Förteckning öfver framlidne hofrådet m. m. Fredrik Granboms efterlemnade böcker, som komma att försäljas å Auktionskammaren i Helsingfors den [20 mars 1850]

Imprimatur: N. A. Gyldén.

Förteckning öfver framlidne collegii-rådet och ridd. Fr. Langels efterlemnade boksamling, hvilken å offentlig auction kommer att å Auctionskammaren i Helsingfors försäljas

Imprimatur: C. A. Sanmark.

Förteckning öfver framlidne eloquentiae et poeseos professoren m. m. Johan Gabriel Linséns efterlemnade boksamling, som kommer att i Helsingfors genom offentlig auktion försäljas den [ ]

Imprimatur: N. A. Gyldén.

Förteckning å böcker, hvilka komma att på Bok-auctionskammaren i Helsingfors offenteligen försäljas den [13 februarii] och följande bokauctionsdagar år 18[50]

Imprimatur: Herman Molander.

Förteckning öfver aflidne professoren och riddaren Alex. Blomqvist's efterlemnade boksamling, som kommer att å offentlig auktion i Helsingfors försäljas under loppet af hösten år 1851

Imprimatur: G. F. Aminoff.

Förteckning öfver böcker, som komma att å auction försäljas

Imprimatur: G. F. Aminoff.

Förteckning å framlidne förste expeditions-secreteraren C. Boijes efterlemnade böcker, som komma att å offentelig auction försäljas

Imprimatur: N. A. Gyldén.

Förteckning öfver framl. universitets-adjunkten, d:r Fabian Collans efterlemnade böcker, hvilka komma att offentligen försäljas å Auktionskammaren i Helsingfors den [ ] 1852

Imprimatur: C. A. Sanmark.

Förteckning öfver afl. magistrats-sekreteraren V. Krogeri konkursmassa tillhörige böcker, som komma att å Auktions-kammaren i Helsingfors försäljas den [ ]

Imprimatur: G. F. Aminoff.

Förteckning öfver framledne theologiae professoren A. A. Laurells efterlemnade boksamling, som kommer att på offentelig auktion försäljas i Helsingfors, om hösten 1852

Imprimatur: G. F. Aminoff.

Förteckning öfver framlidne professor emeritus, collegii-rådet Nils Abraham af Ursins efterlemnade boksamling, som kommer att å offentlig auktion i Helsingfors försäljas under loppet af våren år 1852

Imprimatur: H. Molander.

Förteckning öfver böcker i åtskilliga ämnen samt musikalier, som komma att försäljas å offentlig auktion i Helsingfors

Imprimatur: H. Molander.

Att ha en studerande i klassen : en studie i hur elever i Vasa övningsskola uppfattar klasslärarstuderandes närvaro i skolan

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i grundskolan F–6 (förskola till årskurs 6) i Vasa övningsskola uppfattar klasslärarstuderande och deras närvaro i skolan. Den fenomenografiska forskningsansatsen ligger som grund för arbetet och undersökningen är i huvudsak kvalitativ men har även kvantitativa inslag. De forskningsfrågor vi med vår undersökning önskar få svar på är följande: 1. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas uppgifter under praktikperioderna? 2. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas beredskap för läraryrket? 3. Vilka faktorer påverkar elevernas relation till klasslärarstuderandena? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt två datainsamlingsmetoder. I den första undersökningen har vi gjort intervjuer med 14 elever i F–6 i Vasa övningsskola. I tillägg till detta har även en enkät delats ut i tre klasser i övningsskolan; en sammansatt klass 5–6, en klass i årskurs 5 och en klass i årskurs 6. Det sammanlagda antalet respondenter och insamlade enkätsvar i den andra undersökningen är 50 stycken. Våra resultat visar att eleverna uppfattar att det under praktikperioderna bland annat hör till klasslärarstuderandenas uppgifter att bekanta sig med eleverna, auskultera, planera och undervisa. Gällande den andra forskningsfrågan visar resultaten att eleverna bedömer studerandenas lärarberedskap exempelvis utgående från om studerandena kan skapa ordning i klassen, hurdana ämneskunskaper de har, hur de ger instruktioner, vilka metoder de använder samt hur väl de kan anpassa sig till skolans organisation och klassens arbete. Faktorer som enligt elevernas uppfattning påverkar deras relation till klasslärarstuderandena är bland annat vilka förväntningar eleverna har på relationen, vilket bemötande de får av studerandena, praktikens ramar samt elevernas relation till den egna klassläraren. Slutsatserna av vår avhandling är att relationerna till lärarstuderandena är betydelsefulla för eleverna även om de begränsas både tidsmässigt och organisatoriskt av praktikperiodernas ramar. På basis av vår undersökning konstaterar vi också att eleverna vid Vasa övningsskola skulle ha fördel av att studerandena i högre grad än nu fokuserar på att utveckla relationer till eleverna och vågar använda personligheten som ett verktyg under praktikperioderna.

Maa-ainesalueiden tila ja kunnostustarve : SOKKA-hanke

Jälkihoitamattomien maa-ainestenottoalueiden tiedetään voivan aiheuttaa muun muassa pohjaveden laadun muutoksia, merkittävää maisemallista haittaa sekä jyrkkärinteisinä myös turvallisuusriskin. Viimeistään ottamistoiminnan päätyttyä alueet tulisi siistiä, rinteet muotoilla maisemaan sopiviksi ja kasvillisuus palauttaa ottamisalueelle. Tämän kartoituksen tavoitteena oli selvittää Kainuussa sijaitsevien maa-ainestenottoalueiden jälkihoitotilanne ja arvioida niiden kunnostustarve. Työ oli osa Suomen ympäristökeskuksen koordinoimaa valtakunnallista Soranottoalueiden tila ja ympäristöriskit (SOKKA) -hanketta. Kartoituksessa olivat mukana Kajaanin, Paltamon, Ristijärven ja Sotkamon kuntien alueelta kaikki tiedossa olevat maa-ainesalueet. Hyrynsalmen, Kuhmon, Puolangan, Suomussalmen ja Vaalan kuntien alueelta mukana olivat I-luokan pohjavesialueilla, maisemallisesti merkittävillä alueilla sekä suojelualueilla sijaitsevat kohteet. Alueet rajattiin paikkatieto-ohjelmalla, ja kaikille kohteille tehtiin maastokäynti, jonka yhteydessä arvioitiin niiden jälkihoidon tila. Tehtyjen havaintojen, ottamisalueen koon ja ympäristön erityispiirteiden perusteella kohteille määritettiin kunnostustarve. Kartoituksessa oli mukana 858 maa-ainesaluetta, joiden yhteispinta-ala oli 1 229 ha. Alueista 73 % oli jälkihoitamattomia tai toiminnassa olevia. 27 % ottoalueista oli jälkihoidettu, osittain jälkihoidettu tai muotoiltu. Kunnostustarveluokkaan ”vähäinen / ei kunnostustarvetta” arvioitiin kuuluvan 73 % kohteista. 156 kohteella (18 %) oli vähäistä suurempi kunnostustarve, ja näistä 27 luokiteltiin suuren kunnostustarpeen kohteiksi. Suuren ja kohtalaisen kunnostustarpeen kohteista 122 sijaitsi pohjavesialueilla. Näiden kohteiden osalta tulisi tarkastella tapauskohtaisesti mahdollisten toimenpiteiden tarvetta pohjaveden suojelun lisäämiseksi, roskaisuuden vähentämiseksi sekä maisemankuvan ja turvallisuuden parantamiseksi.