Karvianjoen koskien valuma-alue 2 : Maatalousalueiden yleissuunnitelma

Suojavyöhykkeiden, monivaikutteisten kosteikkojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Karvianjoen koskien valuma-alueella 2 tehtiin kesällä ja syksyllä 2013. Työssä päivitettiin aikaisemmat suojavyöhykesuositukset ja etsittiin uusia. Samalla etsittiin luonnon monimuotoisuuskohteita, perinnebiotooppeja sekä sopivia paikkoja kosteikoille. Yleissuunnitelman tavoitteena on innostaa viljelijöitä vesiensuojelutoimiin sekä vaalimaan maiseman ja luonnon monimuotoisuutta. Toimenpiteiden toteuttaminen on maanomistajille vapaaehtoista. Suunnitelman tietoja voidaan käyttää yksityiskohtaisen suunnittelun tukena haettaessa rahoitusta kohteiden toteuttamiseen. Raportissa esitellään inventoinnin tulokset ja kerrotaan asiaan liittyvää perustietoa alueesta ja vesistöistä. Tietoa tarjotaan suojavyöhykkeiden ja kosteikkojen perustamisesta ja hoidosta. Suojavyöhyketarvetta vesistöjen varsilla on yhteensä 11,4 kilometriä. Pohjavesialueen peltoja on yhteensä 25 hehtaaria. Tulvapeltoja suunnitelmassa on 37 kohdetta, yhteensä 72 hehtaaria. Luonnon monimuotoisuuskohteita ehdotetaan 96 kappaletta. Perinnebiotooppeja on jäljellä 26, mutta moni näistä on kasvamassa umpeen. Suunnittelu on toteutettu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen toimeksiannosta. Suunnitelman ovat laatineet Esko Vuorinen ja Petra Nyqvist Silvestris luontoselvitys oy:stä. Arvokkaita näkemyksiä, kommentteja ja tietoja saatiin asukastilaisuuksien osallistujilta ja alueen asukkailta yleissuunnittelun eri vaiheissa.

Universitetsstuderandes motivation till att avlägga dubbelexamen : en studie om studerandes upplevelser av den egna motivationen för studierna

Utbildningsnivån på arbetsmarknaden stiger konstant. I samband med att den kompetenta och kvalificerade arbetskraften växer har antalet studerande som väljer att avlägga dubbelexamen ökat. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad som motiverar universitetsstuderande att avlägga dubbelexamen. Med hjälp av följande forskningsfrågor undersöker och analyserar jag vad som motiverar studerande att avlägga dubbelexamen i såväl ekonomi som juridik: 1. Vad motiverar universitetsstuderande att avlägga två examina parallellt? 2. Har studerande som avlägger dubbelexamen ett starkt behov av att prestera? 3. Hur lyckas studerande upprätthålla motivationen till sina studier? 4. Vilka faktorer påverkar studiemotivationen bland studerande som avlägger dubbelexamen? Undersökningens forskningsansats bygger på ett hermeneutiskt förhållningssätt. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Undersökningen begränsades till att omfatta fyra personer som representerar olika kön och som befinner sig i olika skeden av sina studier. Resultaten från denna undersökning indikerar att det oftast är väldigt motiverade och målmedvetna studerande som avlägger dubbelexamen. Vidare antyder resultaten att det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering men att det för olika individer betyder olika saker. Fler karriärmöjligheter, förväntningar om attraktiva arbetsuppgifter och säkrare anställning efter utexaminering omfattade de centralaste orsakerna till valet att avlägga dubbelexamen. Att emellertid dra klara slutsatser om motivation till att avlägga dubbelexamen kan generellt vara svårt, eftersom olika faktorer påverkar olika individer.

