Aktionsforskning som förhållningssätt i en föränderlig omvärld

Abstract Vad kan behövas för att hantera en verksamhet i en föränderlig omvärld? De senaste årens krav på förbättringar inom skolan har lett till omfattande policyförändringar och många gånger en jakt på ”rätt” metod. I strävan efter högre måluppfyllelse har bland annat bedömning för lärande (Lundahl, 2014) fått stort genomslag i svensk skola. Vilket gör skolledare och lärares förståelse av såväl skolförbättring som bedömning till intressant undersökningsobjekt. Inom ramen för vår forskning har vi genomfört en inledande kartläggning av hur bedömning för lärande (BFL) förstås av skolledare och lärare. I analysen av kartläggning framträder två tydliga mönster.  Det första mönstret uppvisar en tydlig skillnad mellan grundantaganden för hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande och hur lärare praktiserar BFL i sin verksamhet. Bedömning för lärande bygger på dialog, där återkoppling och förändring av undervisning är centralt. I kartläggningen ser vi att det i praktiken snarare blir information, det vill säga envägskommunikation från lärare till elev. Det sker heller ingen förändring av undervisningen utifrån de bedömningar som görs.  Vi ser med andra ord en instrumentell användning av bedömning snarare än en förändrad förståelse av hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande.   Det andra mönstret visar på hur skolledare och lärares uppfattningar skiljer sig om vad som behöver göras i skolans pågående förbättringsarbete, gällande bedömning. Det rektorer berättar om skolans förbättringsarbete försvinner i lärarnas beskrivningar om vad som görs. Vi ser att rektorer fokuserar på att starta upp förbättringsarbeten på skolan men att de inte följer upp arbetet. Dessutom saknas en långsiktig ledningsstrategi för hur arbetet ska få fäste i verksamheten.   De framträdande mönster har gjort oss intresserade av Critical Participatory Action Research (CPAR) där utgångspunkten är att praktiken behöver fånga sina egna frågor, synliggöra sin verksamhet och i ett dialogiskt samarbete långsiktigt förbättra praktiken. Utifrån det har vi initierat två aktionsforskningsprojekt: Hur lärare konstruerar sina bedömningspraktiker och hur rektorers förstår och gestaltar ett pedagogiskt ledarskap i praktiken?

Sjuksköterskans samtal med patienter i palliativ vård : En litteraturstudie

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit & Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Samverkan Trafikförsörjningsprogram

Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.   För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.   Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.

Patientutbildningens betydelse för livskvalitèn hos patienter med hjärtsvikt : En litteratur studie

Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.

När demenssjukdomen skiljde oss åt - anhörigas perspektiv : En litteraturstudie

Introduktion Med ökande ålder ökar också antal personer med demens i befolkningen. Det gör att fler anhöriga får anta rollen som vårdare och ställs inför svåra beslut. När personen med demens flyttat till gruppboende är det viktigt att anhöriga också får stöd och hjälp då den nya situationen kan vara påfrestande för deras hälsa. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse efter att en person med demenssjukdom flyttat till gruppboende.Metod Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Artiklar söktes fram med hjälp av sökord i CINAHL och PubMed samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Samtliga 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall. Databearbetning utgick från en tematisk analys för att bilda beskrivande teman.Resultat Fem teman sammanställdes som kopplades till anhörigas upplevelser: att våga släppa taget, att mista kontakten med personen med demens, att livet inte blir som planerat, att inte längre kunna vårda och att sakna stöd från andra.Slutsats Anhöriga känner ett behov av stöd och det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta. Det är viktigt med förståelse från vårdpersonal för att anhöriga kan ha svårt att släppa sin roll som anhörigvårdare trots att personen med demens flyttat till gruppboende. Genom att delge kunskap om sjukdomen och flytten samt att finnas där som stöd till de anhöriga kan sjuksköterskan bidra till att förebygga ohälsa.