Att undervisa med hjälp av en berättelse : en klasslärares upplevelser av storyline som pedagogisk metod

Syftet med den här pro gradu avhandlingen är att bidra med kunskap om hur storyline som undervisningsmetod kan användas i nybörjarundervisning. Klassläraren i undersökningen använder storyline som en av sina undervisningsmetoder i åk 1–3. Utgående från det övergripande syftet har följande huvudsakliga forskningsfråga utformats: ‐ Hur används storylinemetoden i nybörjarundervisning? Forskningen är kvalitativ och fenomenologi är forskningsansatsen som ligger till grund för avhandlingen. Till forskningsmetod valdes fallstudie. För att få en helhetsbild av storylineanvändningen har en intervju och en granskning av två av respondentens storylinesekvensplaner använts som datainsamlingsmetoder. Genom intervjun strävades efter att ta reda på bakgrund och motiv till lärarens storylineanvändning, planering av sekvenserna, karakteristiska drag för storylineanvändningen, ämnen integrerade i sekvenserna och sekvensernas innehåll. Respondenten använder storyline eftersom hon anser att elevernas motivation ökar då allt som görs kan kopplas till en berättelse. Elevernas fantasi och kreativitet utvecklas också genom att de är med och skapar berättelsens innehåll. Elevernas egen aktivitet motiverar också respondentens storylineanvändning. En storylinesekvens är vanligtvis fem till sex veckor lång, den tiden är optimal eftersom klassen behöver tid för fördjupa sig i sekvensen ordentligt. Under en storylinesekvens arbetar klassen i medeltal fem lektioner per vecka. För att förtydliga storylinesekvensens miljö görs en fris (en bakgrundsbild) längs hela bakre väggen i klassen. Frisen fylls på längs med storylinearbetet. En storyline består av många olika delar. Syftet med inledningen är att väcka elevernas intresse och uppehålla motivationen. Varje storylinesekvens har också karaktärer som eleverna tillverkar. Karaktärerna är viktiga eftersom de bildar en röd tråd genom berättelsen. I en storylinesekvens händer det mycket. Oftast är det så att eleverna skickas ut med sin karaktär på något uppdrag. Storylinesekvenser avslutas alltid på ett speciellt sätt. En ordentlig avslutning är viktig för att eleverna ska känna att sekvensen är slut och kan lämna berättelsen och karaktärerna bakom sig.

Förteckning öfver en manuskriptsamling: bestående förnämligast af gamla handlingar och dokumenter (såväl i afskrifter som i originaler), hvilka innehålla vigtiga bidrag till upplysning i storfurstendömet Finlands, hertigdömet Finlands, och provinsen Ingermanlands äldre historia till större delen utgörande hitintills okända och obegagnade historiska källor, och urkunder, till dessa länders häfdeforskning, beledsagade med summariskt innehåll öfver hvarje numrerad urkund, jemte vidfogade korta biografiska underrättelser om författarne

Kuvailu kannesta.

En patriot utan fosterland: anteckningar från det Finland som varit

Lisäpainokset: 2. uppl. 1898 (260 s.).

General passcharta öfwer Österjöön och Skager-Rack, uthwysandes alla courserne på det aldranogaste och accurateste, som det uhti platt och effter een medierat compassens afwykningh görligit warit

Julkaisussa: General hydrographisk chart-book öfwer Östersjön och Katte-Gatt till sin raetta figur och stoorleek

“Till gruvhålet som suger och skrämmer” : en studie i Nils Bolanders predikan under åren 1940–1950

The aim of this thesis is to examine the preaching of Nils Bolander during the years 1940–1950. Nils Bolander (1902–1959) was a Swedish minister, later bishop, in the Church of Sweden. Bolander experienced his breakthrough as a preacher and a poet during the years 1940–1950, when he was a pastor of the Engelbrekt congregation in Stockholm. One characteristic of Bolander’s poetry as well as of his sermons is a rich and poetical language. At the same time he also had a clear agenda with his sermons with regard to their contents. The primary research question of this thesis is: What was Bolander’s purpose with his sermons? In this context, two secondary research questions were asked: 1) In what way does the poetical language support and assist the purpose of the sermons? 2) How is Bolander, as an individual and a preacher, engaged in the language and the contents of the sermons? The research material of this study consists of 152 hand-­written sermon manuscripts from church services held by Nils Bolander in Stockholm during the period in question. The method of the study is qualitative research with an abductive approach. Content analysis has formed the primary tool. With regard to the main research question, the purpose of Bolander’s sermons, my study indicated that the purpose was to rouse the listeners from their routine-­like faith and push them towards commitment and active service for God. In Bolander’s theology I found strong influences from Pietism but also some traits usually associated with the theological profile of the Oxford Group. Despite these influences, Nils Bolander’s theology is mainly founded on the Lutheran interpretation of faith. With regard to the secondary research questions concerning the poetical language as well as the role of the preacher my study concludes that the language, the individual and the contents were all connected in Bolander’s preaching and formed a whole that spoke to the audience in various ways.

Sednare delen om Gamle Carleby: med wederbörandes minne utgifwen af praesis Jacob Chydenius, Jac. son. och som et academiskt prof, allmän granskning understäld, i Åbo Academies öfre sal, den 7. Dec. efter middagen, 1754 af respondens Samuel Fabrell, norr finne

Alkuperäinen väitöskirja: Åbo, 1754

Calonius-Naumannska samlingen i Helsingfors universitetsbibliotek: redogörelse för samlingen även som katalog över en del av densamma

XXXII, 552 s. ; 23 cm.

Karta öfver kanalen vid Södertelge som förenar Mälaren med Östersjön

Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan

Del af Ryssland som uptager trakten emellan och omkring Petersburg och Moskau

Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan