Dansen för åskådare : intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet

Studien handlar om dans. I fokus står hur det gick till då den folkliga dansen började uppvisas på estraderna, vilka danser som uppvisades, vem som gick i spetsen, vilka drivkrafter som låg bakom och om danserna som uppvisades upptecknades i likhet med annan folklore. Området har inte ägnats uppmärksamhet inom tidigare dansforskning, varken i Finland eller övriga Norden. Med impulser från Schweiz ordnades den första folkdansuppvisningen i Finland på Konstnärsgillets årsfest 1866. Att inhemska folkdanser uppvisades då, bl.a. menuett och polska från Lappfjärd, var medicine- och kirurgieprofessorn, den Lappfjärdsbördige Jakob August Estlanders förtjänst. Han hade inflyttade Lappfjärdsbor i sin närhet – traditionsbärare som kunde dansa och spela och som var villiga att lära ut sina danser bland överklassen i Helsingfors. Drivkraften var av nationalistisk art och det nationella framställdes i historiska tablåer ur Runebergs diktverk Fänrik Ståhls sägner, i folkdräkter och i folkdanser. Mycket snabbt blev ekonomiska medel en drivkraft till att man arrangerade tillställningar, vid vilka en dansuppvisning ingick i programmet då man samlade in medel för olika ändamål. Med impulser från Sverige arrangerade Svenska landsmålsföreningen soaréer för att samla in medel till verksamheten med bl.a. uppvisning av danserna kontra, kadrilj och purpuri. Bland traditionsbärarna fanns även stadsbyggmästaren i Helsingfors, Sanfrid Hongell, född i Karleby och mag. Henrik Ståhl, född i Kronoby. Dessa två inövade den stora dansen purpuri som uppvisades för publik i Helsingfors. Hongell var samtidigt spelman som kunde spela melodierna till purpurins olika turer. Folkdansen tjänade även ekonomiska syften. Jag utgick ifrån att arrangörer valde danser att uppvisas. Resultatet visar att det överhuvudtaget inte handlade om att välja en dans, utan det handlade om att komma i kontakt med traditionsbärare som kunde lära ut danser ur sin egen tradition och med traditionsbärare som kunde spela musiken till danserna. Då traditionsbäraren kom från en svenskspråkig trakt, var dansen från samma trakt. De som ivrade för det finska inövade och uppvisade även danser från det svenska språkområdet. Språket och språkpolitiska frågor avgjorde inte vad man arbetade med. I studien analyseras en lång rad dansuppvisningar som lade grunden för 1900-talets folkdansrörelse.

Paljon enemmänkin kuin tanssia yleisölle

Kirjallisuusarvostelu

Ouverture till "Biskop Henrik"

Soitinnus: piano.

Ouverture till "Biskop Henrik och bonden Lalli" [Stemmat]

Soitinnus: orkesteri.

Om Ahlmanska sockne-skolarnes tjenligaste inrättning. Svar på Kongl. Finska Hushållnings-Sällskapets prisfråga i detta ämne: af Jacob Tengström, theol. doct. biskop och pro-kansler, samt Jacob Bonsdorff, theol. licentiat och adjunkt, kyrkoherde i Pikis

Arkit: )(4, A-F8 G4.

Om Ahlmanska sockne-skolarnes tjenligaste inrättning. Svar på Kongl. Finska Hushållnings-Sällskapets prisfråga i detta ämne: af Jacob Tengström, theol. doct. biskop och pro-kansler, samt Jacob Bonsdorff, theol. licentiat och adjunkt, kyrkoherde i Pikis

Arkit: )(4, A-F8 G4.

Vad innebär det att lära sig och förstå ett andra språks grammatik?

Summary: What does it mean to learn and understand the grammar of a second language?

Piispa Olavi Maununpojan syntyperä

Referat: Biskop Olaus Magnis ursprung

Piispa Maunu Olavinpoika Tavastin sukulaisuussuhteet

Referat: Biskop Magnus Olai Tavasts släktskapsförhållanden

Gadolinska samlingen

Samlingen har varit kemiprofessorn Johan Gadolins (1760-1852) privatbibliotek. I samlingen ingår böcker som tillhört Johan Gadolins far, Jacob Gadolin (1719-1802), som var professor i fysik och teologi och sedemera biskop i Åbo stift. I samlingen ingår också böcker som tillhört Johan Gadolins morfar, Johan Browallius (1707-1755), som likaså var professor i fysik och teologi och sedemera biskop i Åbo stift. Samlingen är katalogiserad i Alma och har signum HB Gad.

Frigjord oskuld : heterosexuellt mognadsimperativ i svensk ungdomsroman

För att mogna på en heterosexuell marknad innebär det att unga i ungdomsromanen lär sig förstå hur gränser kan överskridas och vilka handlingar som får repressalier. Genom att diskutera tystnader och talakter gällande heterosexualitet visar "Frigjord oskuld. Heterosexuellt mognadsimperativ i svensk ungdomsroman" hur heteronormen är förhandlingsbar. Studien undersöker heterosexuella kärleksavbrott, gränsöverskridande väninneskap, tabubelagd syskonkärlek och homosexuellt agerande. Med avstamp i queerteori, feministisk teori och narratologi studeras hur sexualitet, men även kategorier som kön, klass och ålder, (re)producerar uppfattningar om (hetero)sexualitet. Utgående från nio ungdomsromaner skrivna år 1969-2004 av fyra författare: Gunnel Beckman, Inger Edelfeldt, Peter Pohl och Mats Wahl analyseras hur de unga förutsätts konstruera heterosexualitet(er) inom ramen för acceptabelt agerande i enlighet med ett heterosexuellt mognadsimperativ.

Franzén, Frans Mikael

Franz Michael Franzén f. 9.2.1772 i Uleåborg d. 14.8.1847 i Säbrå, Härnösand, Sverige Frans Michael Franzén är den första utpräglade förromantikern i den finländska litteraturen och har gått till historien även som begåvad akademiker, biskop och tidningsman.