1 resultado para Crise hipertensiva
em Doria (National Library of Finland DSpace Services) - National Library of Finland, Finland
Resumo:
Under september manad 2015 gav sokordet kris dagligen upphov till ett trettiotal traffar i sokmotorn till Frankrikes storsta dagstidningar. Dagspressen overflodas av kriser och i skrivande stund ar den mest omtalade krisen de flyktingstrommar som nar Europa som resultat efter flera ars krig i Mellanostern. Pro gradu-avhandlingen studerar flyktingkrisen som en diskursiv handelse, en social konstruktion av en foreteelse som tar de aktuella personerna och deras asikter i beaktande. Avhandlingen ar uppbyggd som en linje som inleds med mediestrategier och gar till iscensattandet av nyheten, for att sedan analysera de olika asikterna och personerna som ger upphov till lingvistisk polyfoni och mangtydighet. Syftet med avhandlingen ar att studera hur medierna paverkar var forstaelse av en kris. For att fa en dynamisk bild av bevakningen av flyktingkrisen studeras rubriker till ett hundratal titlar som publicerats i september 2015 av tva stora franska dagstidningar: Le Figaro och Liberation. Tidningarnas motsatta politiska orientering star som grund for en heltackande och varierande genomlasning av medieuppmarksamheten kring flyktingkrisen. Som metod utfors en diskursanalys pa materialet for att fa reda pa hur de bada tidningarna framstaller krisen. Skillnader och likheter studeras, saval som forekommande teman och en karakteristisk vokabular i anknytning till krisen. Hypotesen ar att flyktingarnas egna asikter kommer i skymundan i medierna. Som resultat har jag noterat element i krisen som tidigare framstallts som viktiga ur lingvistisk synvinkel pa krisdiskurs av lingvisten Marie Veniard. Utover det observeras nagra kompletterande betydelsekomponenter som star i forbindelse med flyktingkrisens komplexa natur. Ett speciellt monster for att framstalla flyktingarna har visat sig vara ofta forekommande i de bada tidningarna. Flyktingarna namns for att ge rubrikerna ett autentiskt varde men paradoxalt nog mojliggor de aven otydlighet i fraga om vem som faktiskt yttrar sig, flyktingarna eller journalisterna?
