Review of The young language learner: Research-based insights into teaching and learning

Introduction For a long time, language learning research focusing on young learners was a neglected field of research. Most empirical studies within the broad area of second/foreign language acquisition were instead carried out among adults in tertiary education and it was not until in the 1990s that the scope of research broadened to include also young learners, then loosely defined as children in primary and/or secondary education (see, for example, Hasselgreen & Drew, 2012; McKay, 2006; Nikolov, 2009a). In fact, some agreement upon how to define ‘young learners’ was not properly discussed until in 2013, when Gail Ellis (2013) provided some useful clarifications as regards how to label learners within the broad age-span that encompasses both primary and secondary school. In short, based on a literature overview, she concludes that the term young learners is most often used for children between the ages of five and eleven/twelve, which in most countries would be equivalent to learners in primary school.   Thus, since young learners did not catch much scholarly attention until fairly recently, research volumes on the topic have been scarce. However, with a rapidly growing interest in examining how small children learn foreign languages, there has been a sudden increase in terms of the number of books available targeting young language learners. A first, major contribution was Nikolov’s (2009b) Early learning of modern foreign languages, in which 16 studies of young language learners from different countries are accounted for. Another important contribution is the edited book that will be reviewed here, which specifically targets studies about various aspects of second/foreign language learning among young (mainly Norwegian) learners. Bearing in mind that Norway and Sweden are very similar countries in terms of schooling, language background, and demographics – only to give three examples of similarities between these two nations – it is particularly relevant for Swedish scholars within the fields of education and second language acquisition to become familiar with research findings from the neighboring country.   In this review, the editors and the outline of the book are first described, then brief summaries of each chapter are provided, before the text closes with an evaluation of the volume. 

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.