4 resultados para kritisk realism
em Academic Archive On-line (Karlstad University
Resumo:
During the last decade a school subject with the designation of Life Competence Education ("Livskunskap" in Swedish) has emerged in many Swedish schools. The aim of this article is to describe and analyse the subject Life Competence Education, its historical and ideological roots and current place in the curricula of some selected schools. The article is based on analyses of policy documents, interviews and participant observations from fieldwork in two upper secondary schools and in one course for further training of teachers arranged by a municipality. Work by Foucault, especially on governmentality, is used as an analytic tool, as well as work developed from Foucault by Nicolas Rose and Stephen J. Ball. The analyses show that the subject Life Competence Education is constructed in many varied ways in Swedish schools due to different influences, both from the state, but also from private policy entrepreneurs (Ball, 2006). It is also shown that the SET-programme, which is only one example of programmes used for this type of education, is quite widely used in Life Competence Education in Swedish schools. In light of analyses from Foucault and Rose, I suggest that these programmes can be seen as the "psy", i.e. the "psychological domains" (Rose, 1999), entering into the educational arena and with the help of behaviouristic theories constructing "governable subjects" (Foucault, 1988, 1991). This raises questions regarding what kind of subjects are constructed in Life Competence Education, with what kind of methods, as well as how these methods are construed in the light of the Swedish National Curriculum
Resumo:
Hur kan lärare på bästa sätt möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet? Hur kan undervisningen utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära nytt av? Den här religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Studien berör tre teman. För det första undersöks mötet mellan undervisningsinnehåll och elevernas erfarenheter av sin egen religiösa tradition och tro. För det andra riktas uppmärksamheten mot hur eleverna talar om sina erfarenheter av att vara eller att förväntas vara representant för sin egen tradition i undervisningen. Ett tredje tema handlar om hur eleverna beskriver ramar och förutsättningar för religionskunskapsundervisningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att eleverna har svårt att känna igen och relatera till sin egen tradition i undervisningen. De befarar att undervisningen snarare förstärker än dekonstruerar stereotypa föreställningar om religion och religiöst liv.
Resumo:
Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.
Resumo:
Introduktion: Gynekologisk cancer är ett samlingsbegrepp för de cancerformer som drabbar kvinnans reproduktionsorgan. De olika cancerformerna har olika symtom och härkomst och därför kan behandlingen skiljas. Behandlingarna kan ge en rad olika biverkningar och konsekvenser vilket ger individuella erfarenheter. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie grundad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tio kvalitativa artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman: leva med förändringar, inre kamp mot känslomässigt kaos och personlig utveckling. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter baserades på de förändringar som de tvingades genomgå. Det innebar att kvinnorna behövde anpassa sig vilket var en större utmaning än de kunde föreställa sig. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor hade både negativa och positiva erfarenheter av gynekologisk cancer. De huvudsakliga erfarenheterna som kvinnorna upplevt var leva med förändringar, kämpa mot ett känslomässigt kaos och personlig utveckling.