JNK regulation of neurogenesis, neuroplasticity and anxiety-related behaviors in mice

I vår moderna värld har förekomsten av ångeststörningar drastiskt ökat, vilket påverkar välfärden i våra samhällen. Eftersom de molekylära mekanismerna bakom ångest är relativt okända, är möjligheterna till behandling av ångeststörningar begränsade. I och med utvecklingen av genetiska manipuleringmetoder och avbildningstekniker har strukturella förändringar associerade med ångeststörningar kunnat konstateras. Neuroanatomiska studier har påvisat störningar i dendritarkitektur, dendrittaggar och i neurogenesen hos vuxna individer. Särskilt neurogenesen i hippocampus anses viktig i detta sammanhang. Neurogenes i hippocampus har föreslagits spela en viktig roll i ångeststörningarnas patofysiologi och för hur vissa antidepressiva läkemedel förmedlar sin effekt. Under senare år har MAP-kinaser (MAPK) föreslagits vara involverade både i uppkomsten av affektiva störningar och i neurogenes i hippocampus. JNK är en grupp kinaser inom MAPK-familjen som aktiveras av olika externa stressfaktorer. I normala celler är aktiviteten hos JNK låg. Cell-stress ökar aktiviteten hos JNK vilket leder till bl.a. apoptos. JNK kinaser anses vara potentiella terapeutiska mål för behandling av neurodegenerativa sjukdomar men deras potential som mål för behandling av affektiva sjukdomar har tillsvidare inte utretts. Den här avhandlingen behandlar betydelsen av JNK för ångestrelaterat beteende hos möss. Med hjälp av Jnk1-knockout möss och farmakologisk inhibering av JNK-signalering, demonstreras att JNK reglerar neurogenes i hippocampus, vilket i sin tur ligger bakom mössens ångestrelaterade beteende. Jnk1-knockout möss var mindre ängsliga och uppvisade ökad neurogenes i hippcampus jämfört med kontrollmöss. Inhibering av JNK-signalering i hjärnan hos möss gjorde dem också mindre ängsliga och ökade neurogenesen i hippocampus på samma sätt som vissa antidepressiva läkemedel. Inhibering av JNK-aktivitet ledde inte bara till ökad neurogenes i hippocampus, utan främjade också mognandet av nybildade nervceller hos vuxna möss. Resultaten visar också att dendritarkitekturen och fördelningen av dendrittaggar hos CA3 neuroner i hippocampus är förändrad hos Jnk1-knockout möss. Genom screening av substratmolekyler för JNK hittades två JNKeffektormolekyler, MARCKSL1 (ett aktin-associerat protein) och MAP2 (ett mikrotubulus-associerat protein), som reglerade neuronernas sttruktur. Det här tyder på att JNK-signalering kan kontrollera ångeststörningsrelaterade förändringar hor dendriter och dendrittaggar. Sammanfattningsvis ger resultaten som presenteras i avhandlingen en ökad insikt i molekylära mekanismer som kan leda till ångeststörningsrelaterade förändringar i neurogenes och dendritstruktur. Därtill föreslås att JNKsignalbanan har potential som terapeutiskt mål för behandling av ångeststörningar.

Intellectual capital, knowledge management practices and firm performance

Researchers have widely recognised and accepted that firm performance is increasingly related to knowledge-based issues. Two separately developed literature streams, intellectual capital (IC) and knowledge management (KM), have been established as the key discussions related to knowledge-based competitive advantage of the firm. Intellectual capital has provided evidence on the strategic key intangible resources of the firm, which could be deployed to create competitive advantage. Knowledge management, in turn, has focused on the managerial processes and practices which can be used to leverage IC to create competitive advantage. Despite extensive literature on both issues, some notable research gaps remain to be closed. In effect, one major gap within the knowledge management research is the lack of understanding related to its influence on firm performance, while IC researchers have articulated a need to utilise more finegrained conceptual models to better understand the key strategic value-creating resources of the firm. In this dissertation, IC is regarded as the entire intellectual capacity, knowledge and competences of the firm that can be leveraged to achieve sustained competitive advantage. KM practices are defined as organisational and managerial activities that enable the firm to leverage its IC to create value. The objective of this dissertation is to answer the research question: “What is the relationship between intellectual capital, knowledge management practices and firm performance?” Five publications have addressed the research question using different approaches. The first two publications were systematic literature reviews of the extant empirical IC and KM research, which established the current state of understanding regarding the relationship between IC, KM practices and firm performance. Publications III and IV were empirical research articles that assessed the developed conceptual model related to IC, KM practices and firm performance. Finally, Publication V was among the first research papers to merge IC and KM disciplines in order to find out which configurations could yield organisational benefits in terms of innovation and market performance outcomes.