Sellokonsertto h-molli : Konsert för violoncell h-moll

Soitinnus: sello, jousiorkesteri.

Duo för violin och violoncell D-dur, Hob VI: D1

Soitinnus: viulu, sello.

Slutrapport för projektet ”Alexander Armfelts biografi”

Slutrapport

På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare

Slutrapport

Undersökning, om Nyland och Tavastehus län, i anseende til dess, läge, vidd, climat, våhr-floder, sjöar och vatuleder, naturs förmåner och brister, näringar, folkrikhet, politie och cameral författningar. Andra delen : ... under ... Pehr Adrian Gadds inseende, utgifven och försvarad för lagerkrantsen af Samuel Gabriel Mellenius norr finne. I Åbo Acad. öfre lärosal före m. den [ ] Junii 1789.

Dedicated to: Helena Marg. Lybecker, née Hising.

Undersökning, om Nyland och Tavastehus län, i anseende til dess, läge, vidd, climat, våhr-floder, sjöar och vatuleder, naturs förmåner och brister, näringar, folkrikhet, politie och cameral författningar. Tredje delen : ... under ... Adrian Gadds inseende, utgifven och försvarad för lagerkrantsen af Carl Bergman, nylenninge, kongl. stip. I Åbo Acad. öfre lärosal förr mid. den 22 Junii 1789.

Dedicated to: Carl Ulner, Adam Ulner, Carolus Bergman.

Historisk och oeconomisk beskrifning öfwer sjö-staden Ekenaes : ... under ... Pehr Kalms inseende, ... utgifwen och til allmän granskning öfverlämnad i Åbo Academiens öfra läro-sal för middagen den 4. Augusti 1760. Af Carl Bergman. Nylänninge.

Dedicated to: Anders Anton von Stiernman, Olof von Dalin, Borgmästare och Råd i sjö-staden Ekenaes.

Försök til en historisk, geometrisk och physico-oeconomisk beskrifning öfwer Pedersöre sokn i Österbotn : Första delen : Öfwer sjö-staden Jacobsstad : ... under ... Pehr Kalms inseende ... förswarad af Hans Henric Aspegren, österbotninge. Den 1 Julii 1763, för midd. i Åbo Acad. öfre lärosal.

Dedicated to: Pontus de la Gardie, Ephraim Otto Runeberg, Johan Billmark, Carl Joh. Bäckman, Lars Blom, Nathanael Häggström, Matths Nyman, Anders Biring, Anders Winstefn, Petter Teliin, Carl Malm.

Undersökning, om Nyland och Tavastehus län, i anseende til dess, läge, vidd, climat, våhr-floder, sjöar och vatuleder, naturs förmåner och brister, näringar, folkrikhet, politie och cameral författningar. Första delen : ... under ... Pehr Adrian Gadds inseende, utgifven och försvarad för lagerkrantsen af Hans Henric John tavastlänninge. I Åbo Acad. öfre lärosal före m. den 23 Maji 1789.

Bound with: Undersökning, om Nyland och Tavastehus län ... Andra delen / Samuel Gabriel Mellenius, and Undersökning, om Nyland och Tavastehus län ... Tredje delen / Carl Bergman. [Åbo] : tryckt i Frenckellska boktryckeriet, 1789.

Läse- och lärobok för ungdom. Första delen, Läseboken

Adolf Ivar Arwidsson (1791-1858) oli kansallinen herättäjä, runoilija, lehtimies ja historioitsija. Vuodesta 1821 alkaen hän oli julkaissut Åbo Morgonblad –lehteä, jossa hänen kirjoituksensa Suomen asemasta ja tulevaisuudesta sekä arvostelunsa yhteiskunnallisista epäkohdista herättivät ärtymystä, ja lehti lakkautettiin keisari Aleksanteri I:n käskystä. Arwidsson joutui Suomessa epäsuosioon ja asettui asumaan Tukholmaan, jossa hänestä myöhemmin tuli Kuninkaallisen kirjaston johtaja. Emigranttinakin hän jatkoi kärkevää kirjoittelua Suomen oloista. Ruotsissa Arwidsson julkaisi myös runoja sekä useita ansiokkaina pidettyjä historiateoksia. Läse- och lärobokiin Arwidsson oli koonnut kansansatuja ja islantilaisia muinaistaruja, mutta se sisälsi myös historian, maantieteen, luonnontieteiden, yleisen kieliopin sekä logiikan alkeet.

