrating punk and religion as a problematic phenomenon.