Betydelsen av livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin för förståelsen av närståendevård som en möjliggörare för ett gott åldrande : en kvalitativ studie

Bakgrunden till avhandlingen är att andelen äldre ökar i Finland, vilket medför ett behov av nya ekonomiska lösningar samtidigt som vårdkvaliteten tryggas. Närståendevård är en för samhället förmånlig vårdform som möjliggör att äldre får bo hemma längre samtidigt som institutionsvården minskar. Det är i enlighet med den finländska regeringens målsättningar och närståendevården ska därför utökas. I forskning om närståendevård har man främst fokuserat på vårdarens upplevelser och det finns ett behov av att öka kunskapen om vårdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte är således att undersöka äldre vårdtagares upplevelser av närståendevård och åldrande genom att tillämpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frågeställningar är ifall närståendevård upplevs som en god vårdform sett ur vårdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vårdformen, vilken betydelse reciprocitet har för vårdtagaren och vilka möjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till närståendevårdaren samt vilken betydelse vårdtagarens tidigare livsskeden har för hans eller hennes upplevelser av närståendevård. I avhandlingen behandlas även utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Två av de mest använda socialgerontologiska teorierna på 2000-talet är livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebär att man tar i beaktande många olika faktorer såsom t.ex. samhälleliga förändringar och en individs tidigare livsskeden när man studerar åldrande. Den sociala utbytesteorin utgår från att det en människa ger åt en annan, förväntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstår missnöje och en känsla av maktlöshet hos den som enbart är mottagare. Det är en situation som äldre riskerar att hamna i, då deras resurser inte alltid värdesätts av den yngre, arbetsföra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomförts. Sju svenskspråkiga närståendevårdtagare i åldern 71-80 har intervjuats i Österbotten. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att vårdtagarna överlag upplever närståendevård som en god vårdform med många fördelar. Vårdtagarna uppskattar framför allt att få bo hemma och tryggheten i att vårdas av någon anhörig som känner dem väl och hela tiden är tillgänglig. Flera vårdtagare upplever oro inför framtiden, eftersom de inte vet vad som händer om eller när närståendevårdarens hälsa försämras. Flera vårdtagare upplever frustration över sitt hälsotillstånd och hade inte förväntat sig att åldrandet skulle se ut på det sätt som det gör. Missnöjet tycks inte vara en följd av avsaknad av reciprocitet i relationen till närståendevårdaren, utan de negativa känslorna handlar om att acceptera det försämrade hälsotillståndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.

”Textilslöjdsundervisningen skall vara uppmuntrande för ALLA elever” : en studie om hur textilslöjdslärare förhåller sig till begåvade elever

Begåvade elever är oftast den elevgrupp som kan bli förbisedda i undervisningen. Ofta ligger störst fokus på svaga elever som behöver någon form av extra stöd eller hjälp för att nå upp till nivån för genomsnittseleven. Med den här studien vill jag lyfta fram de begåvade eleverna. Studiens syfte är att undersöka hur textilslöjdslärare förhåller sig till begåvade elever inom textilslöjden och hur det kan inverka på deras undervisning. Syftet är också att ta reda på hur lärarna differentierar sin undervisning för att beakta begåvade elevers behov av utmaningar. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats: - Hur förhåller sig textilslöjdslärare till begåvade elever? - Hur differentierar textilslöjdslärare undervisningen för att beakta begåvade elever? - Vilken typ av uppmärksamhet får de begåvade eleverna på lektionerna? - Vilken inverkan har lärares attityder till begåvade elever på deras arbetssätt och förhållningssätt i undervisningen? För att få svar på ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlings¬metod. Enkäten bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor. Enkäten skickades ut till textilslöjdslärare i svenskspråkiga skolor i Finland och på Åland. Totala antalet informanter i studien är 20. I resultatet framkommer det att informanterna i stora drag beskriver en begåvad elev i textilslöjd som någon som är bra på problemlösning, klarar av att följa instruktioner, arbetar självständigt och gör arbeten av hög kvalitet. Lärarnas attityder till begåvade elever är överlag positiva. De anser att eleverna dels kan tillföra inspiration och utmaningar åt dem som lärare. Dels kan de begåvade eleverna tillföra inspiration till hela klassen och även höja prestationsstandarden i hela gruppen. Tidigare forskning lyfter fram att det bland lärare kan finnas en uppfattning om att begåvade elever redan har en sådan fördel av att vara begåvade att de inte behöver få någon extra uppmärksamhet eller hjälp. En sådan uppfattning syns inte bland den här studiens informanter som alla anger att de uppmärksammar begåvade elever på olika sätt. Uppmärksamheten handlar mycket om att uppmuntra de begåvade eleverna att våga sig på svårare uppgifter och att bekräfta att eleverna gör rätt. Informanterna är också av den åsikten att begåvade elever behöver få uppgifter som passar deras kunskapsnivå. Alla informanter anger nämligen att de differentierar undervisningen på olika sätt. Informanternas differentieringsmetoder handlar om planering av sådana arbetsområden som ger rum för eleverna att själva inverka på hur svåra produkter de gör. Differentieringen kan även innefatta användning av olika material, tekniker och instruktions-material.

