Of Mountains and Men : Vision and Memory in Wordsworth and Petrarch

Artikeln visar hur både Petrarca och Wordsworth använder sig av kyrkofadern Augustinus' teorier och personliga exempel tagna från hans Bekännelser

Att kvalificera ett samtalsuppdrag : Om ett utvecklingsarbete i speciallärarprogrammet

I denna rapport redovisas ett utvecklingsarbete som genomfördes vid speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet läsåret 2010/2011. Enligt examensordningen är en av speciallärarens arbetsuppgifter att vara en kvalificerad samtalspartner. Vad som menas med kvalificerad samtalspartner är upp till varje lärosäte/ varje speciallärare att själv fylla med innehåll. Syftet med rapporten är att beskriva ett utvecklingsarbete och de erfarenheter som gjordes och därmed sätta ord på delar av speciallärarens yrkeskunnande som kvalificerade samtalspartners. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att pröva dialogseminarieformen för att fördjupa speciallärarnas yrkeskunnande i deras uppdrag som kvalificerade samtalspartners. Eller uttryckt med andra ord kvalificera ett samtalsuppdrag. I arbetet med dialogseminarier lyfts andra värden än de i utbildningssammanhang så vanliga; effektivitet, snabbhet, mätbarhet till förmån för långsamhet, eftertänksamhet och kanske ett gott omdöme. Efter en termins arbete med dialogseminarier kan vi nu dra slutsatsen att deltagande i dialogseminerier tycks ha bidragit till att: öka studenternas reflektionsförmåga öka deras förmåga att lyssna både inåt och utåt knyta förbindelser mellan det personliga och det professionella utveckla deras yrkesspråk och kanske deras omdömesförmåga.

Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma : en litteraturstudie

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård : - Distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv

Abstact Introduktion: Beslut om 0-HLR kan tas av ansvarig läkare gällande patienter som inte bedöms ha förutsättningar att återfå spontan cirkulation och andningsfunktion vid ett hjärtstopp. Dessa beslut har visat sig utgöra grund för oenighet och osäkerhet hos vårdpersonal, anhöriga och patienter på sjukhus. Dock saknas forskning gällande distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård.. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård samt att identifiera förbättringsåtgärder. Metod: Kvalitativ intervjudesign med beskrivande karaktär utgjorde metoden där elva informanter från ett län i Mellansverige ingick. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att det saknas tydliga rutiner för hur 0-HLR ska diskuteras och beslutas om i hemsjukvård. Personliga egenskaper hos vårdpersonal, patient och anhöriga styrde huruvida 0-HLR diskuterades eller ej. Man arbetade med 0-HLR i hemsjukvård fast på ett outtalat sätt och patienter visste inte alltid vad begreppet innebar. Behov att utveckla information och rutiner angående 0-HLR förelåg eftersom det rådde osäkerhet när akuta situationer uppstod.  Konklusion: Det framkom att 0-HLR är ett ämne som behöver lyftas för att undvika osäkerhet och otrygghet hos patienter, anhöriga och vårdpersonal gällande multisjuka patienter. Information, kunskapsuppdatering och rutiner behöver ses över och utformas för att bättre kunna följa med i utvecklingen av den personcentrerade vården.

Samverkan Trafikförsörjningsprogram

Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.   För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.   Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.

Livskvalitet efter en hjärtinfarkt.

Introduktion: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen och tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation. Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt och innefattar individens subjektiva upplevelse av livssituationen. Syfte: Att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Beck’s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och en kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Beck’s granskningsmallar. Detta resulterade i elva vetenskapliga artiklar som gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade på studiens syfte. Ur databearbetningen framträdde tre teman och sex underteman. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; En förändrad tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex tillhörande underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Slutsats: Det framkom både negativ och positiv påverkan på livskvalitén efter en hjärtinfarkt, så som rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande, vilket kan bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.