Rederibarometern. December 2008

I förra barometern konstaterades att högkonjunkturen vikit och prognosen var att utvecklingen vänds och blir svagt negativ. Det förekom dock vitt skiljda uppfattningar om den närmaste framtiden. Under den genomförda halvårsperioden har konjunkturvändningen varit kraftigare än prognostiserat. På basis av saldotalsgranskningen försämras det ekonomiska läget inom sjöfarten kraftigt även under nästa period. Den mer ingående procentgranskningen visar att svararna är mycket eniga om att läget försämras, men i fråga om flera variabler förutspås att läget försämras bara lite. Konjunkturerna för sjötransportmarknaden vände under förra halvårsperioden och blev kraftigt negativa. Saldotalet för följande period visar att läget försämras kraftigt. Utgående från procentgranskningen bedömer majoriteten av svararna (62 %) att konjunkturläget försämras bara lite. Efterfrågan på transporter har försämrats kraftigt. Enligt prognosen försämras efterfrågan på transporter ytterligare under nästa period. Två tredjedelar av svararna bedömer att efterfrågan försämras bara lite och en fjärdedel att den försämras avsevärt. Antalet exporttransporter från Finland förutspås så gott som enhälligt minska under nästa år. Importminskningen förutspås vara en aning mer återhållsam än exportminskningen. Den allmänna ekonomiska osäkerheten har blivit det största tillväxthindret för enskilda rederier (17 gånger nämnt). Trots lågkonjunkturen ansågs svårigheterna att få kompetenta arbetstagare inom sjösektorn vara det näststörsta tillväxthindret (15 gånger nämnt). Som ett tillväxthinder nämndes även de ökade kapitalkostnaderna som å sin sida bidrar till att investeringarna förutspås vända neråt. Konkurrensen på sjötransportmarknaden har förblivit hård och hårdnar avsevärt under nästa period. Konkurrensen torde delvis ske med priser. Hälften av svararna meddelade att fraktpriserna vände neråt under förra perioden. 80 % av svararna förutspår att fraktpriserna fortsätter sjunka också inkommande period. För över hälften av rederierna ökade omsättningen ännu förra perioden. Fastän det allmänna ekonomiska läget är spänt, bedömer 43 procent av rederierna att deras omsättning förblir oförändrad under nästa period. Saldotalet för den prognos som beskriver omsättningsutvecklingen är dock svagt negativt. I kapacitetsutnyttjandet förekom stora skillnader mellan rederierna under den genomförda perioden. Inkommande period vänds kapacitetsutnyttjandet neråt med saldotalet mätt. Kostnader som följs upp i barometern är utvecklingen av bränslepriset och besättningskostnaderna. Saldotalet för brännoljans prisutveckling var för första gången positivt under barometerns historia. Enligt prognosen sjunker bunkerpriset fortfarande klart utifrån saldotalet. Besättningskostnaderna fortsätter att stiga för såväl utflaggade som finskflaggade fartyg. För den gångna halvårsperioden är saldotalet (-87) för besättningskostnaderna på utflaggade fartyg nästan det samma som saldotalet (-88) för finskflaggade fartyg. Enligt prognosen är också den relativa ökningen av besättningskostnaderna inom branschen mycket lika i båda fallen. Personalantalet i svararnas rederier förutspås till största delen förbli oförändrat trots den ekonomiska recessionen. Över en tredjedel av svararna ansåg att sjöfartspolitiken förbättrats under det senaste året. Saldotalet var positivt (+30). Bakom den positiva bedömningen ligger antagandet att tonnageskattereformen kan genomföras någorlunda i den planerade formen. De finländska rederiernas marknadsandelsutveckling i fråga om transporter till och från Finland är fortfarande sjunkande. Trots nedgångsperioden är förlusten av marknadsandelar inte lika kraftig som i förra prognosen. Hälften av svararna förutspår att de finländska rederiernas marknadsandel förblir oförändrad. Temafrågan gällde det finländska utbildningssystemet inom sjöfarten. Bakom frågan ligger det faktum att Utbildningsministeriet som bäst finansierar en utredning om situationen inom sjöfartsutbildningen och behovet av att utveckla denna. Med hjälp av frågan kartlades svararnas syn på om det nuvarande utbildningssystemet inom sjöfarten motsvarar sjöfartsnäringens behov. 67 % av svararna bedömde att utbildningssystemet inte motsvarar näringens behov. Endast en tredjedel av svararna ansåg att utbildningssystemet motsvarar behoven. I svaren framhävdes särskilt att det nuvarande utbildningssystemet är för teoretiskt och utbildningstiden för lång. Man önskade ett mer praktiskt tillvägagångssätt. Till exempel önskade man mer båtpraktik.