IKT i huslig ekonomi : En kvantitativ enkätstudie om faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi

Det ställs allt högre krav på att kunna hantera den allt mer digitaliserade vardagen. Elevens möjligheter att få utveckla sådana kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att kunna fungera som aktiva medborgare i samhället och i vardagen betonas i både Lagen om grundläggande utbildning och i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. För att eleven ska kunna uppnå dessa mål ställs krav på att alla elever får utveckla digital kompetens inom den grundläggande utbildningen. Digital kompetens är uppräknad som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens, som i sin tur är uppbyggd av grundläggande IKT-färdigheter finns representerad i Glgu 2014 som en del av den mångsidiga kompetensen. Att eleven ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens inom alla läroämnen ställer också krav på att läraren tillämpar IKT i undervisningen. I tidigare forskning har det däremot framkommit att det finns flera faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Syftet med denna studie är att undersöka de faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi. Ett av husliga ekonomins uppdrag är att stödja elevernas förmåga att hantera vardagen och utveckla grundläggande färdigheter för att genomföra uppgifter i anslutning till hushållet. Med tanke på husliga ekonomins starka relation till samhället och läroämnets uppdrag finns ett starkt behov av att kartlägga faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Studien är en kvantitativ undersökning som i huvudsak grundar sig på statistisk hypotesprövning. I studien har totalt sju hypoteser formulerats för att undersöka samband mellan följande faktorers inverkan på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi: digital kompetens, upplevt stöd, tillgång till IKT-infrastruktur och upplevd nytta med IKT. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig inverka på lärarnas användning av IKT. I studien finns också en deskriptiv målsättning att beskriva de faktorer som ingår i hypotesprövningen. Deskriptiv statistik framtas också för en variabel som på grund av bristande teoriunderlag och avsaknad av tidigare forskning inte ingår som en faktor i hypotesprövningen. Denna variabel utgörs av lärarnas upplevda nytta med IKT för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder i anslutning till de centrala innehållen i huslig ekonomi. Datamaterialet har samlats in via webbenkäter. Målpopulationen består av alla som undervisar huslig ekonomi i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland. För att göra ett urval av målpopulationen tillämpades en kombination av slumpmässigt och icke-slumpmässiga urval. Själva enkätutskicket genomfördes i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med statistikprogrammet SPSS. De uppställda hypoteserna testas med regressionsanalys. Den deskriptiva aspekten i studien syns i den beskrivande statistiken som presenteras med hjälp av frekvenser, procentandelar, lägesmått och centralmått. Resultaten från regressionsanalysen visar på positivt samband mellan lärarnas digitala kompetens och upplevd nytta samt mellan upplevd nytta och lärarnas IKT-användning. Regressionsanalysen visar också på ett signifikant samband mellan lärarnas digitala kompetens, IKT-infrastruktur och IKT-användning. Resultaten i den senare regressionsmodellen kan tolkas som att ju högre lärarna uppskattar sin digitala kompetens och ju bättre tillgång till IKT-infrastruktur desto oftare använder lärarna olika IKT-verktyg i undervisningen i huslig ekonomi. Inga signifikanta samband hittades mellan lärarnas upplevda stöd och IKT-användning. Enligt den deskriptiva statistiken upplever lärarna en stor brist på ämnesfortbildningar inom IKT. Lärarna upplever dessutom att det finns bristande tillgång till digitala verktyg. De övergripande resultaten pekar på att ämneslärarna i huslig ekonomi inte har tillräckligt goda förutsättningar för att tillämpa IKT på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt i undervisningen. Tyngdpunkten borde sättas på att trygga tillgången till IKT-infrastruktur, ge lärarna möjligheten att utveckla den digitala kompetensen och erbjuda ett större utbud av ämnesfortbildning inom IKT. Ett förslag på fortsatt forskning kunde vara att genomföra en större jämförelse mellan hur ämneslärare i olika läroämnen tillämpar IKT i undervisningen. En dylik jämförelse kunde ge en inblick i hur de olika läroämnena skulle kunna jobba för att IKT ska få en naturlig plats i undervisningen. Resultaten kunde eventuellt också gynna en helhetsskapande undervisning. En helhetsskapande undervisning kunde vidare lyfta upp husliga ekonomins roll för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder som behövs för ett livslångt lärande.