Läse- och lärobok för ungdom. Andra delen, Läroboken

Adolf Ivar Arwidsson (1791-1858) oli kansallinen herättäjä, runoilija, lehtimies ja historioitsija. Vuodesta 1821 alkaen hän oli julkaissut Åbo Morgonblad –lehteä, jossa hänen kirjoituksensa Suomen asemasta ja tulevaisuudesta sekä arvostelunsa yhteiskunnallisista epäkohdista herättivät ärtymystä, ja lehti lakkautettiin keisari Aleksanteri I:n käskystä. Arwidsson joutui Suomessa epäsuosioon ja asettui asumaan Tukholmaan, jossa hänestä myöhemmin tuli Kuninkaallisen kirjaston johtaja. Emigranttinakin hän jatkoi kärkevää kirjoittelua Suomen oloista. Ruotsissa Arwidsson julkaisi myös runoja sekä useita ansiokkaina pidettyjä historiateoksia. Läse- och lärobokiin Arwidsson oli koonnut kansansatuja ja islantilaisia muinaistaruja, mutta se sisälsi myös historian, maantieteen, luonnontieteiden, yleisen kieliopin sekä logiikan alkeet.

Är att en citatmarkör?

Artikel i konferensrapport.

Formaterade nyheter : studier i hur tv-nyheter formatmässigt editeras, gestaltas och tas emot

Under de trettio senaste åren har tv-nyhetsjournalistiken som genre, d.v.s. som en egen särpräglad läsart och form av journalistik, på olika sätt förändrats. Hur denna formatförändring ser ut och om tv-nyheter i takt med samhällets och massmediernas allmänna kommersialisering har blivit mer tabloida är två centrala frågeställningar i avhandlingen. Nyhetsprogrammet TV-nytt i public service-företaget Yle:s svenskspråkiga kanal FST5, har långt en monopolställning. På svenska har TV-nytt inga konkurrenter i tv-etern i Finland och som ett sorts flaggskepp för hela FST5, har nyhetsredaktionen länge haft en stark ställning och uppbackning på svenska Yle. Så om t.o.m. TV-nytts nyhetsformat har förändrats och t.ex. blivit mer tabloida, torde åtminstone public service-nyheter i tv överlag ha förändrats minst lika mycket. Detta granskas empiriskt i avhandlingen. Utan att i frågeställningarna även ta med hur mottagarna, det vill säga hur tv-tittarna reagerar på tv-nyheter, är det svårt att mer ingående och trovärdigt förklara tv-nyheters roll i samhället. Därför är det viktigt att även fråga hur tittarnas intresse och uppmärksamhet påverkas av olika sorts tv-nyheter och hur deras ihågkomst samt nyhetsförståelse påverkas av olika slags tv-nyhetsformat såsom ett mer tabloidiserat dylikt? Avhandling har följaktligen fyra syften: att undersöka vad tv-nyhetsformatet för public service-tv består av, hur detta format ur olika synvinklar har förändrats, om det har tabloidiserats och hur tittarna reagerar på olika tv-nyhetsformat. Avhandlingen består av tre innehållsanalyser och ett laboratorietest. Resultaten visar i korthet att tv-nyhetsformatet både på inslags- och sändningsnivå kan sägas ha två olika formatdimensioner; det audiovisuellt editerade och det journalistiskt innehållsgestaltande formatet. Det senare formatet har för TV-nytts del sedan 1980-talet förändrats mycket mindre än det förra och i synnerhet det audiovisuellt editerade formatet har tydligt utvecklats i en tabloid riktning. Resultaten från de laborativa publiktesterna visar igen att tittarnas uppmärksamhet och intresse i första hand har med audiovisuell editering och allmän visualitet att göra. Mer tabloida nyhetsinslag får därför generellt mer uppmärksamhet än övriga inslag. I synnerhet bildtempo, bildsättning och inslagslängd är här utslagsgivande. Det att tabloidisering ger förbättrad uppmärksamhet betyder ändå inte att tittarna mycket bättre kommer ihåg eller bättre förstår tabloida nyhetsinslag än icke-tabloida. Testerna visar samtidigt att även längre, icke-tabloida nyhetsinslag väl kan fånga tittarens uppmärksamhet och fasta i minnet om inslaget är i en sorts ideologisk resonans med tittaren.

Morfologisk processering i svenska : språkbakgrundens effekter på ordigenkänningen

Marja Portinin väitöskirja Morphological processing in Swedish : effects of language backround on word recognition (Åbo Akademi 2008).