Att vårda patienten inom operationssjukvård : en fenomenografisk studie

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans vårdande inom operationssjukvård och perioperativ vård Metod: En kvalitativ beskrivande design med en fenomenografisk metod valdes i båda studierna (I och II). I studie I samlades data in genom intervjuer med 16 strategiskt utvalda legitimerade sjuksköterskor och studenter i sista terminen av grundutbildningen till sjuksköterska. I studie II samlades data in genom intervjuer med 15 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor. Båda studierna analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet av studie I visade att operationssjuksköterskans yrkesfunktion uppfattades som osjälvständig men ändå med ansvar för patientens vård utifrån specifika kunskaper i hygien och operationsmetodik. Omvårdnaden i yrkesfunktionen var otydlig och uppfattades som fragmentarisk eftersom operationssjuksköterskor enbart var delaktiga i en del av patientens vårdprocess och hade få möjligheter att skapa en vårdrelation med patienten. Resultatet i studie II visade att operationssjuksköterskor ville följa patienten hela vägen. Det innebar att lära känna patienten både före och efter operationen och därigenom bli ansvariga för att säkerställa patientens kontinuitet och säkerhet i vården. Genom att hålla ett vakande öga skyddade de patientens kropp och bevarade patientens värdighet. Konklusioner: Operationssjuksköterskans yrkesfunktion ansågs som fragmenterad och uppfattades vara medicinskt och tekniskt inriktad. Det framkom att vårdandet inom operationssjukvård och perioperativ vård var otydlig. Det fanns en vilja att bli mer delaktig i patientens vård och att vårdandet blev tydligare för andra yrkeskategorier inom vård.

Att förebygga vårdrelaterade infektioner på en vårdavdelning : en litteraturstudie

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.