Alandica

Samlingen med signum HB Saml. Alandica finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur som på något sätt berör landskapet Åland, politiskt, naturvetenskapligt, socialt, historiskt, litterärt osv. Stommen till Alandica-samlingen kommer från det historiska bibliotek som statsarkivarie Reinhold Hausen samlade och donerade till akademibiblioteket. I Hausens stora historiska bibliotek ingick en omfattande specialsamling om Åland som han använde som underlag för sina bibliografier över Åland publicerade i samlingsverken Åland VI, VII, IX och X. Bibliografierna omfattar tiden ända fram till 1936. Av särskilt intresse i Hausens samling är det material som handlar om ålandsfrågan, speciellt kan nämnas talrika särtryck av artiklar i tidskrifter och övertryck från tidningar, även utländska. Utom katalogiserat material finns det också endel okatalogiserat småtryck. Samlingen Alandica har kontinuerligt vuxit genom bibliotekets friexemplarsrätt. En del material har kommit som gåvor, t.ex. material från Ålands lagting. Samlingen innehåller också administrativt material som inte enskilt katalogiseras, exempelvis Ålands författningssamling och olika årsberättelser, verksamhetsberättelser och budgeter. Biblioteket strävar efter att bevaka den utländska utgivningen av alandica och kompletterar samlingen genom inköp. Återvinning av material görs i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Saml. Alandica. En kortkatalog med alandica tryckt mellan 1830 och 1979 är i det närmaste retrokatalogiserad till Alma.

Förvaltning

Samlingen med signum ESF Off.förv. är en mindre samling av intresse för ämnet Offentlig förvaltning Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Off. förv. Vid huvudbiblioteket finns en samling allmän rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VIc3, som omfattar också äldre litteratur.

Konstvetenskap - arkitektur

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar några tusen volymer om arkitektur och arkitekturhistoria, om arkitekter och deras verk samt om olika typer av byggnader såsom offentliga byggnader, bostadshus, villor, slott osv. Av särskilt intresse är att det finns mycket litteratur om kyrko- och klosterbyggnader både i Sverige och i Finland. Vid Humanistiska biblioteket finns litteratur om arkitektur i samband med ämnet Konstvetenskap. En del av den äldre litteraturen om arkitektur har förvärvats genom bokdonationer, som exempel ett antal arkitekturhistoriska samlingsverk från arkitekt Carl-Folke Collianders sterbhus på 1950-talet. Återvinning av litteratur om arkitektur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där samlingen med har signum HB IVd2. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbart i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets litteraturen om arkitektur i en numerus currens-samling.

Rättsvetenskap - folkrätt

Samlingen med signum ESF Folkrätt är en mindre samling i anslutning till ämnet Rättsvetenskap. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Folkrätt Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap - handelsrätt

Samlingen med signum ESF Handelsrätt är en mindre samling i anslutning till ämnet Handelsrätt. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Handelsrätt Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId, omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap - offentlig rätt

Samlingen med signum ESF Off. rätt. är en mindre samling i samband med ämnet Offentlig rätt. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Off. rätt. Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap - privaträtt

Samlingen med signum ESF Privaträtt är en specialsamling i anslutning till ämnet Privaträtt. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Privaträtt Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap - sjörätt

Samlingen med signum ESF Sjörätt är en mindre samling med anslutning till ämnet Handelsrätt. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Sjörätt. Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap - skatterätt

Samlingen med signum ESF Skatterätt är en mindre samling i anslutning till ämnet Handelsrätt. Vid enheten finns inte behov av äldre litteratur, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Skatterätt Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.

Rättsvetenskap

Samlingen med signum ESF Rättsv är en mindre samling i anslutning till ämnet Rättsvetenskap Vid enheten finns inte behov av äldre material, varför samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Rättsv Vid huvudbiblioteket finns en allmän samling rättsvetenskaplig litteratur med signum HB VId omfattande också äldre litteratur.