Alandica

Samlingen med signum HB Saml. Alandica finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur som på något sätt berör landskapet Åland, politiskt, naturvetenskapligt, socialt, historiskt, litterärt osv. Stommen till Alandica-samlingen kommer från det historiska bibliotek som statsarkivarie Reinhold Hausen samlade och donerade till akademibiblioteket. I Hausens stora historiska bibliotek ingick en omfattande specialsamling om Åland som han använde som underlag för sina bibliografier över Åland publicerade i samlingsverken Åland VI, VII, IX och X. Bibliografierna omfattar tiden ända fram till 1936. Av särskilt intresse i Hausens samling är det material som handlar om ålandsfrågan, speciellt kan nämnas talrika särtryck av artiklar i tidskrifter och övertryck från tidningar, även utländska. Utom katalogiserat material finns det också endel okatalogiserat småtryck. Samlingen Alandica har kontinuerligt vuxit genom bibliotekets friexemplarsrätt. En del material har kommit som gåvor, t.ex. material från Ålands lagting. Samlingen innehåller också administrativt material som inte enskilt katalogiseras, exempelvis Ålands författningssamling och olika årsberättelser, verksamhetsberättelser och budgeter. Biblioteket strävar efter att bevaka den utländska utgivningen av alandica och kompletterar samlingen genom inköp. Återvinning av material görs i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Saml. Alandica. En kortkatalog med alandica tryckt mellan 1830 och 1979 är i det närmaste retrokatalogiserad till Alma.

Förvaltning med kommunalkunskap

Samlingen med signum HB VIc3 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om förvaltning och kommunalkunskap till och med år 1999. En del trycksaker med signum HB VIc3/småtr., utgivna av olika samhällsorganisationer bildar en egen samling. I samband med ämnet Offentlig förvaltning vid Ekonomiska statsvetenskapliga fakulteten finns dessutom litteratur om förvaltning och kommunalkunskap. På 1930- respektive på 1950-talet fick biblioteket några donationer med litteratur om förvaltning av kommerserådinnan Märta Björkenheim respektive av senator Leo Ehrnrooth. Litteraturen om förvaltning och kommunalkunskap tryckt efter år 1980 söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIc3 medan litteratur tryckt före det året söks manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma kommer att göra också litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 sökbar i Alma. Merparten av litteraturen om förvaltning och kommunalkunskap ingår från och med år 2000 i en numerus currens-samling, förutom det material som fogas till den särskilda samlingen med signum HB VIc3/småtr., till vilken inhemska trycksaker fortlöpande fogas.

Konstvetenskap - arkitektur

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar några tusen volymer om arkitektur och arkitekturhistoria, om arkitekter och deras verk samt om olika typer av byggnader såsom offentliga byggnader, bostadshus, villor, slott osv. Av särskilt intresse är att det finns mycket litteratur om kyrko- och klosterbyggnader både i Sverige och i Finland. Vid Humanistiska biblioteket finns litteratur om arkitektur i samband med ämnet Konstvetenskap. En del av den äldre litteraturen om arkitektur har förvärvats genom bokdonationer, som exempel ett antal arkitekturhistoriska samlingsverk från arkitekt Carl-Folke Collianders sterbhus på 1950-talet. Återvinning av litteratur om arkitektur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där samlingen med har signum HB IVd2. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbart i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets litteraturen om arkitektur i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - bildhuggarkonst

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ungefär femhundra volymer om bildhuggarkonst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt från år 1919. Återvinning av litteratur om bildhuggarkonst tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om bildhuggarkonst har signum IVd3. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 vid huvudbiblioteket med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - grafisk konst

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ungefär 600 volymer om grafisk konst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1919. Återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om grafisk konst har signum IVd5. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - konsthistoria

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av dem handlar några tusen volymer om konsthistoria. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en stor samling konsthistorisk litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1918. Bland donationer från Sverige kan nämnas bankdirektör L.A. Odencranz konsthistoriska samling och från Finland kan nämnas några samlingar ur sterbhus så som efter målarinnan Sigrid Granfelt, häradshövding J.V.Brummer och systrarna Annie och Berta Edelfelt. Återvinning av konsthistorisk litteratur tryckt före 1980 kan göras genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog med signum IVd1. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår den konsthistoriska litteraturen i en numerus currens-samling.

