Karta öfver Finland (Sektionen B1)

1 kartta :, vär. ;, 51,2 x 42,7 cm, lehti 58 x 50,2 cm

Prognostic Factors In Breast Cancer. With Special Reference to Cyclins A, B1, D1 and E, MMP-1 and Decorin

Breast cancer is a highly heterogenous malignancy, which despite of the similar histological type shows different clinical behaviour and response to therapy. Prognostic factors are used to estimate the risk for recurrence and the likelihood of treatment effectiveness. Because breast cancer is one of the most common causes of cancer death in women worldwide, identification of new prognostic markers are needed to develop more specific and targeted therapies. Cancer is caused by uncontrolled cell proliferation. The cell cycle is controlled by specific proteins, which are known as cyclins. They function at important checkpoints by activating cyclin-dependent kinase enzymes. Overexpression of different cyclins has been linked to several cancer types and altered expression of cyclins A, B1, D1 and E has been associated with poor survival. Little is known about the combined expression of cyclins in relation to the tumour grade, breast cancer subtype and other known prognostic factors. In this study cyclins A, B1 and E were shown to correlate with histological grade, Ki-67 and HER2 expression. Overexpression of cyclin D1 correlated with receptor status and non-basal breast cancer suggesting that cyclin D1 might be a marker of good prognosis. Proteolysis in the surrounding tumour stroma is increased during cancer development. Matrix metalloproteinases (MMPs) are proteolytic enzymes that are capable of degrading extracellular matrix proteins. Increased expression and activation of several MMPs have been found in many cancers and MMPs appear to be important regulators of invasion and metastasis. In this study MMP-1 expression was analysed in breast cancer epithelial cells and in cancer associated stromal cells. MMP-1 expression by breast cancer epithelial cells was found to carry an independent prognostic value as did Ki-67 and bcl-2. The results suggest that in addition to stromal cells MMP-1 expression in tumour cells control breast cancer progression. Decorin is a small proteoglycan and an important component of the extracellular matrix. Decorin has been shown to inhibit growth of tumour cells and reduced decorin expression is associated with a poor prognosis in several cancer types. There has been some suspicion wheather different cancer cells express decorin. In this study decorin expression was shown to localize only in the cells of the original stroma, while breast cancer epithelial cells were negative for decorin expression. However, transduction of decorin in decorin-negative human breast cancer cells markedly modulated the growth pattern of these cells. This study provides evidence that targeted decorin transduction to breast cancer cells could be used as a novel adjuvant therapy in breast malignancies.

Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 – en longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv

Syftet med avhandlingen har varit att granska finska inlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 longitudinellt ur ett funktionellt perspektiv. Jag har studerat vad som är kännetecknande för konnektorbruket på dessa CEFR-nivåer och i vilken funktion konnektorerna har använts på dessa nivåer. Vidare har jämförts konnektorbruket i materialet med det som sägs i CEFR-kriterierna. Slutligen har jag också granskat hur konnektorbruket utvecklas. Som material har jag använt berättande texter (n=303) skrivna av 101 finskspråkiga grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. I avhandlingen har använts såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har räknat konnektorernas och konnektorkategoriernas frekvenser samt analyserat i vilka funktioner konnektorerna har använts. I den funktionella analysen har använts systemisk-funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) samt Labovs (1972) modell om berättelsestrukturen. Analysen har visat att konnektorbruket skiljer sig mellan CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. Antalet konnektorer ökar såväl från nivå A1 till A2 som från nivå A2 till nivå B1 och andelen additiva och målspråksavvikande konnektorer minskar medan andelen temporala, kausala och komparativa konnektorer samt att ökar. Konnektorerna har använts först och främst i deras prototypiska funktioner på alla dessa CEFR-nivåer. Vissa konnektorer (när, eftersom, att) verkar även ha en funktion i berättelsestrukturen. Om man jämför konnektorbruket med CEFR-kriterierna kan man konstatera att inlärare på nivå A1 använder pronomenet den i stället för sedan även om denna konnektor nämns i CEFR-kriterierna på nivå A1. Konnektorbruket verkar utvecklas på det sättet att antalet konnektorer samt andelen additiva, temporala och komparativa konnektorer samt att ökar. Andelen additiva konnektorer och målspråksavvikande konnektorer minskar. Vidare börjar inlärare använda mera olika konnektorer och på nivå B1 även mindre frekventa konnektorer som om och fast. I fortsättningen borde man granska konnektorbruket i olika texttyper samt studera om explicit undervisning påverkar inlärares konnektorbruk.