Filosofi

Samlingen med signum HB IIa finns vid huvudbiblioteket och innehåller filosofisk litteratur till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en samling filosofisk litteratur i anslutning till ämnet Filosofi. Stommen till akademibibliotekets filosofiska samlingar ligger i donationer. Några donatorer från äldre tid kan nämnas, som hovrättsauskultant Harry Streng, FM Kurt Reuter, prof. Rolf Lagerborg, teol.dr. Eric Hammarberg, prof. J.V.Tallqvist och fil.dr. Arne Törnudd. Friexemplar som erhållits från och med 1919 samt inköp kompletterar samlingen vid huvudbiblioteket. Den filosofiska litteraturen vid huvudbiblioteket söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIa medan återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att också litteratur tryckt 1830 t.o.m. 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår den filosofiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Företag, firmor, bokföring och kontorsarbete

Samlingen med signum HB Xf2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om företag och firmor, bokföring, kontorsarbete, olika handelsförbund etc. till och med år 1999. Liknande litteratur finns vid Ekonomiska biblioteket. Litteratur om företag, firmor, bokföring och kontorsarbete har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Materialet i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xf2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteratur om företag etc vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling

Företagsekonomi, handel och näringar

Samlingen med signum HB Xf finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om företagsekonomi, ekonomisystem, företagsorganisation, näringsliv, handel, organisationer, ledarskap etc. till och med år 1999. Liknande litteratur finns vid Ekonomiska biblioteket. Litteratur om företagsekonomi etc har ingått i många bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Materialet i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xf. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteratur om näringsliv etc vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling

Konstvetenskap - bildhuggarkonst

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ungefär femhundra volymer om bildhuggarkonst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt från år 1919. Återvinning av litteratur om bildhuggarkonst tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om bildhuggarkonst har signum IVd3. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 vid huvudbiblioteket med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - grafisk konst

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ungefär 600 volymer om grafisk konst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1919. Återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om grafisk konst har signum IVd5. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - konsthistoria

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av dem handlar några tusen volymer om konsthistoria. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en stor samling konsthistorisk litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1918. Bland donationer från Sverige kan nämnas bankdirektör L.A. Odencranz konsthistoriska samling och från Finland kan nämnas några samlingar ur sterbhus så som efter målarinnan Sigrid Granfelt, häradshövding J.V.Brummer och systrarna Annie och Berta Edelfelt. Återvinning av konsthistorisk litteratur tryckt före 1980 kan göras genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog med signum IVd1. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår den konsthistoriska litteraturen i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - målarkonst

En större samling konstvetenskaplig litteraturmed finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ett par tusen volymer om målarkonst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1919. Återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om målarkonst har signum IVd4. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Lapponica

Samlingen med signum HB Ve4 Saml. Lapponica finns vid huvudbiblioteket och innehåller material som på något sätt berör Lappland. Stommen till specialsamlingen Lapponica utgörs av de över 300 publikationer tryckta före 1930 som vicehäradshövding Arvid Sourander donerade till biblioteket och som omfattar en stor samling 1800-talslitteratur och särtryck av vetenskapliga publikationer. Biblioteket följer upp utgivningen av lapponica fortlöpande och specialsamlingen Lapponica utökades till och med år 1999 med inköp liksom med publikationer som kom som friexemplar. Litteraturen vid huvudbiblioteket om Lappland till och med år 1999 söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Ve4 Saml. Lapponica. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. Sökning i Alma med sökfunktionen Ämnesord och söktermen Lappland ger litteratur vid hela akademibiblioteket. 2000-04 286

Skogsbruk

Samlingen med signum HB Xd finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om skogsvård, skogsekonomi, skogsforskning etc. till och med år 1999. I samlingen ingår årsböcker, handlingar, meddelanden och publikationer utgivna av olika organisationer som Finlands flottareförening, Skogshögskolan, Finska forstsamfundet och Finska forstföreningen. Litteratur om skogsbruk har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xd. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Sport

Samlingen med signum HB XII finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur till och med år 1999 om gymnastik, sport, lekar och spel som exempel litteratur om scouting och schack. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB XII. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteratur vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. År 1978 erhöll biblioteket en donation av Thorsten Gauffin om 620 volymer schacklitteratur och denna litteratur infogades inte i klass HB XII. Specialsamlingen har signum HB Saml. Gauffin.

Statistik

Samlingen med signum HB VIa finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om statistik. Samlingen är mycket omfattande. Särskilt bör nämnas att Finlands officiella statistik, Sveriges officiella statistik och statistiska årsböcker ingår i samlingen, men de enskilda volymerna har inte registrerats var för sig. I anslutning till ämnet Statistik finns dessutom betydande samlingar statistisk litteratur. Statistik litteratur har ingått i många bokdonationer som exempel av Thyra Renqvist och Elsa Bruun. Friexemplar som erhållits från 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Registrerad statistisk litteratur söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIa. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår registrerad statistisk litteratur i en numerus currens-samling.