Konstvetenskap - målarkonst

En större samling konstvetenskaplig litteraturmed finns vid huvudbiblioteket och av den handlar ett par tusen volymer om målarkonst. Vid Humanistiska biblioteket finns konstvetenskaplig litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap. Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1919. Återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, där litteraturen om målarkonst har signum IVd4. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets konstvetenskapliga litteratur i en numerus currens-samling.

Kvinnohistoria

Samlingen kvinnovetenskaplig litteratur finns vid enheten för Kvinnovetenskap och har signum ESF ifkv eller bara ifkv. Föreståndaren för Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek, Göta Tegengren gjorde år 1974 en studieresa till Göteborgs universitetsbibliotek där ett omfattande kvinnohistoriskt arkiv finns. Det följande året firades som internationellt kvinnoår och i anledning härav ordnades en utställning vid Åbo Akademis bibliotek med temat Kvinnoarkiv i ÅAB med material från Handskriftsavdelningen. Några kvinnor som intresserade sig för kvinnoforskning började sammankomma under benämningen Jämlikhetsgruppen, senare Arbetsgruppen för kvinnohistoriskt arkiv. Under tio års tid arbetade gruppen på frivillig basis. De kvinnohistoriska samlingarna växte i omfattning genom donationer och inköp. Till en början fanns det inte egna utrymmen för samlingarna förrän år 1978 då arbetsgruppen fick disponera ett rum i Reuterska huset. En tid var samlingarna deponerade vid Sociologiska institutionen. Vid nyåret 1986 grundades Institutet för kvinnoforskning, senare benämnt enheten för Kvinnoforskning och samlingarna överfördes till institutet.

Psykologi

Samlingen med signum HF Psyk finns dels vid Humanistiska biblioteket och dels i samband med ämnet Psykologi och innehåller psykologisk litteratur av betydelse för undervisning och forskning. Forskningen inom ämnet Psykologi var länge inriktad på aggressionsforskning och det finns därför mycket litteratur om aggressioner. Vid huvudbiblioteket finns också en samling psykologisk litteratur. Den psykologiska litteraturen vid Humanistiska biblioteket och vid ämnet Psykologi söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Psyk.

Religionsvetenskap

Samlingen med signum HF Rel.vet. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Religionsvetenskap. Samlingen är närmast att beteckna som ett mindre handbibliotek innehållande de viktigaste läromedlen i ämnet, med tyngdpunkt lagd på världens olika religioner speciellt islam och hinduism, samt på religionspsykologi, religionsantropologi och religionssociologi. Det har inte funnits behov att skaffa dessmera litteratur till ämnet Religionsvetenskap eftersom Nordens största bibliotek i ämnet finns vid Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning, se http://web.abo.fi/instut/di/# Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Rel.vet.

Skönlitteratur – en specialsamling finlandssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller finlandssvensk skönlitteratur, även barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Biblioteket fick friexemplarsrätt år 1919 och har därefter erhållit ett exemplar av det mesta som utkommit på svenska i Finland. Biblioteket inköper sådant som saknas, t.ex. böcker utgivna i annat land, för att göra samlingen möjligast komplett. Dessutom görs inköp för att beståndet skall innehålla både arkivexemplar och utlåningsexemplar. Bevakningen av den finlandssvenska litteraturen hör till bibliotekets specialuppgifter. Genom målmedvetet inköpande och tack vare talrika donationer äger biblioteket en omfattande samling finlandssvensk skönlitteratur från tiden före 1919 och ofta är det fråga om första upplagor. Bland donatorerna kan nämnas Arvid Sourander, Hildur Malmberg, Hilma Nyberg, Ossian Donner, Gunnar Karlsson och Arthur Rindell. Den finlandssvenska skönlitteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Skönlitterära småskrifter tryckta före 1900 med signum HB IVb1/kapsel har digitaliserats. Adressen är http://bibbild.abo.fi/diktlista.htm

