Improving Wood Fuel Pellets for Household Use : Perspectives on Quality, Efficiency and Environment

Bioenergy is one of many contributors to reducing the use of fossil fuels in order to mitigate climate change by decreasing CO2-emissions, and the potential for biofuels are large. The wood fuel pellets are a refined biofuel made of sawdust, which is dried and compressed to achieve improved fuel and transportation properties. In 2007 the amount of wood fuel pellets used for heating purposes in Sweden was 1715000 tons. The aims of this work was: to examine the moisture content and emission of monoterpenes during the drying and pelletising steps of the pellets production (Paper I); to investigate how the recirculation of drying gases affects the energy efficiency of rotary dryers and how the energy efficiency is related to the capacity of the dryer. (Paper II); to analyse the causes of the problems encountered by household end-users of pellets and investigate whether an improved pellet quality standard could reduce these problems (Paper III); to investigate how the energy consumption of the pelletising machine and chosen pellet quality parameters were affected using an increased amount of rapeseed cake in wood fuel pellets (Paper IV); and to identify gaps of knowledge about wood fuel pellet technology and needs for further research on quality, environmental and health aspects throughout the wood fuel pellet chain, from sawdust to heat. (Paper V).

Skolsköterskans metoder för främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar – en systematisk litteraturöversikt

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring.