Minnen från Skatudden, eller, Det Helsingfors som går / pennteckningar af Rud. Wald. Åkerblom

Kuvateos sisältää viisi painokuvaa Rudolf Waldemar Åkerblomin piirustuksista, jotka ovat tallentaneet 1800-luvun lopulla katoamassa ollutta Helsinkiä: Katajanokan puutaloja ja vinoon painuneita hökkeleitä.

I det nya mångspråkiga Sverige

Föredrag på seminariet "Språk och historia – språkvård, språkplanering och flerspråkighet", Svenska litteratursällskapet i Finland, 2010-04-09.

Spara det finlandssvenska talet

Slutrapport

Att studera det svenska i Finland som ett pussel

Ajankohtaista

Det odödliga

Soitinnus: lauluääni, piano.

Skåda, skåda hur det våras

Soitinnus: [lauluääni], piano.

Hur ljuvt det är att vandra på livets blomster

Soitinnus: lauluääni.

Nu är det helg öfver hafvet

Soitinnus: lauluääni, piano.

Goda hoppet

Soitinnus: piano.

Det är juni

Soitinnus: lauluääni, piano.

Var det en dröm?

Soitinnus: lauluääni, piano.

Vad det är skönt ändå

Soitinnus: lauluäänet (basso, baritoni), piano.

Varför är det så svårt för finnar att uttrycka bestämdhet i svenskan?

Artikel i årsbok.

Det osynligas arkitektur : om rumsligheten i Bo Carpelans författarskap

Bo Carpelan (f. 1926) har kallats ”rummets diktare” och ”drömarkitekt”. I Carpelans författarskap hittar man formuleringar som ”Det är inte tiden som förändrar oss, det är rummet”, ”Rum bygger upp en startpunkt i hjärtat och tanken, samtidigt.” och ”Rum är levande när människor finns där, men när de dör, upphör rummen.” Avhandlingen är en studie i den rumsliga betoningen i Carpelans författarskap. I en kontext av centrala litteratur- och idéhistoriska strömningar och influenser från bl.a. flamländskt interiörmåleri, uppstår hos Carpelan med tiden en utpräglat rumslig diktkonst och livsåskådning. I ljuset av rumsligheten i Carpelans författarskap framstår verkligheten som ett slags hemlighetsfull skrift som människan kan lära sig läsa men som aldrig helt låter sig tydas.