Transport, trafik och post

Samlingen med signum HB Xg finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om olika transport- och trafikmedel, om sjöfart, om posttrafik etc. till och med år 1999. Vid Sjöhistoriska institutet, Forum Marinum, finns litteratur om sjöfart, se http://www.abo.fi/instut/sjohistoriska/ Litteratur om kommunikationer har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar som erhållits från år 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xg. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska katalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om transport, trafik och post i en numerus currens-samling.

Dynamic interplay between the intermediate filament protein nestin and Cyclin-dependent kinase 5

Cellen har ett s.k. cytoskelett som bl.a. ger stadga åt cellen och deltar i dess form- och rörelsefunktioner. Intermediärfilamenten är en viktig del av cytoskelettet och de har länge varit kända för sina väsentliga roller i att upprätthålla den cellulära organisationen och vävnadernas integritet. På senare år har man insett att intermediärfilamenten har en större funktionell mångsidighet än man tidigare tänkts sig, i och med att en rad olika studier har visat betydelsen av intermediärfilamenten vid olika signaleringprocesser. Dessa proteinnätverk samverkar nämligen med kinaser och andra viktiga signalfaktorer och deltar därmed i cellens signaleringmaskineri. Intermediärfilamentproteinet nestin används ofta som en markör för stamceller men dess fysiologiska funktioner är i stort sett okända. Interaktion mellan nestin och ett signalkomplex bestående av cyklin-beroende kinas 5 (eng. Cyclin-dependent kinase, Cdk5) och dess aktivatorprotein p35 upptäcktes i vårt laboratorium före denna avhandling påbörjades. Därför var syftet med min avhandling att undersöka den funktionella betydelsen av nestin i regleringen av Cdk5/p35 komplexet. Cdk5 är ett multifunktionellt kinas som reglerar både utvecklingen och stressreaktioner i nerver och muskler. Vi visade att nestin skyddar neuronala stamceller under oxidativ stress genom dess förmåga att hämma Cdk5s skadliga aktivitet. Genom att förankra Cdk5/p35 komplexet, reglerar nestin den subcellulära lokaliseringen av Cdk5/p35 och minskar klyvningen av p35 till den mer stabila aktivatorn p25. Vi demonstrerade också aktiveringsmekanismen för Cdk5 under differentiering av muskelceller. Proteinkinas C zeta (PKCzeta) avslöjades ha en förmåga att accelera klyvningen av p35 till p25, och därmed öka aktiviteten hos Cdk5. Nestin kunde genom sin förmåga att reglera Cdk5 signalkomplexet styra muskelcellernas differentiering. Denna doktorsavhandling har på ett avgörande vis ökat förståelsen av de reglerande mekanismer som styr Cdk5 aktivering. Avhandling presenterar nestin och PKCzeta som kritiska faktorer i denna reglering. Vidare innehåller avhandlingen ny information om de cellulära funktionerna hos nestin som vi har visat vara en viktig reglerare av cellernas överlevnad och differentiering.

Der Teufelspakt Fausts in deutscher, finnischer und schwedischer Literatur : ein unmoralisches Angebot?

Avhandlingen handlar om den berömda tyska svartkonstnären och magikern Faust (eller Faustus). Faust gällde - och gäller - som en människa som aldrig nöjde sig med den vetskap som han själv hade kunnat nå. Han beslöt att söka efter en lösning för sitt missnöje hos djävulen i stället, gjorde alltså en pakt med denne för att kunna erfara sådant som egentligen bara Gud kunde veta. Djävulspakten är en av de viktigaste och väsentligaste beståndsdelarna i Faust-traditionen, men just den har också kunnat tolkas på särskild många olika sätt under de senaste århundradena: Vad hände t.ex. med en som gjorde en pakt med djävulen under renässanstiden, hur går det med en sådan människa i vår tid? Kan man överhuvudtaget göra en konkret pakt med en "djävul" i vår inte mera så "strängt-kristliga" tid? Avhandlingen använder djävulspakten och dess moralisk värdering i olika tyska Faust-verk som en röd tråd genom den europeiska litteratur- och kulturhistorian. Därutöver fogas de hittills mycket obekanta finska och svenska Faust-bearbetningarna genom denna röda tråd till den långa tyska Faust-traditionen. Avsikten är att genom ett sådant perspektiv skapa en enhetlig men dock mångsidig traditionskedja för Faust-legenden i Tyskland och i Norden, samt därigenom bevisa att legenden om Faust är fortfarande aktuell: de moraliska frågorna som en djävulspakt väckte på 1600-talet består ännu i dag men har förvandlats i form och följder.