En splittrad historia : Sambandet mellan kursplaner i historia för gymnasieskola och högre utbildning

This quantitative and qualitative analysis of syllabuses indicates difficulties in the relation between history teaching in upper secondary schools and in higher education. Using analytical tools stemming from research of education and history didactics we highlight problematic differences between universities. It is evident that history education in many ways lacks a progression from upper secondary school to higher education. Judging from the formulations in the syllabuses, the grading demands on the students in upper secondary schools are in some cases even higher than in the universities. The results from this study suggest a need for further analysis of the teaching of history, and other subjects, in higher education in relation to teaching in upper secondary schools.

Digitala primärkällor i historieundervisningen: En utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati

In this study, 110 Swedish upper secondary students use a historical database designed for research. We analyze how they perceive the use of this digital tool in teaching and if they are able to use historical thinking and historical empathy in their historical writing and presentations. Using case-study methodology including questionnaires, observations, interviews and text analysis we find this to be a complex task for students. Our results highlight technological problems and problems in contextualizing historical evidence. However, students show interest in using primary sources and ability to use historical thinking and historical empathy, especially older students in more advanced courses when they have time to reflect upon the historical material.

Ungdomsarbetslösheten - Åttio år med återanvänd arbetslöshetspolitik

Ungdomsarbetslösheten som begrepp uppmärksammades politiskt i början på 1930-talet. De åtgärder som sattes in under 1930-talet – subventionerade arbeten och utbildningsinsatser – kom att dominera åtgärdsarsenalen under lång tid. Även förmedlingsverksamheten diskuterades under 1930-talet och har fått betydelse under senare år.

Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet

Artikeln handlar om hur personer med dolda funktionsnedsättningar, som omgivningen inte direkt kan se, befinner sig i en sårbar situation. Om de är helt öppna med sina funktionsnedsättningar riskerar de, trots en positiv norm om öppenhet, att bemötas eller behandlas som annorlunda av andra på sina arbetsplatser. Artikeln visar hur personer med dolda funktionsnedsättningar pressar sig hårt för att inte avvika från den normalitet som deltagande i arbetslivet innebär.