Valokeilassa ja lavan takana : populaarimusiikin näkyvä ja näkymätön tekijyys

[Abstract: In the spotlight and behind the scenes : popular music and its visible and invisible authorship]

Mobile music marketing: willingness towards mobile music recommendations and viral marketing

Matkapuhelimet ovat uusia markkinointikanavia, joiden avulla ihmiset voidaan tavoittaa melkein missä ja milloin vain. Mobiilimarkkinoinnin avulla on mahdollista lähettää henkilökohtaisia mainosviestejä tai tarjota kullekin parhaiten sopivia palveluja. Viraalimarkkinointia voidaan käyttää apuna viestien levittämisessä, aivan kuten internetmainonnassa. Tässä tutkimuksessa on keskitytty matkapuhelimiin lähetettäviin musiikkisuosituksiin sekä siihen miten ihmiset suhtautuvat niihin ja olisivatko he valmiita lähettämään viestejä edelleen kavereilleen. Mobiilimusiikkikysely tehtiin, jotta saataisiin selville asiakkaiden halukkuutta vastaanottaa musiikkisuosituksia matkapuhelimiin, sekä heidän halukkuuttaan viraalimarkkinointia kohtaan. Kyselyyn vastasi kaiken kaikkiaan lähes1300 opiskelijaa. Kyselyn tulokset osoittavat, että lisätutkimusta tulisi tehdä alle 18-vuotiaiden matkapuhelimenkäyttäjien joukossa. Tutkimuksen perusteella löydettiin tekijöitä, jotka vaikuttavat opiskelijoiden halukkuuteen vastaanottaa musiikkisuosituksia matkapuhelimiinsa sekä heidän halukkuuttaan viraalimarkkinointiin.

Music digitalization and its effects on the Finnish music industry stakeholders

For the past two decades the music digitalization has been considered the most significant phenomenon in the music industry as the physical sales have been decreasing rapidly. The advancement of the digital technology and the internet have facilitated the digitalization in the music industry and affected all stages of the music value chain, namely music creation, distribution and consumption. The newly created consumer culture has led to the establishment of novel business models such as music subscriptions and à-la-carte downloads websites and live streaming. The dynamic digital environment has presented the music industry stakeholders with the challenge to adapt to the requirements of the constantly changing modern consumers’ needs and demands. The purpose of this study was to identify how music digitalization can influence change in the Finnish music industry value chain; i.e. how digitalization affects the music industry stakeholders, their functions and inter-relatedness and how the stakeholders are able to react to the changes in the industry. The study was conducted as a qualitative research based entirely on primary data in the form of semi-structured interviews with experts from different units of the Finnish music industry value chain. Since the study offers assessment of diverse viewpoints on the value chain, it further provides an integrated picture of the Finnish music industry current situation and its competitive environment. The results suggest that the music industry is currently in a turbulent stage of experimentation with new business models and digital innovations. However, at this point it is impossible to determine which business model will be approved by the consumers in the longer run. Nevertheless, the study confirmed the claim that consumption of music in its digital form is to become dominant over the traditional physical copies sales in the nearest future. As a result the music industry is becoming more user-oriented; that is the focus is shifting from music production towards artist branding and management and visibility to the audience. Furthermore, the music industry is undergoing the process of integration with other industries such as media, social networks, internet services providers and mobile phone manufacturers in order to better fulfill the consumers’ needs. The previously underrated live music and merchandising are also increasing their significance for the revenues in the stagnant music markets. Therefore, the music industry is developing at present towards becoming an integrated entertainment industry deeply penetrating every point of modern people’s leisure activities.

Breaking down the boundaries to storing, sharing and publishing research data

Presentation at Open Repositories 2014, Helsinki, Finland, June 9-13, 2014

Becoming-singer : cartographies of singing, music-making and opera

Milla Tiaisen väitöskirja Becoming-singer : cartographies of singing, music-making and opera tarkastettiin Turun yliopistossa 28.4. Vastaväittäjänä toimi Professori Amy Herzog (CUNY) ja kustoksena professori John Richardson.

Searching for music archives and composition manuscripts from the Viola database

Music archives and composition manuscripts from the Viola database.

The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.