Skönlitteratur – en specialsamling rikssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller rikssvensk skönlitteratur förutom barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Barnlitteraturen ingår Barnbokssamlingen. Grunden för specialsamlingen rikssvensk skönlitteratur lades vid akademins invigning år 1919. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet gjorde ett upprop i hela Sverige att det nygrundade svenskspråkiga universitetet i grannlandet behövde litteratur. Strömmen bokdonationer fortsatte sedan genom åren att komma från Sverige, men betydande bokdonationer kom också från hemlandet. Det kom bokdonationer från enskilda personer, från sterbhus, från institutioner och från föreningar. Bland föreningar i Sverige kan förutom ovannämnda riksförening nämnas Föreningen Svensk-Finlands Vänner i Stockholm, Riksföreningen Sverigekontakt och Föreningen Konung Oscar II:s vandringsbibliotek. Bland stora donationer från institutioner kan nämnas de 400 volymer som Göteborgs stadsbibliotek donerade i mitten av 40-talet och de 800 volymer som Kungliga biblioteket i Stockholm donerade i slutet av 50-talet. Bland donationer från hemlandet kan speciellt nämnas vicehäradshövding Arvid Souranders samling böcker skrivna av Strindberg samt hans samling böcker skrivna av Almqvist. En annan speciellt värdefull specialsamling som biblioteket erhållit består av äldre svensk dramatisk litteratur. Samlingen är kronologiskt ordnad men okatalogiserad. Beståndet finns förprickat i ett exemplar av G.E. Klemmings Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875. Med anledning av att Åbo Akademi fyllde 50 år förband sig över femtio rikssvenska förlag i januari 1968 att till biblioteket ställa till förfogande ett exemplar av varje bok som förlagen utgav. Denna s.k. förlagsgåva har med åren minskat i omfång och betydelse, dels har förlagsvärlden ändrats så att flertalet förlag har upphört att existera och dels har bibliotekets resurser blivit bättre och biblioteket kompletterar samlingen genom inköp. Den rikssvenska skönlitteraturen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår.

En färd i språket. Festskrift till Marketta Sundman på 60-årsdagen den 12 mars 2009

Marketta Sundman är en uppskattad forskare och en ansedd akademisk lärare. Till hennes forskningsintressen hör framför allt nusvenskansgrammatiska struktur, tvåspråkighet och inlärning av svenska som främmande språk. Det grammatiska studiet av svenskan representeras i hennes vetenskapliga produktion först och främst av den gedigna doktorsavhandlingen Subjektsval och diates i svenskan (1987). Problem kring tvåspråkighet har hon behandlat ingående t.ex. i monografierna Tvåspråkigheten i skolan: en undersökning av språkfärdigheten hos en- och tvåspråkiga grundskoleelever i Finland (1994) och Barnet, skolan och tvåspråkigheten (1998). Under de senaste åren har hon intresserat sig för inlärning av svenska som främmande språk och för närvarande leder hon ett av Svenska litteratursällskapet i Finland finansierat forskningsprojekt med titeln På väg mot kommunikativ kompetens: Tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare Marketta Sundmans vetenskapliga verksamhet har uppmärksammats även i Sverige; år 2008 tilldelades hon av Svenska Akademien ett pris som årligen tillerkänns en person som ”genom sin verksamhet har gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket.” Artiklarna i denna festskrift är skrivna av personer som har anknytning till olika tidsperioder under Markettas akademiska bana – hennes ”färd i språket”. En del av dem kan karakteriseras som akademiska mentorer, en del som kolleger – tidigare eller nuvarande – och en del som adepter till henne. Detta har också varit vårt mål; vi ville bjuda in både namnkunniga nordister och unga forskare från jubilarens närmaste bekantskapskrets. Vi riktar ett stort tack till artikelförfattarna som trots den kärva tidtabellen ville ställa upp! Festskriften publiceras endast i elektroniskt format. Vid Åbo universitet är den därmed den första av sitt slag. Vår förhoppning är att artiklarna tack vare det nya mediet kommer att få stor spridning och vara lättillgängliga för alla intresserade.

Divertimento for str.

Digitoitu 9. 10. 2007.

Kammermusik nr. 1

Soitinnus: jousiorkesteri.